Föräldrar: Sekretess blir ett hinder för våra barns vård
För många vuxna som lider av psykisk sjukdom blir sekretessen ett hinder för vård, snarare än ett skydd, skriver fyra föräldrar i SvD Debatt, där de efterlyser en mer flexibel tillämpning av sekretesslagen.
De skriver att sjukdomen innebär att deras vuxna barn periodvis saknar förmågan att ta hand om saker som medicinering, ekonomi, boende och vårdkontakt. Samtidigt förväntas de ta fullt ansvar och initiera och samordna sina vårdkontakter.
I praktiken innebär det att en stor del av ansvaret läggs på föräldrarna. Men gruppen upplever att vården ofta hänvisar till att ”inget kan göras” om inte patienten själv samtycker. Det blir problematiskt när funktionsförmågan är uppenbart nedsatt och riskerna för allvarlig försämring är stora, skriver de.
”Det handlar inte om att ta ifrån våra vuxna barn deras rättigheter, utan om att säkerställa att de får den vård och det stöd de behöver – i rätt tid”, skriver de.
Om debattörerna
Katarina Dagerskog
Boel Hackman
Ewa Redin
Maria Werthén
föräldrar till vuxna barn med svår psykisk sjukdom, som deltagit i en studiecirkel för anhöriga, ”Prospect Familj och vänner”, under ledning av Schizofreniförbundet