Ingen fara för svinen men riskabelt att äta köttet

Tjernobylolyckan, eller Tjernobylkatastrofen (ukrainska: Чорнобильська катастрофа) var en allvarlig reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina (som då tillhörde Sovjetunionen). Olyckan inträffade natten till lördagen den 26 april 1986 klockan 01.23.45 (lokal tid) när reaktor fyra i utkanten av staden Prypjat förstördes genom en explosion och ett moln med radioaktiva partiklar spreds med vindarna över stora delar av Europa. Orsaken till olyckan var en kombination av reaktortypens konstruktion och den mänskliga faktorn. Personalen stängde av flera säkerhetssystem i strid med gällande regler för att kunna genomföra vissa test. Till att börja med gavs ingen information om att en allvarlig olycka skett. Anställda vid Forsmark, drygt 1200 km från Tjernobyl, upptäckte förhöjd radioaktivitet måndag morgon den 28 april. Ytterligare mätningar gjordes och det kunde konstateras att radioaktiviteten inte kom från det svenska kärnkraftverket. Detta gav en första indikation om att något hade hänt i Ukraina. Även satellitbilder visade vad som hade hänt. Motsvarande upptäckt gjordes i Finland: känslig utrustning visade radioaktivt utslag på en person som kom in till sin arbetsplats. Informationen hade inte ännu getts ut, då man bedömde att det var frågan om ett mätarfel. Enligt Russia Today försökte Sovjetunionen först hemlighålla för omvärlden att olyckan hade inträffat. Det tog lång tid innan man ens på plats insåg hur allvarlig situationen var. Man antog att själva reaktorn var hel. Skalan på mätarna som fanns tillgängliga räckte inte för att visa nivån på strålningen, varför den missbedömdes. Av de som deltog i arbetet med att kyla ner reaktorn, släcka elden och stoppa de radioaktiva utsläppen de första dagarna insjuknade 134 i strålsjuka. Fram till mitten av 2005 hade knappt femtio personer omkommit som direkt följd av olyckan. Uppskattningarna om total dödlighet på grund av olyckan varierar mellan kring tusen och kring en miljon. I november 1986 göts hela reaktor 4 in med 250 000 ton betong för att hindra ytterligare spridning av radioaktivitet. Den så kallade "sarkofagen" började redan efter ett par år att rosta och betongen började vittra sönder. Den har sedan den byggdes varit i behov av ständigt underhåll. År 1997 togs ett första beslut att ersätta den gamla "sarkofagen" med en ny överbyggnad, Den nya hangarliknande konstruktionen, som skall täcka hela reaktorbyggnaden, beräknades vara klar tidigast år 2015–2017. Politisk oenighet över vem som skall ta kostnaden hade försenat projektet i cirka 10 år. Den nya överbyggnaden beräknas ha en livslängd på cirka 100 år. Under den tiden skall sanering och nedmontering av reaktorn pågå kontinuerligt. Fyrtiosex länder har gått samman och hjälpts åt med finansieringen som ungefär beräknas att landa på 14 miljarder kronor. Finansiell samordnare är Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. Tillträde är förbjudet för allmänheten till ett område kring reaktorn med en radie på 30 km. Forskare med särskilda tillstånd tillåts vistas i området.

Becquerel, Bq, är SI-enheten för radioaktivt sönderfall som infördes 1975. 1 Bq är ett sönderfall per sekund. Enheten infördes som ett komplement till enheten för frekvens hertz för att minska risken för farliga förväxlingar. En normal vuxen människa har i sin kropp en sådan mängd naturligt kalium-40 att den ger upphov till omkring 5 000 sönderfall per sekund, eller 5 000 Bq. Skulle t.ex. denna person äta 2 hekto renkött med maximalt tillåtna 1500 Bq/kg från Cs-137 ökar kroppens aktivitet med 300 Bq. Hälsorisken från ett intag av en viss aktivitetsmängd beror dock av många olika faktorer såsom typ av sönderfall samt halveringstid hos nukliden, utsöndringshastighet från kroppen m.m. Enheten har fått sitt namn efter den franske fysikern Henri Becquerel, som tillsammans med makarna Marie Curie och Pierre Curie fick nobelpriset i fysik för undersökningarna av uransalternas strålning. I och med att Bq är en enhet för antalet sönderfall per sekund för en avgränsad mängd radioaktivt ämne så beror aktiviteten både av hur intensivt ämnet sönderfaller samt storleken på den avgränsade mängden. Två äldre enheter för radioaktivt sönderfall är Curie och Rutherford. 1 Ci = 1 Curie = 37E9 Bq = 37 miljarder Becquerel 1 Rd = 1 Rutherford = 1E6 Bq = 1 miljon Becquerel 1 becquerel är en mycket liten mängd aktivitet, varför "stora" prefix som kBq (1E3), MBq (1E6), GBq (1E9), TBq (1E12), PBq (1E15) eller EBq (1E18) inte är ovanliga.

Caesium-137 (137 55Cs, Cs-137), cesium-137, or radiocaesium, is a radioactive isotope of caesium which is formed as one of the more common fission products by the nuclear fission of uranium-235 and other fissionable isotopes in nuclear reactors and nuclear weapons. It is among the most problematic of the short-to-medium-lifetime fission products because it easily moves and spreads in nature due to the high water solubility of caesium's most common chemical compounds, which are salts.