Hovreportrar om ändringen: ”Gamla tiderna är över”

Apanage (från vulgärlatinets apanare som betyder "att ge bröd") är de medel som betalas ut till furstliga personer för deras underhåll. I Sverige betalas apanaget ut till Hovstaterna, och skall täcka bland annat kostnaderna för Kungens och övriga kungahusets representation. Apanaget infördes den 1 december 1809, då riksdagen slöt ett avtal med Karl XIII, varigenom staten fick tillgång till ”ett antal kungsgårdar och kungsladugårdar och därtill hörande hemman och lägenheter”, medan kungen fick rätten att förfoga över slotten samt ett årligt apanage. 2019 uppgick apanaget till ca: 141 miljoner kronor. Apanage härstammar från Frankrike, där det var ordet för de pengar som konungens icke förstfödda barn fick. Den äldste sonen ärvde alltid tronen, och för att stötta de yngre barnen fick de pengar, land eller annan egendom. Den sammanlagda kostnaden i den svenska statsbudgeten är för Kungliga hov- och slottsstaten ett ramanslag på omkring 141 miljoner kronor (2019). Därav går runt 72 miljoner till Hovstaterna som så kallat apanage. Återstående del, runt 69 miljoner, går till slottsstaten för drift och underhåll av de elva Kungliga slotten och deras museiverksamhet samt övriga kungliga egendomar såsom Kungliga Djurgården, Hagaparken och Riddarholmskyrkan. Apanaget används för att täcka utgifter för statschefens officiella funktioner, inklusive utgifter för kungafamiljen Kungen har likt tidigare drottning Beatrix av Nederländerna valt att inte göra någon frivillig redovisning av apanaget, något som exempelvis de brittiska hovstaterna gör.