(Fredrik Sandberg / TT / TT NYHETSBYRÅN)

Forskare slår tillbaka: Man kan lita på Pisaresultatet

Av Thomas Eriksson
Publicerad 4 juni 2014, 16:54

Enligt DN:s granskning kan det svenska nedslående resultatet i Pisaundersökningen bero på skoltrötta elever som inte var motiverade att göra provet eftersom det inte var betygsgrundande.
Men utbildningsforskaren Christian Bennet tror inte resultatet är missvisande:
– Jag tror man ska lita helt och hållet på Pisa och ta raset på väldigt stort allvar, säger han till SvD.

”Det bör inte påverka jämförelsen mellan Sverige i dag och Sverige för sex år sedan”

Svenska Dagbladet

Bakgrund:

Pisa (utbildningsstudie)

Wikipedia (sv)

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen

Forskare: Det räcker inte med skönlitteratur

För att förbättra svenska skolbarns förmåga att tillgodogöra sig skriftlig information behövs mer facklitteratur, inte mer skönlitteratur. Det skriver läsforskaren Lars Melin på DN Debatt. Han menar att för stort fokus i dag ligger på att eleverna ska läsa de gamla klassikerna och att den svenska skolan behöver förändra sitt tankesätt när det kommer till läsning. Han föreslår att svenskämnet delas upp i två områden: Ett för skönlitteratur och ett för färdigheten att läsa och skriva informativa texter. ”Det är just faktalitteratur som är nyckeln till framgång i skolan, till högre studier och till framgång i alla något så när kvalificerade jobb”, skriver han.

Skolverket: Utrikes födda inte huvudorsak till skolras

I dag presenterar Skolverket sin rapport om invandringens betydelse för skolresultaten. Vid den senaste Pisa-undersökningen lyftes en ökad andel elever med utländsk bakgrund fram som en tänkbar förklaring till att den svenska skolan fick underkänt på flera punkter – men endast marginellt. Skolverkets slutsats i sin rapport är dock att andelen barn med utländsk bakgrund inte är huvudanledning till att skolresultaten sjunkit. Det är andra orsaker än en ökad invandring som ligger bakom huvuddelen av de sjunkande resultaten i Pisa men en ökande andel elever med utländsk bakgrund kan förklara en del av nedgången. Myndigheten ser flera försvårande faktorer för elever som har invandrat. Det handlar om att fler barn kommer till Sverige efter skolstart och att de har flytt från krigshärjade länder där man har haft ett svagare skolsystem. Enligt rapporten har andelen elever som inte får tillräckligt bra betyg för att bli behöriga till gymnasieskolan ökat från drygt tio procent 2006 till drygt 14 procent 2015.

Arkivbilder: Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.

Skolverket: De som surfar mest får sämst resultat

Elever som använder internet extremt mycket har de sämsta resultaten i läsförståelse och matematik, visar Skolverkets analys av den senaste Pisa-undersökningen. Samtidigt visar statistiken att Sverige har den högsta andelen extrema internetanvändare i OECD. I genomsnitt tillbringar svenska elever 39 minuter per dag av skoltiden på nätet. Men en andel om sex procent är online hela fyra timmar, eller ännu mer, per skoldag. I OECD-länderna som helhet är andelen storsurfare hälften så stor, 3,1 procent. ”Elever som använder internet mer än fyra timmar per dag i skolan har genomgående de lägsta resultaten i läsförståelse, matematik, digital läsning och digital matematik”, skriver Skolverket i ett pressmeddelande.

Nytt bakslag i Pisa-test: ”Klart under OECD-snittet”

I ännu ett Pisa-test hamnar Sverige långt efter toppnationerna. När digitala kunskaper mättes i två olika moment, läsförståelse och matematik, blev resultatet knappast det många önskat. När det kommer till att lösa matematiktal digitalt hamnar Sverige i kategorin ”klart under OECD-snittet”, vilket blir en trist repris på hur det såg ut 2013. Då hade Sverige sämst resultatutveckling av alla OECD-länder. Samtidigt rapporterar Sveriges Radio och SVT, med hänvisning till Pisa-rapporten, att svenska elever som surfar mer än sex timmar om dagen presterar sämre i matematik och läsförståelse. – Den här gruppen har inte bara de lägsta resultaten i matematik och läsförståelse i PISA, utan dessvärre är det en grupp som i förhållandevis hög grad präglas av att de skolkar i högre utsträckning, oftare kommer sent till lektionerna och har ett lägre välmående än skolkamraterna som har ett mindre utbrett användande av internet på sin fritid, säger Anders Fredriksson som är enhetschef på Skolverket till SVT.

15 september 2015, 06:39

Pisa-rapporten 2015 Skola & utbildning