Facebook har blivit stämt av Washington DC i kölvattnet av Cambridge Analytica-skandalen, rapporterar Bloomberg. Under onsdagen skrev New York Times att it-jätten hade gett över 150 företag tillgång till mer av användarnas personliga information än Facebook tidigare uppgett.
Facebooks aktie backade efter nyheterna och stängde 7,2 procent ner.
Den republikanska senatorn och tidigare presidentkandidaten Mitt Romney reagerar starkt på innehållet i Rysslandsutredningen.
”Jag är äcklad över omfattningen och genomslagskraften av oärlighet och vilseledande från landets högst beslutande individer, inklusive presidenten”, skriver Romney i ett inlägg på Twitter.
Samtidigt är företrädare för Demokraterna kluvna till innehållet i Robert Muellers utredning, skriver Washington Post. Ena lägret, med namn som Elisabeth Warren och Julián Castro, vill ställa Trump inför riksrätt. Den andra sidan, med Representanthusets talman Nancy Pelosi i spetsen, har tonat ner pratet om en sådan process. De vill snarare fortsätta utredningen och låta väljarna avgöra utgången i valet 2020, skriver tidningen.
De oegentligheter som framkommer i Robert Muellers Rysslandsrapport är tillräckligt allvarliga för att Donald Trump ska ställas inför riksrätt. Det anser den demokratiska presidentkandidaten Elizabeth Warren, rapporterar NBC News.
På Twitter skriver Warren att representanthuset genast bör påbörja förberedelser inför en riksrättsprocess.
”Företrädare för båda partierna bör sätta politiska ställningstaganden åt sidan och göra sitt jobb”, skriver Warren.
Ordföranden för representanthusets juridiska utskott, demokraten Jerry Nadler, tar till rättsliga åtgärder för att få ut en fullständig, omaskad version av Rysslandsrapporten, skriver Politico.
I tv-programmet ”Good morning America” säger Nadler att det är viktigt att kongressledamöterna får se hela rapporten för att kunna fatta beslut om ifall Donald Trump bör ställas inför riksrätt eller inte.
Arkitekten som ansvarade för utformningen av brandskyddet i Notre-Dame säger att man missbedömde hur snabbt en brand skulle sprida sig i katedralen, rapporterar New York Times.
Exempelvis antogs det att katedralens vindsdel, som består av gammal ek, skulle brinna långsamt vilket skulle ge brandkåren tillräckligt med tid att släcka elden.
– Jag var chockad över hur snabbt ekträet i Notre-Dame brann. Så gammal ek kan inte brinna som en tändsticka, det var helt omöjligt att föreställa sig, säger arkitekten Benjamin Mouton.
En annan brist som upptäckts var att brandkåren inte larmades omedelbart. En vakt klättrade först upp på vinden för att se lågorna, larmade då brandkåren som i sin tur sedan fick klättra upp för de branta trapporna med tung utrustning. Insatsen beräknas ha blivit 20 minuter försenad jämfört med om räddningstjänsten larmats omedelbart.
Konstexperter i Paris bar under fredagen ut alla kvarvarande tavlor i den brandhärjade katedralen Notre-Dame. De ovärderliga konstverken, många av dem från 1600-talet och 1700-talet, transporterades till Louvren där de ska restaureras och lagras tills katedralen är återuppbyggd.
Merparten av de mest värdefulla konstverken och relikerna i katedralen räddades undan branden redan i måndags, genom att brandmän och kyrkans personal bildade en mänsklig kedja.
Sedan branden släckts har brandmän och ingenjörer jobbat för fullt med att säkra kyrkan och förhindra att den förstörs ytterligare. Först på fredagen bedömdes platsen säker nog för att personal från kulturdepartementet skulle få gå in och hämta ut de sista konstverken.
En kamera som sattes upp i katedralen Notre-Dame bara timmar före den ödesdigra eldsvådan kan ge svar på varför det började brinna, rapporterar Reuters.
