Turkiet kallar till sig den amerikanska ambassadören i landet efter att USA i går erkände massmordet på armenier för drygt hundra år sedan som ett folkmord, skriver AP. Erkännandet har lett till stor glädje för armenier, men Turkiets president Recep Tayyip Erdogan avfärdar det.

– Det här steget är värdelöst och vi erkänner det inte, sa han i ett tv-sänt tal enligt AFP.

Turkiet medger att armenier som bodde i det ottomanska riket dödades i sammandrabbningar under första världskriget, men nekar till att det rörde sig om systematiskt folkmord.

USA:s representanthus har röstat igenom en resolution som innebär att man erkänner massmorden på armenier och andra kristna i Osmanska riket som ett folkmord, skriver flera medier.

Det historiska beslutet röstades igenom med siffrorna 405–11. Liknande förslag har varit uppe för debatt i kongressen tidigare men aldrig gått till omröstning.

Omkring 1,5 miljoner mördades i folkmordet mellan 1915 och 1923. Representanthusets beslut har redan väckt ilska i Turkiet, som inte erkänner folkmordet. Landets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu kallar det ”ett skamligt beslut som saknar betydelse för vår regering och vårt folk”, enligt Reuters.

Flera politiker tycker att Migrationsverket ska införa en ny humanitär grund för uppehållstillstånd, skriver DN i samband med rapporteringen om en 85-årig alzheimersjuk kvinna på Värmdö som väntar på utvisning till Armenien.

Kristdemokraterna ställer sig positivt till ändringar i dagens strikta regelverk, liksom Vänsterpartiet. Christina Höj (V) tycker att det borde finnas en lagstiftning för särskilt ömmande fall.

– Det är stötande för de flesta av oss att svårt sjuka ska skickas till en framtid där ingen tar hand om dem.

En alzheimersjuk 85-årig kvinna ska utvisas från Värmdö till Armenien – trots att hon inte har någon familj kvar i landet, rapporterar Dagens Nyheter.

– Det enda vi kan hoppas på nu är ett mirakel, säger hennes son till tidningen.

Migrationsverket ifrågasätter inte kvinnans sjukdomsbild, men menar att den armeniska sjukvården är adekvat. Human Rights Watch har dock en annan bild. En del av människorättsorganisationens material, som ligger till grund för Migrationsverkets beslut, består av att en pizzarestaurangägare sagt att han eventuellt skulle kunna bygga ett demensboende.

Arsenalspelaren Henrich Mchitarjan kommer inte att kunna spela i Europa League-finalen mot Chelsea nästa vecka, skriver klubben i ett pressmeddelande.

Mchitarjan är från Armenien, som sedan 1990-talet har varit inblandad i våldsamma strider med Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach. Finalen spelas i Azerbajdzjans huvudstad Baku.

”Vi har grundligt undersökt alla möjligheter för att 'Micki' ska kunna vara en del av truppen, men efter att ha pratat med 'Micki' och hans familj har vi tillsammans kommit fram till att han inte reser med oss”, skriver klubben.

Turkiet fördömer att Frankrikes president Emmanuel Macron vill göra den 24 april till en minnesdag av det armeniska folkmordet, skriver AFP.

”Vi fördömer och avvisar försöken från Macron, som har drabbats av politiska problem i sitt eget land, att försöka rädda upp situationen genom att förvandla historiska händelser till en politisk fråga”, säger den turkiska presidentens talesperson Ibrahim Kalin i ett uttalande.

Turkiet menar att händelserna i det dåvarande Osmanska riket mellan 1915 och 1917 – som enligt Armenien ledde till döden för 1,5 miljoner människor – inte var ett folkmord.

Nikol Pasjinian vann en jordskredsseger i valet i Armenien, där hans mål var att öka stödet för sina planerade reformer. Hans allians har 70,5 procent av rösterna när 90 procent av valdistrikten är räknade.

– Efter valet kommer vi att utveckla den armeniska demokratin och genomföra en ekonomisk revolution, sade Pasjinian till journalister efter att han lagt sin röst på söndagen.

Det parti som har näst flest har 6,3 procent av rösterna, uppger valkommissionen. Valdeltagandet var 48,6 procent.

Pasjinian blev landets premiärminister i maj men lämnade in sin avskedsansökan i mitten av oktober. Syftet var att få till stånd ett nyval och senare återinträda som en starkare premiärminister, med större stöd i parlamentet.

I dag hålls nyval i Armenien efter att stora demonstrationer tidigare i år tvingade den tidigare premiärministern Serzj Sargsian att avgå, skriver AFP.

Oppositionsledaren Nikol Pasjinian, som ledde demonstrationerna, tog över som premiärminister i maj men har inte haft stöd i parlamentet, där Sargsians parti fortsatt att dominera. Efter veckor av politiska förhandlingar upplöstes parlamentet i november.

Enligt opinionsmätningar ser Pasjinians parti nu ut vinna, vilket skulle låta honom driva igenom de reformer han utlovat för att få igång landets ekonomi.

En särskild utredning i Armenien anklagar landets ex-president Robert Kotjarian för att ha brutit mot grundlagen på ett sätt som kan liknas vid en kupp, rapporterar AFP.

Kotjarian sitter just nu frihetsberövad och misstänks har riggat valet i landet 2008. I de proteseter som följde efter valresultatet dödades nio demonstranter och en polis.

Armeniens nuvarande premiärminister Nikol Pasjinian dömdes då för att ha organiserat protesterna men släpptes senare.

Armenien åtalade på torsdagen landets tidigare president Robert Kotjarian för att ha riggat valet 2008, rapporterar AFP.

Enligt anklagelserna ska Kotjarian ha riggat segern i valet för tio år sedan till förmån för sin nära allierade Serzj Sargsian. Om han döms riskerar han ett fängelsestraff på 15 år.

Armeniens nye premiärminister Nikol Pasjinian har slagit ner hårt på korruption i landet sedan han kom till makten i maj i år. Framför allt har han riktat in sig på Armeniens tidigare makthavare.