35-åriga Syuzan Patvakanyan förlorade sitt barn för snart 20 år sedan och har sökt efter sin dotter ända sedan dess, skriver AFP. Hon anklagar nu den chefsläkare i Armenien som gripits i samband med utredningen kring landets svarta adoptionsmarknad för att ha pressat henne att ge bort barnet.

Syuzan Patvakanyan var 16 år när hon födde dottern. Enligt henne hotade läkarna på sjukhuset att polisanmäla pappan till barnet om hon inte skrev på papper om att adoptera bort henne.

Patvakanyan är en av flera kvinnor som ingår i den pågående utredningen och hoppas att någon dag få återförenas med dottern.

– Jag saknar min Stella väldigt mycket och ser henne i mina drömmar, säger hon.

En svart adoptionsmarknad i Armenien har nyligen avslöjats, efter att bland annat en chefsläkare och en barnhemschef gripits, skriver AFP. Den illegala försäljningen tros ha pågått i många år och i utredningen ingår ett dussin kvinnor som säger att deras barn tagits ifrån dem för att adopteras bort utomlands.

Enligt Armeniens säkerhetstjänst ska flera unga kvinnor som velat göra abort ha tvingats föda sina barn, som sedan adopterades bort. I några av fallen ska kvinnorna fått höra att deras nyfödda barn varit sjuka.

Human Rights Watch menar i en rapport från 2017 att tusentals armeniska barn blivit ”onödigt” separerade från sina föräldrar, bland annat på grund av fattigdomsskäl, för att sedan hamna på barnhem.

Trump-administrationen går emot USA:s representanthus och meddelar att massmorden på armenier och andra kristna i Osmanska riket inte ska räknas som ett folkmord. Det skriver AFP.

Enligt utrikesdepartementet har Donald Trump inte ändrat ståndpunkt i frågan trots att representanthuset röstade igenom en resolution i slutet på oktober.

När Trump uttalade sig i april kallade han massmorden för ”en av 1900-talets värsta grymheter” – utan att nämna folkmord.

Representanthusets historiska beslut har väckt ilska i Turkiet. Så sent som i söndags hotade landets president Recep Tayyip Erdogan att stänga en militärbas som används av USA.

Turkiet kallar till sig den amerikanska ambassadören i landet efter att USA i går erkände massmordet på armenier för drygt hundra år sedan som ett folkmord, skriver AP. Erkännandet har lett till stor glädje för armenier, men Turkiets president Recep Tayyip Erdogan avfärdar det.

– Det här steget är värdelöst och vi erkänner det inte, sa han i ett tv-sänt tal enligt AFP.

Turkiet medger att armenier som bodde i det ottomanska riket dödades i sammandrabbningar under första världskriget, men nekar till att det rörde sig om systematiskt folkmord.

USA:s representanthus har röstat igenom en resolution som innebär att man erkänner massmorden på armenier och andra kristna i Osmanska riket som ett folkmord, skriver flera medier.

Det historiska beslutet röstades igenom med siffrorna 405–11. Liknande förslag har varit uppe för debatt i kongressen tidigare men aldrig gått till omröstning.

Omkring 1,5 miljoner mördades i folkmordet mellan 1915 och 1923. Representanthusets beslut har redan väckt ilska i Turkiet, som inte erkänner folkmordet. Landets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu kallar det ”ett skamligt beslut som saknar betydelse för vår regering och vårt folk”, enligt Reuters.

Flera politiker tycker att Migrationsverket ska införa en ny humanitär grund för uppehållstillstånd, skriver DN i samband med rapporteringen om en 85-årig alzheimersjuk kvinna på Värmdö som väntar på utvisning till Armenien.

Kristdemokraterna ställer sig positivt till ändringar i dagens strikta regelverk, liksom Vänsterpartiet. Christina Höj (V) tycker att det borde finnas en lagstiftning för särskilt ömmande fall.

– Det är stötande för de flesta av oss att svårt sjuka ska skickas till en framtid där ingen tar hand om dem.

En alzheimersjuk 85-årig kvinna ska utvisas från Värmdö till Armenien – trots att hon inte har någon familj kvar i landet, rapporterar Dagens Nyheter.

– Det enda vi kan hoppas på nu är ett mirakel, säger hennes son till tidningen.

Migrationsverket ifrågasätter inte kvinnans sjukdomsbild, men menar att den armeniska sjukvården är adekvat. Human Rights Watch har dock en annan bild. En del av människorättsorganisationens material, som ligger till grund för Migrationsverkets beslut, består av att en pizzarestaurangägare sagt att han eventuellt skulle kunna bygga ett demensboende.

Arsenalspelaren Henrich Mchitarjan kommer inte att kunna spela i Europa League-finalen mot Chelsea nästa vecka, skriver klubben i ett pressmeddelande.

Mchitarjan är från Armenien, som sedan 1990-talet har varit inblandad i våldsamma strider med Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach. Finalen spelas i Azerbajdzjans huvudstad Baku.

”Vi har grundligt undersökt alla möjligheter för att 'Micki' ska kunna vara en del av truppen, men efter att ha pratat med 'Micki' och hans familj har vi tillsammans kommit fram till att han inte reser med oss”, skriver klubben.

Turkiet fördömer att Frankrikes president Emmanuel Macron vill göra den 24 april till en minnesdag av det armeniska folkmordet, skriver AFP.

”Vi fördömer och avvisar försöken från Macron, som har drabbats av politiska problem i sitt eget land, att försöka rädda upp situationen genom att förvandla historiska händelser till en politisk fråga”, säger den turkiska presidentens talesperson Ibrahim Kalin i ett uttalande.

Turkiet menar att händelserna i det dåvarande Osmanska riket mellan 1915 och 1917 – som enligt Armenien ledde till döden för 1,5 miljoner människor – inte var ett folkmord.

Nikol Pasjinian vann en jordskredsseger i valet i Armenien, där hans mål var att öka stödet för sina planerade reformer. Hans allians har 70,5 procent av rösterna när 90 procent av valdistrikten är räknade.

– Efter valet kommer vi att utveckla den armeniska demokratin och genomföra en ekonomisk revolution, sade Pasjinian till journalister efter att han lagt sin röst på söndagen.

Det parti som har näst flest har 6,3 procent av rösterna, uppger valkommissionen. Valdeltagandet var 48,6 procent.

Pasjinian blev landets premiärminister i maj men lämnade in sin avskedsansökan i mitten av oktober. Syftet var att få till stånd ett nyval och senare återinträda som en starkare premiärminister, med större stöd i parlamentet.