Fem följder av ändrat klimat som redan märks i Sverige
De svenska vintrarna har blivit kortare medan somrarna redan är längre. Temperaturökningen i Sverige är ungefär dubbelt så stor som det globala genomsnittet.
Genom att analysera flera olika parametrar har forskare på SMHI kommit fram till att klimatförändringen i Sverige syns tydligt.
Här är sex exempel på effekter av klimatförändringen.
Uppvärmningen som sker i Sverige och globalt följer de scenarier som forskarna målat upp. Det säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
– Det är inga egentliga nyheter. Det har varit känt länge, säger han.
1. Ökad årsmedeltemperatur
Klimatförändringen i Sverige syns redan tydligt. Det visar SMHI-rapporten ”Observerad klimatförändring i Sverige 1860–2021”, som släpptes i höstas.
Framför allt syns det på årsmedeltemperaturen som har ökat med 1,9 grader jämfört med perioden 1861– 1890. Den globala ökningen för samma perioder är 0,9 grader.
2. Kortare, blötare vintrar
Vad som redan nu märks tydligt är kortare vintrar med mindre snö och is samt mer regn, framför allt i södra delarna av Sverige.
Sveriges årsnederbörd har sedan 1930 ökat från 600 millimeter per år till nästan 700 millimeter per år, enligt SMHI. Framför allt är det på hösten och vintern som ökningen skett.
Mindre snörika vintrar kan bland annat leda till brist på bra dricksvatten och mat.
Albedoeffekten
Varmare vintrar skyndar på uppvärmningen genom att mer värme absorberas i öppet hav och mark än i vit snö och is. Detta kallas för albedoeffekten.
– När vintrarna blir kortare minskar mängden snö och det innebär att marken tar upp inkommande solstrålning, säger Erik Kjellström.
3. Längre somrar
Samtidigt har somrarna blivit längre och varmare. Det innebär dock inte per automatik mer soligt och varmt väder, utan även mer regn.
En allt varmare atmosfär kan nämligen innehålla mer vattenånga. Detta leder till mer regn när det regnar men också till större risk för torka under perioder med mindre nederbörd.
4. Effekter på skogen
En effekt av varmare och torrare somrar är en ökad risk för omfattande skogsbränder. Sommaren 2018 brann det på sammanlagt 21 000 hektar runt om i landet.
Skogsbränder innebär att stora mängder kol från växtligheten i form av växthusgasen koldioxid släpps ut, vilket ökar den globala uppvärmningen ytterligare.
– Det är kraftiga utsläpp vi gärna skulle slippa, säger Erik Kjellström.
Det finns inget tydligt forskningsresultat som visar på stora förändringar kring stormar och kraftiga vindar i Sverige. Däremot menar Erik Kjellström att när kraftiga stormar sker kan effekterna på skogen bli än mer dramatiska än tidigare.
Bland annat kan fler träd falla i stormar under mildare vintrar eftersom det inte är tjäle i marken.
Granbarkborren
Förutom stormar och torka är insekten granbarkborre annat hot mot skogen.
Sedan den extremt varma sommaren 2018 har ett rekordstort utbrott pågått och enligt SLU kopplas det till att träden inte kan stå emot angreppen när det skett stora stormfällningar och extremt torra somrar.
5. Längre vegetationsperiod
En annan effekt av uppvärmningen som redan märks är att vegetationsperioden, alltså den tid när växterna växer, ökat.
Det märks framför allt på våren i Götaland, som har en förlängning på cirka fem veckor. I norra Norrland har vegetationsperioden ökat ungefär två veckor.
Det varmare klimatet innebär enligt Jordbruksverket vissa fördelar för jordbruket, bland annat en längre odlingssäsong och möjligheter att odla nya grödor.
Samtidigt lyfter myndigheten risken för ökad och minskad nederbörd under olika säsonger.
Uppvärmning doldes av luftföroreningar
På en del håll runt om i världen har uppvärmningen ökat extra kraftigt när luften renats från föroreningar. Enligt Erik Kjellström märks detta tydligt i Europa och på många andra håll i världen.
Fenomenet ”global dimming”, ungefär global fördunkling på svenska, innebär att ökande halter av luftföroreningar leder till minskad solinstrålning.
– Föroreningarna har på ett regionalt plan maskerat den globala uppvärmningen, säger Kjellström.
Stigande havsnivåer då?
Den globala havsnivåhöjningen är mellan 0,3 och 0,4 centimeter per år. Samtidigt är landhöjningen i Sverige mellan mindre än en millimeter (Falsterbo) och uppemot en centimeter (Höga kusten).
I höjd med Bohuslän-norra Smålandskusten är siffran ungefär 0,3-0,4 cm per år, vilket enligt Kjellström i nuläget räcker till för att kompensera den pågående höjningen av havsnivåerna.
I norra delen av landet noteras ännu ingen havsytehöjning eftersom landhöjningen efter inlandsisen är högre.
Om stigningen fortsätter i samma takt kan det bli ett stort bekymmer i framtiden även i delar av Sverige.
– Redan i dag är havsnivåhöjningen ett problem på många andra håll i världen, säger Erik Kjellström.