Hindren som sätter käppar i hjulet för cirkulär ekonomi
Prenumerera på kläder, hyr teknikprylar, återvinn gamla prylar och reparera mera. Det är bara några exempel på hur det cirkulära tänkandet sprider sig i ekonomin. Trenden med återvinning väntas bara bli större; tecken på det är att Blocket har slopat sina annonsavgifter, vilket Dagens Nyheter skrev om i våras.
Bakgrunden är att konkurrensen på begagnatmarknaden har ökat och då gäller det att knyta kunderna till den egna plattformen.
– Absolut, det här är ett sätt att stärka vår position, säger Blockets vd Robin Suwe till TT.
Mode och hemelektronik är två konsumentbranscher som satsar allt mer på återvinning. Medan hemelektronikkedjan Netonnet satsar på uthyrning, satsar konkurrenten Elgiganten på återvinning och reparationer.
I en artikel för Svenskt Näringsliv berättar Elgigantens vd Niclas Eriksson att skatter ibland hindrar omställningen till en cirkulär ekonomi.
– Får vi bort den höga momsen på reparationer på elektronik så skulle vi få en bättre second hand-marknad och förlänga livet på fler produkter. Då blir det mer lönsamt både för konsumenten och utförare, säger han.
Momsen på reparationer av hemelektronik ligger på 25 procent, medan reparationer av cyklar, skor, lädervaror och kläder har fått sänkt moms till 6 procent (som ska höjas till 12 procent enligt den nya regeringens budget).
Genom att förlänga produkters livscykel kav vi minska vår konsumtion och vårt klimatavtryck. En mer radikal idé är affärsmodeller som avskaffar det privata ägandet för att i stället styra över konsumtionen mot tjänster enligt den affärsmodell som kallas Product-as-a-Service (PaaS).
I en rapport av Stena Recycling och Cradlenet analyseras de hinder som finns för övergången till tjänstebaserade affärsmodeller, exempelvis att människor gillar att äga och underskattar vad det kostar. Men rapporten pekar också på ”möjliggörande strategier”. Rapportförfattarna skriver att regulatoriska villkor (exempelvis moms och skatt) såklart skulle kunna underlätta spridningen av PaaS, men att hindren i huvudsak beror på företagen och kan lösas av företagen själva.