– Ett nytt foto togs var tionde minut från klockan 14 i måndags, säger Marc Eskenazi från byggföretaget Europe Echafaudage till nyhetsbyrån Reuters.
Polisen undersöker nu videon för att hitta ledtrådar. Under torsdagen uppgav poliskällor till Sky News att branden i Paris troligen orsakades av en kortslutning.
Polisen jagar två män i 20–25-årsåldern efter det grova rånet i Gunnesbo i Lund på fredagsmorgonen. Flera patruller har deltagit i sökandet, men utan resultat.
– Vi har ännu ingen gripen eller misstänkt i ärendet, säger polisens presstalesperson Filip Annas till SVT Nyheter Skåne.
En man i 65-årsåldern blev lindrigt skadad i samband med bostadsrånet. Det är oklart om rånarna fick med sig något.
Polisens tekniker har varit i villaområdet under dagen och spårhundar har använts i sökandet. Vid 15-tiden hävdes avspärrningarna vid platsen.
En man i 65-årsåldern skadades under ett bostadsrån i ett villaområde i Lund tidigt på fredagsmorgonen. Hans skador är lindriga, enligt Region Skånes presstjänst.
Polisen spanar efter två okända gärningsmän i 20-årsåldern. Vid 16.30-tiden var de fortfarande på fri fot, uppger presstalesperson Rickard Lundqvist på polisregion Syd till TT. Om rånarna fick med sig något är oklart.
På eftermiddagen blev polisen klar med brottsplatsundersökningen och hävde avspärrningarna kring bostaden.
Nordirländsk polis har släppt en övervakningsfilm som visar ögonblicken strax före det att journalisten Lyra McKee sköts till döds natten till fredag, skriver Sky News.
Bilderna visar dels var McKee befann sig, samt hur en maskerad man tycks öppna eld.
Jason Murphy vid polisen säger att man släpper filmen för att få personer som kan ha gjort observationer att höra av sig. Han ber också alla som filmade eller tog bilder under nattens händelser att kontakta polisen.
Dödskjutningen av journalisten Lyra McKee i Londonderry visar en av de allvarligaste farorna med brexit, nämligen hur skör freden på Nordirland är, skriver DN:s Erik de la Reguera i en analys.
Han menar att brexit ger radikala republikanska grupper näring och att de kan spela på oron för att nya gränsposteringar ska införas på gränsen mellan Irland och Nordirland, vilket snabbt kan trappa upp våldet.
Brexit riskerar inte bara att få ekonomiska följder, skriver han, utan kan också ”indirekt leda till ett nytt inbördeskrig”.
I The Guardian skriver Henry McDonald att dödsskjutningen visar att Nordirland, ännu 21 år efter Långfredagsavtalet, har lång väg kvar till att bli ett normalt samhälle efter årtionden av konflikt.
Journalisten Lyra McKee, 29, som sköts till döds i Londonderry i Nordirland natten till fredags beskrivs i flera medier som en ny stjärna under uppsegling på journalisthimlen.
Redan som 14-åring startade hon sin första tidning i hemstaden Belfast, och hon har framför allt ägnat sig åt att undersöka och berätta om ”The troubles”, perioden av oroligheter och konflikter i Nordirland mellan 1968 och 1998, skriver CNN.
2015 fick McKee stor uppmärksamhet då hon i ett blogginlägg skrev ett brev till sitt 14-åriga jag om hur det var att växa upp som homosexuell på Nordirland.
Året efter hamnade hon på Forbes lista över 30 medietalanger under 30 och i fjol slöt hon sitt första bokkontrakt.
– Jag tror att Lyra McKee har en lång och framgångsrik författarkarriär framför sig, sa Laura Hassan, förlagschef på Faber & Faber då.
McKees debutroman ”The Lost Boys” hann emellertid aldrig komma ut.
Det föräldrapar i USA som tidigare förklarats skyldiga till att ha torterat och låst in tolv av sina barn döms till livstids fängelse, rapporterar amerikanska medier.
I samband med att domen förkunnades framträdde flera av barnen i rätten.
