FN-krav om fri lejd tillbaka till Nagorno-Karabach

Azerbajdzjaner och armenier har befunnit sig i konflikt i och om området Nagorno-Karabach i över hundra år.

Azerbajdzjan och Armenien ingick till en början i samma sovjetrepublik, men delades upp av Stalin, som också gjorde Nagorno-Karabach till en självständig så kallad oblast. Efter Sovjetunionens fall bildade Armenien och Azerbajdzjan egna stater – som båda gjorde anspråk på området Nagorno-Karabach.

1991 förklarade sig Nagorno-Karabach självständigt efter en folkomröstning, som dock bojkottades av områdets azerbajdzjanska befolkning. Kort därefter bröt ett krig ut, som slutade med att Armenien ockuperade Nagorno-Karabach.

Under konflikten tvingades etniska azerbajdzjaner lämna området, samtidigt som armenier tvingas ut ur azerbajdzjanskt kontrollerade områden.

1994 slöts en vapenvila som innebar att Nagorno-Karabach fick viss självständighet, men som en del av Azerbajdzjan.

Vapenvilan har dock brutits många gånger sedan dess.

2020 utbröt ett nytt krig där Azerbajdzjan tog tillbaka delar av det område som kontrollerats av armenier.

Förutom den etniska motsättningen präglas konflikten också av att armenier i hög grad är kristna, medan azerbajdzjaner oftast är muslimer.

Organisationen för fred och säkerhet, OSSE, har varit inblandade i fredsförhandlingar i regionen under lång tid. De närliggande regionala makterna Iran, Turkiet och Ryssland anses samtidigt ha sina egna intressen i hur konflikten utvecklar sig.