Smutsiga affärer föds när gummit läcker åt alla håll
Smutsiga affärsverksamheter växer fram i Sudan och grannländerna när det kommer till det eftertraktade arabiska gummit, vittnar flera köpare och producenter om i Reuters.
Mycket av världens gummi produceras i västra Sudan, som rebellgruppen RSF har tagit kontroll över under kriget i landet.
Råvaran uppges nu läcka ut till Sydsudan, Centralafrikanska republiken, Tchad och Kenya.
Säljare i Senegal och Tchad försöker sälja högkvalitativt gummi för 3 500 dollar per ton, även om det normala värdet borde vara 5 000, säger gummihandlaren Mohammed Hussein Sorge. Men råvaran saknar rätt certifikat, vilket fått honom att tacka nej.
– Smugglare lyckas smuggla arabiskt gummi förbi RSF eftersom RSF kontrollerar alla produktionsområden, säger han.
bakgrund
Arabiskt gummi, också känt som gummi arabicum och akaciagummi
Wikipedia (sv)
Gummi arabicum, även kallat akaciagummi och arabiskt gummi, är ett förtjocknings- och stabiliseringsmedel som består av torkad mjölksaft från trädet Senegalia senegal (synonym Acacia senegal), som tillhör familjen ärt-/baljväxter (Fabaceae).
Gummi arabicum var känt redan av de gamla egyptierna, och har sedan dess använts i mat för människor och i djurfoder. Det är smakneutralt, och rikt på spårämnen.[källa behövs]
Som livsmedelstillsats (med E-nummer E 414) kan det användas för att framställa produkter med gummiartad konsistens, till exempel gummibjörnar, tuggummi och annat godis men även läsk, glass och bakelser. Det får användas i många olika livsmedel utan mängdbegränsning, dock inte mer än nödvändigt. Enligt Livsmedelsverket får det däremot inte användas i gelégodis som säljs i minibägare.
Löst i vatten kan det användas som klister för papper. Gummi arabicum är ofta bindemedlet för akvarellfärger och gouache.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
