Hem
Den israeliska utposten Eviatar på den ockuperade palestinska Västbanken den 7 juli 2024. (Ohad Zwigenberg / AP)

FN-domstolen i Haag: Israels bosättningar strider mot internationell lag

Internationella domstolen i Haag (ICJ) dömer att Israels bosättningar på ockuperad palestinsk mark strider mot internationell lag, rapporterar AP.

Domstolen slår bland annat fast att bosättningarna har expanderat. Samtidigt har Israel ”systematiskt misslyckats” med att förhindra våld mot palestinier på Västbanken. Ockupationen påminner mer om en annektering och den måste nu upphöra, uppger ICJ enligt Haaretz.

Beslutet är historiskt eftersom FN-domstolen i Haag aldrig tidigare har yttrat sig i frågan. Enligt TT har utredningen pågått sedan i början av 2023.

Beslutet gäller markområdena Västbanken, östra Jerusalem och Gazaremsan. Israel tog kontroll över samtliga områdena under sexdagarskriget i Mellanöstern 1967. Landet hävdar att ägandet är en juridisk gråzon och har byggt bosättningar för att stärka kontrollen, skriver The Guardian.

Palestinska företrädare anser att samtliga områden tillhör Palestina, vilket i princip hela det internationella samfundet håller med om. Israel brukar avfärda fördömanden från FN och andra internationella instanser som orättvisa, skriver tidningen.

bakgrund
 
Israeliska bosättningar
Wikipedia (sv)
Israeliska bosättningar avser samhällen och jordbruksenheter på mark som är ockuperad av staten Israel och befolkad av israeliska medborgare. Bosättningarna har oftast uppförts med politiskt, militärt och finansiellt stöd av den israeliska regeringen. Efter Sexdagarskriget 1967 ockuperade Israel Sinaihalvön, Gazaremsan, Västbanken (inklusive Östra Jerusalem) och Golanhöjderna. Sinaihalvön återlämnades till Egypten åren 1974-1982, medan bosättningarna på Gazaremsan utrymdes 2005.
bakgrund
 
Sexdagarskriget
Wikipedia (sv)
Sexdagarskriget utkämpades 5 juni till 10 juni 1967 mellan Israel på ena sidan och de arabiska grannstaterna Jordanien, Syrien och Egypten på andra. Kriget var i grunden en fortsättning på 1948 års arabisk-israeliska krig och Suezkriget år 1956, då de arabiska grannländerna, som i de föregående krigen, hade målsättningen att förinta den judiska statsbildningen. Ytterligare 11 muslimska länder bidrog med trupper till den arabiska sidan. Åren innan kriget attackerades israeliska städer och byar nära Syrien regelbundet, israeliska trupper angrep byn as-Suma på Västbanken och i början av 1967 ökade spänningarna vid gränsen mellan länderna. Efter falska rapporter från Sovjetunionen om att Israel var nära att anfalla fick Syrien med sig Egypten och en rad andra arabstater och en militär uppladdning mot Israel påbörjades. I maj började egyptiska trupper marschera genom Sinaiöknen mot den israeliska gränsen, ockuperade en internationell fartygsväg och hotade med att eliminera Israel. I början av juni 1967 bestämde sig därför den israeliska ledningen för att slå till först, hellre än att riskera statens utplåning. Kriget inleddes på morgonen den 5 juni då Israels flygvapen attackerade Egypten på västfronten i Operation Focus, som slog ut deras flygvapen och gav Israel luftherravälde under stridigheterna. Några timmar senare anfölls Israel av jordanska och syriska trupper på östfronten Under de följande sex dagarna erövrade den israeliska armén Västbanken från Jordanien, Golanhöjderna från Syrien samt Gazaremsan och hela Sinaihalvön från Egypten innan krigets slut. Sexdagarskriget följdes av Oktoberkriget 1973.

Gå förbi betalväggar!

Omni Mer låser upp en mängd artiklar. En smidig lösning när du vill fördjupa dig.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen