Mattias Magnusson

Ryska invasionen

Omvärldens svar

Vladimir Tretyakov / AP

Martin Lindstam

AP, Hayk Baghdasaryan / AP

Konflikten i Nagorno-Karabach

Omni Mer låser upp en mängd artiklar. En smidig lösning när du vill fördjupa dig.

Gå förbi betalväggar!

Johanna Westergård 

Schneider Electric

Schneider Electric Partner

Mer-redaktionen

Perspektiv på världen

Manne Berggren Wiklund

Uppslagsordet "Artsakh" hänvisar hit. För promosingeln av Serj Tankian, se Artsakh (singel).Nagorno-Karabach är en före detta autonom region i Azerbajdzjan, självutnämnd som Republiken Artsach, en utbrytarstat med armenisk majoritetsbefolkning i södra Kaukasus, de facto beroende av Armenien. Republiken är inte internationellt erkänd utan betraktas de jure som en del av Azerbajdzjan. Nagorno-Karabach ligger ungefär 270 kilometer västerut från den azeriska huvudstaden Baku, nära gränsen till Armenien.
Området Nagorno-Karabach (en rysk term som betyder "bergiga Karabach") blev en källa till dispyter mellan republikerna Armenien och Azerbajdzjan när båda länderna blev självständiga från Ryssland 1918. Sedan Sovjetunionen expanderat in i södra Kaukasus etablerades Nagorno-Karabach autonoma oblast (NKAO) inom Azerbajdzjanska SSR 1923. I november 1991 upplöste Azerbajdzjans parlament regionens självstyre och den 10 december 1991 när Sovjetunionen hade kollapsat, genomfördes en folkomröstning i NKAO, det angränsande distriktet Shahumyan samt deldistriktet Getashen, som resulterade i en självständighetsförklaring från Azerbajdzjan som Republiken Nagorno-Karabach, vilken inte har erkänts av någon internationell organisation eller något land, inklusive Armenien.
Under de sista åren före Sovjetunionens upplösning var området återigen en källa till dispyter mellan Armenien och Azerbajdzjan och situationen kulminerade i ett krig om området. Sedan eldupphör inträffade 1994 kom den största delen av Nagorno-Karabach-området och en del andra kringliggande områden i Azerbajdzjan under kontroll av Artsach. Parterna har alltsedan dess hållit fredsdiskussioner under medling av Minskgruppen från OSSE.
Som en konsekvens av Nagorno-Karabachkriget under september-november 2020 har Azerbajdzjan genom en militär offensiv tagit kontroll över en del av södra Nagorno-Karabach, inklusive städerna Hadrut och Sjusja. Kringliggande områden runt Nagorno-Karabach som Kalbajar, Agdam och merparten av Latjin har överlämnats till Azerbajdzjan som en del av avtalet som ingicks av parterna efter att ett vapenstillestånd utropades den 10 november 2020, medan Latjinkorridoren mellan Armenien och Artsach samt resten av Artsach säkras av ryska fredsbevarande trupper.

Nagorno-Karabach

Emrah Gurel / AP

Had a phone call with Foreign Minister of brotherly #Türkiye @MevlutCavusoglu. Informed about recent large-scale mi… https://t.co/oq9JxHiofT

bayramov_jeyhun

OrboTech Sweden.

UC Partner

Felicia Nordlund

Vahram Baghdasaryan / AP

Utrikes

Linnea Järkstig

Joel Malmén

Putin satsar allt mer – ska vi ta kärnvapenhoten på allvar? 

The 2020 Nagorno-Karabakh war was an armed conflict in the disputed region of Nagorno-Karabakh and the surrounding territories. The main combatants were Azerbaijan, with support from Turkey and foreign mercenary groups, on one side, and the self-proclaimed Republic of Artsakh and Armenia on the other. It was the latest escalation of an unresolved conflict over the region, which was included in Azerbaijan during the Soviet era as an autonomous region and internationally recognised as part of Azerbaijan but partially governed by Artsakh, a breakaway state with an Armenian ethnic majority.The fighting began on the morning of 27 September 2020 with an Azerbaijani offensive along the line of contact established in the aftermath of the First Nagorno-Karabakh War (1988–1994), with the primary goal of reclaiming the less mountainous districts of southern Nagorno-Karabakh, which were easier to take than the region's well-fortified interior. In response, Armenia and Artsakh introduced martial law and total mobilisation, while Azerbaijan introduced martial law, a curfew and partial mobilisation. Turkey provided military support to Azerbaijan, although the extent of this support has been disputed. Turkey's involvement is thought to have been an attempt to extend its sphere of influence, both by giving Azerbaijan the upper hand in the conflict and by marginalising Russia's influence over the region.The war was marked by the deployment of drones, sensors, long-range heavy artillery and missile strikes, as well as by state propaganda and the use of official social media accounts in online information warfare. In particular, Azerbaijan's widespread use of drones was seen as crucial in determining the conflict's outcome. Numerous countries and the United Nations strongly condemned the fighting and called on both sides to de-escalate tensions and resume meaningful negotiations. Three ceasefires brokered by Russia, France, and the United States failed to stop the conflict.Following the capture of Shusha, the second-largest city in Nagorno-Karabakh, a ceasefire agreement was signed between the President of Azerbaijan Ilham Aliyev, the Prime Minister of Armenia Nikol Pashinyan, and the President of Russia Vladimir Putin, ending all hostilities in the area from 10 November 2020. The President of Artsakh, Arayik Harutyunyan, also agreed to end hostilities. Under the agreement, the warring sides kept control of the areas they held within Nagorno-Karabakh at the time of the ceasefire, while Armenia returned the surrounding territories it had occupied since 1994 to Azerbaijan. Azerbaijan will also gain transport communication to its Nakhchivan exclave bordering Turkey and Iran. Approximately 2,000 Russian soldiers have been deployed as peacekeeping forces along the Lachin corridor connecting Armenia and Nagorno-Karabakh, with a mandate of at least five years. Following the end of the war, an unconfirmed number of Armenian prisoners of war were captive in Azerbaijan, with reports of mistreatment. Despite calls for their immediate release by the EU and international organisations, Azerbaijan has filed criminal charges against them. Armenia filed a case against Azerbaijan at the International Court of Justice in September 2021, with hearings taking place in October 2021 in The Hague.

2020 Nagorno-Karabakh war

Armenien

Mina bevakningar

Aktuella ämnen

Populära ämnen