Få riktigt nöjda med efterlängtad migrationspakt

Bland de fyra förslag som parlamentet har enats om berörs frågan om fördelningen av asylsökande, vilken framförallt länderna längs Medelhavet har varit pådrivande i. Pakten innebär också striktare kontroller längs EU:s yttre gränser och att fler människor ska skickas tillbaka till sina ursprungsländer.

Återvändandet ska påskyndas genom fler avtal med migranternas ursprungsländer. Den typen av samarbeten har blivit vanligare de senaste åren men också fått skarp kritik, eftersom de innebär att EU i flera fall har gjort överenskommelser med odemokratiska stater.

Pakten symboliserar en striktare syn på migration än vad som synts i parlamentet tidigare och en politisk förflyttning åt höger, vilken följer utvecklingen i medlemsländerna.

Det krisläge som många politiker upplevde när över 1,2 miljoner människor sökte skydd i EU 2015 ledde till en låsning i unionens gemensamma migrationspolitik. Försöken att dela upp asylsökande mellan medlemsländerna stoppades av bland andra Ungern och Polen.

2020 arbetades förslaget om under EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen, för att få med fler på tåget. Det har sedan knådats vidare och veckans omröstning sågs av många som en sista chans att komma överens.

– Om vi missar den här möjligheten att göra rätt är jag väldigt pessimistisk till att vi får en chans till, vilket skulle vara extremt nedslående, sa den spanska parlamentsledamoten Fernando López Aguilar till reportrar inför omröstningen.

En central stötesten är omfördelningen av asylsökande och skrivningar för att tvinga länder till ett visst mottagande.

Enligt det aktuella förslaget ska länder som i ”normala tider” inte vill ta emot asylsökande, istället kunna bidra ekonomiskt och ta ett större ansvar för återsändandet av dem som har fått avslag på sin asylansökan i ett EU-land. Bara i så kallade ”akuta situationer” ska EU kunna tvinga länder att ta emot asylsökande. Men just den punkten riskerar att möta fortsatt motstånd.

Sverigedemokraterna fick sällskap av Spaniens högerextrema Vox, beligska Vlaams Belang och Ungerns styrande parti Fidesz när de röstade emot förslagen. Men parlamentets yttersta högerpartier är också splittrade. Pakten stöttades exempelvis av Italiens högerextrema ledamöter.

Pakten röstades igenom efter det dödligaste kvartalet på Medelhavet sedan 2017. Enligt den Internationella organisationen för migration, IOM, dog 441 migranter längs den centrala Medelhavsrutten till Europa under januari-mars.

Sedan 2014 beräknas över 20 000 människor ha dött här. Utöver dem tillkommer alla de migranter som dör längs andra rutter, eller innan de når Medelhavet, exempelvis på väg genom öknen.

Antalet migranter som kom till EU 2022 var också det högsta sedan 2016. Unionens gränspolis Frontex registrerade runt 330 000 irreguljära gränskorsningar, vilket var 64 procent fler än året innan.

Över åtta miljoner ukrainare har flytt till andra länder i Europa sedan Rysslands fullskaliga invasion i landet. Det handlar om mångfaldigt fler än de människor som kommer irreguljärt från andra länder.

Men solidariteten har legat på en helt annan nivå än när det handlar om människor från Afrika, Mellanöstern och Afghanistan. Samtidigt tror inte bedömare att det kommer att påverka inställningen till flyktingar över lag.

Debatten om migrationspolitiken inom EU har fortfarande allt som oftast en krisstämpel över sig och handlar mer om hur migranter ska stoppas från att ta sig hit än om förbättrade asylsystem och fler lagliga vägar in i Europa. Det trots att flera ursprungsländer eftersöker just sådana som ett sätt att minska den irreguljära migrationen.

En kontroversiell del av pakten är tanken att ursprungs- och transitländer bör spela en avgörande roll i EU:s migrationspolitik. Genom ekonomiskt stöd till exempelvis afrikanska länders gränspolis och kustbevakning ska migranterna helst stoppas redan innan de når Medelhavet.

Sådana avtal har sedan tidigare slutits med exempelvis Turkiet och Libyen, vilket har kritiserats av människorättsförsvarare som anser att det riskerar att utsätta migranterna för människorättskränkningar.

Flera bedömare anser också att migrationspakten är urvattnad.

– Många av förslagen blev en kapplöpning mot botten när det gäller skyddet av mänskliga rättigheter och rätten till asyl. Inte mycket har förändrats i det avseendet, säger Stephanie Pope, expert på EU:s asylpolitik vid Oxfam, till The Guardian.

När pakten nu har röstats igenom i parlamentet är nästa steg förhandlingar i EU:s ministerråd. Målet är att den slutliga överenskommelsen ska vara klar senast i april 2024, innan valet till Europaparlamentet.

Men även om medlemsländerna enas i de här frågorna är unionens fortsatta migrationspolitik långt ifrån löst.

En fråga som fortfarande hänger i luften är stötestenen om hur asylsökande ska fördelas mellan medlemsländerna, både i ”normala” tider och vid det som av EU kallas krissituationer. Med det aktuella förslaget ska mottagandet i vanliga fall vara frivilligt, vilket innebär att flyktingar och migranter fortsatt kan bli fast i södra Europa där de först stiger iland.