Firar du Fanny och Alexander-jul eller är du team ”Love Actually”?

Etnologen Jonas Engman vid Nordiska Museet är expert på traditioner och menar att det finns två saker som är avgörande för att man ska förstå den svenska julens utveckling.

Det ena är just samspelet med media i alla former – från tidningar till film och tv. Och det andra är produktionsindustrin som drog igång under senare delen av 1800-talet.

– Det är omöjligt att analysera vår tids högtider utan att förstå samspelet med de två faktorerna.

Ett välkänt exempel är hur Coca Colas reklam från 1930-talet har format vår tids tomtetraditioner, även om det här i Sverige gifte ihop sig med bland annat folktron på små tjuriga gårdstomtar.

Under jul och nyårshelgerna är tv-tittandet till stor del en gemensam aktivitet. Julvärden, Kalle Anka klockan tre och Ivanhoe på nyårsafton. Däremellan julpremiärer på biograferna.

– Helger är ju väldigt ritualiserade, och väldigt familjeorienterade. Vi har den märkliga Kalle-traditionen som blivit en del av julaftonsritualen, säger Mats Björkin, professor i filmvetenskap på Göteborg universitet.

När det gäller teman på julfilmer har han sett en utveckling med mer variation från att de till sin tematik varit väldigt harmoniska till att även bli mer problematiserande.

– Samtidigt ska det fortfarande gärna vara ett fokus på den större kärnfamiljen eller en relation som växer fram och slår igenom under julhelgen.

Etnologen Jonas Engman delar upp firandet i två spår – det offentliga där influenser från exempelvis amerikanska julfilmer kan ses i saker som stora vitglittrande renar i köpcentrum – och det privata där vi är mer konservativa.

– Julen är oerhört privat i Sverige på ett sätt som jag inte tror att det är på andra håll i världen. Det har att göra med att vi är väldigt privata.

Och när det gäller det privata firandet är det familjen och släktens biografiska förflutna som står i centrum.

– Där handlar det om att återproducera minnen och förhålla oss till hur det gjordes förr. Berättelsen om julen är konservativ, det blir tillbakablickande.

Fast frågan är om det är ett tillbakandeblickande på ett verkligt förflutet. Där det saknas bilder, foton och berättelser är det lätt att fylla luckorna med fiktion. Kanske ser du framför dig hur din farmor som barn firade en Fanny och Alexander-jul och använder scenerierna från Ingemar Bergmans 80-talsdrama för att skriva din egen släkthistoria.

Film och tv är ett kraftigt medium för att skapa känslor. En anledning är att den mänskliga hjärnan inte fullt ut klarar av att skilja det från verkliga visuella intryck. Forskaren Jeffrey Zacks har i sin bok ”Flicker - your Brain on movies” beskrivit hur vårt nervsystem i princip kapas och hur mekanismer som är avsedda att få oss att reagera på verkliga händelser aktiveras.

När det gäller just jul- och nyårshelgen finns i Sverige en stark tradition av att återse samma filmer och tv-program år efter år. Den typen av återupprepning har enligt forskarna flera syften. Att försjunka i nostalgi är psykologiskt välgörande och kan enligt studier vid University of Southampton till och med få oss att känna oss varmare.

– Nostalgi upplevs frekvent av nästan alla och vi vet att det ger ett psykiskt välmående. Exempelvis kan nostalgiskt dagdrömmeri vara effektivt mot ensamhet. Vår studie har tagit det ett steg vidare och visar att nostalgi till och med fyller en kroppslig funktion, säger en av författarna, Tim Wildschut, till Science Daily.