Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
En skolelev som 2018 tvingades bära skyddskläder efter en kemattack i Aleppo i Syrien.
En skolelev som 2018 tvingades bära skyddskläder efter en kemattack i Aleppo i Syrien. (Uncredited / Ap)
Syrienkriget • Reaktioner på maktskiftet

Frågan efter Assads fall: Vad händer med kemvapnen?

Av Linus Lindgren
Publicerad: 9 dec. 2024
ANNONS

Högt uppsatta amerikanska källor uppger för Reuters, AP och BBC att det är av högsta prioritet för USA att säkerställa att Assadregimens kemvapen inte hamnar i fel händer.

– Vi gör allt vi kan för att försiktigt säkerställa att de antingen inte är tillgängliga för någon eller blir omhändertagna, säger Newsweeks källa inom Bidenadministrationen.

Reuters källa uppger att man för närvarande inte överväger att sätta in marktrupper.

USA är inte ensamma i sin oro över kemvapnen. Enligt en rapport från det israeliska försvaret som Haaretz skrev om i veckan oroas även IDF av att vapnen ska falla i fel händer, något man beskriver som ett hot mot Israel.

Kemiska vapnen klassas som massförstörelsevapen och är förbjudna enligt Genèveprotokollet. Assadregimen har enligt FN använt sig av sådana, bland annat 2013 i Ghouta.

ANNONS
USA har i dagsläget omkring 900 soldater i östra Syrien
Reuters  · Ofta betalvägg
USA ska ha prioriterat frågan under de senaste dagarna
AP  · Ofta betalvägg
BBC rapporterar löpande om utvecklingen
live · BBC
Det är oklart hur stora Assadregimens kemvapenreserver är
www.newsweek.com
Israel oroas av att Iranstödda miliser kan ta kontrollen över vapnen (3 december)
www.haaretz.com
bakgrund
 
Gasattacken i Ghouta
Wikipedia (sv)
Gasattacken i Ghouta var ett anfall med kemisk stridsgas under syriska inbördeskriget som utfördes onsdagen den 21 augusti 2013 mot rebellgrupper i Ghouta-regionen, i provinsen Rif Dimashq. I september 2013 rapporterade utredningsgruppen från FN att attacken använt gasen sarin. FN-utredare har tillsammans med Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, slagit fast att Assads regim är ansvarig över attacken[1] Oppositionen och medicinska källor angav antalet döda vid attackerna till mellan 322 och 1729 döda och beskrev offer som saknade synliga skador. Attackerna skedde i områden som kontrollerades av oppositionen. Den syriska regeringen och de syriska rebellerna beskyller varandra för attackerna. Attacken ägde rum bara några få kilometer från en nyligen anländ FN-delegation från UNODA (UN Office for Disarmament Affairs). Efter att från början ha vägrat FN-delegationen, som leddes av svensken Åke Sellström, tillträde gick den syriska regeringen med på att inspektörer fick besöka platsen den 25 augusti. Uppgifterna om antalet döda skiljer mellan de källor som finns att tillgå, men ger vid handen att detta är den dödligaste gasattacken sedan 1988, när Halabja i irakiska Kurdistan attackerades.
Annons
Planerar du en helg på hotell? Elite Hotels ger 30% rabatt på två nätter vid ankomst torsdag eller fredag
Elite Hotels

Gå förbi betalväggar!

Omni Mer låser upp en mängd artiklar. En smidig lösning när du vill fördjupa dig.

Upptäck Omni Mer
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
SyrienkrigetReaktioner på maktskiftetIsraelUSASyrienMellanösternNordamerika

Analyser: ”Hela den ryska operationen är tillintetgjord”

Syrierna hann knappt ta in det faktum att al-Assads regim fallit innan andra länder försökte lägga sig i landets framtid, skriver Mohamad Bazzi i en analys i The Guardian. Samtidigt som maktskiftet firades i söndags genomförde Israel, Turkiet och USA attacker mot landet i ett försök att skydda sina egna intressen.

14 december 2024, 15.19
Bashar al-Assad och Vladimir Putin.

Ukraina vill skicka vete till Syrien: ”Är där vi behövs”

Ukrainas regering vill återupprätta förbindelsen med Syrien och står nu redo att leverera vete, majs och raps till Syrien efter Bashar al-Assads fall. Det uppger Ukrainas jordbruksminister Vitalij Koval för Reuters.

13 december 2024, 16.57
Spannmålsmagasin i Sataniv i Ukraina.

Författare: Inte islamister som skrämmer mest

Den syriska författaren och journalisten Samar Yazbek är inte rädd för att Syrien ska bli en islamistisk stat efter att rebellgruppen HTS tagit över makten i landet. Hon oroar sig mer för de israeliska bombningarna som drabbar landet i ett mycket känsligt läge, säger hon till SvD.

12 december 2024, 22.17
Samar Yazbek

Källor: Ryssland hoppas på internbråk i Syrien

Den ryska ledningen sätter sitt hopp till att internbråk och splittringar uppstår bland de islamistiska rebeller som tagit över Syrien, så att Ryssland kan behålla sin strategiskt viktiga position i landet. Det uppger Kremlkällor för Moscow Times.

12 december 2024, 00.24
Syriska rebellkrigare/Putin.