– Mina föräldrar tog hela mitt liv ifrån mig, nu tar jag det tillbaka, sa en av döttrarna.
Paret, David och Louise Turpin, höll barnen inlåsta i en källare i familjens hem i Kalifornien. De fick bara begränsat med mat och fick bara duscha en gång om året, skriver NBC.
Det var tack vare att en 17-årig flicka lyckades fly och slå larm som polisen kunde avslöja att David och Louise Turpin höll sina barn inlåsta i hemmet i Kalifornien. I larmsamtalet berättar dottern om misären, skriver Sky News.
– Jag har aldrig varit ute. Jag går inte ut ofta, säger flickan, som inte kan sin adress, vet vilken månad det är eller vad ordet ”medicin” betyder.
Hon berättar att tre av hennes syskon är fastkedjade i sina sängar och att föräldrarna misshandlar barnen. På frågan om när hon senast badade säger hon att hon inte vet säkert men att det var nästan ett år sedan.
– Vi går inte i skolan. Jag har inte ens gått ut ettan, säger 17-åringen vidare.
Flera av barnen som David och Louise Turpin låste in och torterade har förlåtit sina föräldrar. Det sa de i samband med att föräldrarnas livstidsdom förkunnades i dag, rapporterar BBC.
– Jag älskar mina föräldrar så mycket, sa en av döttrarna i ett uttalande som lästes upp av hennes bror.
Hon fortsatte med att säga att även om syskonen inte uppfostrats ”på bästa sätt” är hon ändå glad att föräldrarna gjorde som de gjorde eftersom det har gjort henne till den hon är i dag.
Andra syskon vittnade om hemskheterna barnen utsattes för och berättade att de fortfarande led av mardrömmar.
Bland toppkandidaterna till EU-valet har Miljöpartiets Alice Bah Kuhnke högst förtroende bland väljarna. Det visar en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av Expressen. 31 procent svarar att de har ganska eller mycket stort förtroende för MP-politikern.
– Alice Bah Kuhnke går hem rätt bra även utanför det egna partiet, säger Peter Santesson, analyschef på Demoskop, till tidningen.
Han påpekar också att MP-toppen är ett mer känt ansikte jämfört med många andra EU-kandidater, vilket också kan bidra till ökat stöd.
På andra plats i mätningen kommer Tomas Tobé (M) med 26 procent i förtroende. Efter det Fredrick Federley (C), 22 procent, och Sara Skyttedal (KD) med 21 procent.
Främmande makt försöker dagligen ”putta in desinformation i systemet”, säger MSB:s avdelningschef Mikael Tofvesson till TT. Han är inte förvånad över att Kreml pekas ut som det största hotet.
– Vi är naiva om vi inte tittar i den riktningen, säger han.
Säpo konstaterar att hoten genom desinformation, ryktesspridning och cyberattacker har antagit nya former de senaste åren. Man har därför erbjudit rådgivning till partier och andra aktörer i EU-valet för att stärka it-säkerheten.
– Jag kan inte gå in på några detaljer, men det handlar om it-säkerhet och att skydda det som är skyddsvärt, säger Säpo-pressekreteraren Sofia Hellqvist.
Proryska aktörer pekas ut som det största hotet när nästan 30 EU-länder ska hålla val till EU-parlamentet mellan den 23 och 26 maj, rapporterar TT. Genom att sprida desinformation har aktörerna bland annat som mål att skapa splittring och underblåsa populistiska krafter, och på så sätt påverka européerna.
De statskontrollerade ryska medierna är just nu de mest aktiva, enligt arbetsgruppen East Stratcom Task Force som sedan 2015 haft i uppdrag att kartlägga, analysera och motverka rysk desinformation.
– Det här är ett stort problem som vi tar på absolut största allvar, säger EU-kommissionens talesperson Johannes Bahrke.
Enligt arbetsgruppen används tio olika metoder för att påverka val. Dessa faller under fyra kategorier: desinformation, cyberattacker, ryktesspridning och extrem intervention.
