Ryssland och Turkiet manar till fredssamtal mellan Armenien och Azerbajdzjan, skriver flera nyhetsbyråer.

Beskedet kommer efter ett telefonsamtal mellan Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdogan på måndagen, där de båda ledarna enligt Kreml ska ha varit överens om att ”på fredligt vis” få ett slut på sammandrabbningarna i området.

Putin ska under samtalet även ha understrukit ”vikten av att inte tillåta någon handling som leder till en eskalering av situationen”.

Minst 19 personer har dött under de senaste veckorna, efter att den utdragna konflikten mellan länderna om området Nagorno-Karabach blossat upp på nytt.

Gränsstriderna mellan Armenien och Azerbajdzjan har tagit fart på nytt, rapporterar AFP.

Mellan söndag och tisdag dödades minst 16 personer innan de två forna sovjetrepublikerna till synes trappade ner våldsamheterna. Konflikten mellan länderna har pågått i decennier och handlar om området Nagorno-Karabach, som armeniska separatister tog kontroll över 1990.

Polisen har gripit flera personer efter att demonstranter brutit sig in i parlamentet i Azerbajdzjans huvudstad Baku, rapporterar Reuters.

Enligt ett vittne på plats ska tusentals ha marscherat genom staden för att visa solidaritet med armén efter gränsstriderna mellan Azerbajdzjan och Armenien. Totalt har 11 azeriska soldater, en civil samt fyra armeniska militärer dött sedan striderna bröt ut i söndags.

Fyra azerer har dödats i gränsstrider mellan Azerbajdzjan och Armenien de senaste dagarna, rapporterar AFP.

Konflikten mellan de två forna sovjetrepublikerna har pågått i decennier sedan armeniska separatister tog kontroll över området Nagorno-Karabach i ett krig som tog 30 000 människors liv. Enligt Världssamfundet tillhör Nagorno-Karabach Azerbajdzjan, men kontrolleras av Armenien.

Båda sidor anklagar varandra för att striderna nu blossat upp på nytt.

35-åriga Syuzan Patvakanyan förlorade sitt barn för snart 20 år sedan och har sökt efter sin dotter ända sedan dess, skriver AFP. Hon anklagar nu den chefsläkare i Armenien som gripits i samband med utredningen kring landets svarta adoptionsmarknad för att ha pressat henne att ge bort barnet.

Syuzan Patvakanyan var 16 år när hon födde dottern. Enligt henne hotade läkarna på sjukhuset att polisanmäla pappan till barnet om hon inte skrev på papper om att adoptera bort henne.

Patvakanyan är en av flera kvinnor som ingår i den pågående utredningen och hoppas att någon dag få återförenas med dottern.

– Jag saknar min Stella väldigt mycket och ser henne i mina drömmar, säger hon.

En svart adoptionsmarknad i Armenien har nyligen avslöjats, efter att bland annat en chefsläkare och en barnhemschef gripits, skriver AFP. Den illegala försäljningen tros ha pågått i många år och i utredningen ingår ett dussin kvinnor som säger att deras barn tagits ifrån dem för att adopteras bort utomlands.

Enligt Armeniens säkerhetstjänst ska flera unga kvinnor som velat göra abort ha tvingats föda sina barn, som sedan adopterades bort. I några av fallen ska kvinnorna fått höra att deras nyfödda barn varit sjuka.

Human Rights Watch menar i en rapport från 2017 att tusentals armeniska barn blivit ”onödigt” separerade från sina föräldrar, bland annat på grund av fattigdomsskäl, för att sedan hamna på barnhem.

Trump-administrationen går emot USA:s representanthus och meddelar att massmorden på armenier och andra kristna i Osmanska riket inte ska räknas som ett folkmord. Det skriver AFP.

Enligt utrikesdepartementet har Donald Trump inte ändrat ståndpunkt i frågan trots att representanthuset röstade igenom en resolution i slutet på oktober.

När Trump uttalade sig i april kallade han massmorden för ”en av 1900-talets värsta grymheter” – utan att nämna folkmord.

Representanthusets historiska beslut har väckt ilska i Turkiet. Så sent som i söndags hotade landets president Recep Tayyip Erdogan att stänga en militärbas som används av USA.

Turkiet kallar till sig den amerikanska ambassadören i landet efter att USA i går erkände massmordet på armenier för drygt hundra år sedan som ett folkmord, skriver AP. Erkännandet har lett till stor glädje för armenier, men Turkiets president Recep Tayyip Erdogan avfärdar det.

– Det här steget är värdelöst och vi erkänner det inte, sa han i ett tv-sänt tal enligt AFP.

Turkiet medger att armenier som bodde i det ottomanska riket dödades i sammandrabbningar under första världskriget, men nekar till att det rörde sig om systematiskt folkmord.

USA:s representanthus har röstat igenom en resolution som innebär att man erkänner massmorden på armenier och andra kristna i Osmanska riket som ett folkmord, skriver flera medier.

Det historiska beslutet röstades igenom med siffrorna 405–11. Liknande förslag har varit uppe för debatt i kongressen tidigare men aldrig gått till omröstning.

Omkring 1,5 miljoner mördades i folkmordet mellan 1915 och 1923. Representanthusets beslut har redan väckt ilska i Turkiet, som inte erkänner folkmordet. Landets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu kallar det ”ett skamligt beslut som saknar betydelse för vår regering och vårt folk”, enligt Reuters.

Flera politiker tycker att Migrationsverket ska införa en ny humanitär grund för uppehållstillstånd, skriver DN i samband med rapporteringen om en 85-årig alzheimersjuk kvinna på Värmdö som väntar på utvisning till Armenien.

Kristdemokraterna ställer sig positivt till ändringar i dagens strikta regelverk, liksom Vänsterpartiet. Christina Höj (V) tycker att det borde finnas en lagstiftning för särskilt ömmande fall.

– Det är stötande för de flesta av oss att svårt sjuka ska skickas till en framtid där ingen tar hand om dem.