Inrikesåret: Uppsagda avtal, terrorhot och mottagande

Skoldådet i Trollhättan, flera uppmärksammade mord, förhöjt terrorhot och brinnande asylboenden – tunga händelser som dominerade mycket av nyheterna år 2015.
Fler människor på flykt än någonsin tidigare kom till Sverige och civila krafter gick samman för att hjälpa till med mottagandet.

Den 10 januari valdes Anna Kinberg Batra till partiledare för Moderaterna och den 22 november bytte Folkpartiet namn till Liberalerna. Däremellan hann regeringen säga upp det omdebatterade militära samarbetsavtalet med Saudiarabien, Ebba Busch Thor väljas till partiledare för Kristdemokraterna, SD:s Jimmie Åkesson göra comeback efter sjukskrivning och Decemberöverenskommelsen falla.

Åttaåriga Yara misshandlades till döds med en brödkavel förra våren. I maj dömdes hennes morbror till 14 års fängelse och hans fru till livstid. På försommaren hittades 17-åriga Lisa Holm mördad på Kinnekulle utanför Lidköping. I augusti mördades 21-åriga Ida Johansson i ett joggingspår i Upplands Väsby och några dagar senare mördades en mamma och hennes vuxna son på Ikea i Västerås.

Beväpnad med svärd och maskerad med svart hjälm gick Anton Lundin Pettersson till attack på skolan Kronan i Trollhättan. Innan han sköts till döds av polis hade han hunnit skada tre personer så allvarligt att de dog. Dådet hade rasistiska motiv, konstaterade polisen.
Efter dådet hyllades elevassistenten Lavin Eskandar, som dog när han ställde sig mellan mördaren och eleverna.

Över 160 000 människor sökte sig till Sverige under 2015 – fler än någonsin tidigare. Till sydsvenska kommuner som Trelleborg och Malmö kom på kort tid stora mängder människor, som i vissa fall fick sova i idrottshallar eller utomhus innan de slussades vidare. Flera kommuner och andra myndigheter larmade under hösten om att läget var mycket ansträngt.
Många svenskar engagerade sig frivilligt. Tidningen Fokus utsåg ”Volontären” till årets svensk och under parollen ”Refugees Welcome” delades mat och förnödenheter ut runt om i landet. På skolgårdar, idrottsplatser och i asylboenden startade projekt för ökad integration.
Men alla välkomnade inte de nyanlända. Under hösten anlades flera bränder på planerade asylboenden runt om i landet.

”Mitt Europa bygger inte murar” sade statsminister Stefan Löfven på en manifestation i september, kort efter att bilden på den drunknade treåringen Alan Kurdi påverkat opinionen i Sverige och världen.
Kort därefter var tonläget annorlunda. ”Gränsen är nådd” sa migrationsminster Morgan Johansson och i slutet av november presenterade regeringen en plan för att kraftigt begränsa antalet som söker asyl i Sverige. Miljöpartiets språkrör Åsa Romson beskrev de egna åtgärderna som något som kommer skapa en ”chockvåg i det medmänskliga Sverige”.

Under den mest intensiva perioden under hösten sökte omkring 10 000 personer asyl i Sverige på en vecka.
En kväll i oktober kom Parvis och hans gravida fru ­Birivan med ett tåg över Öresundsbron till Malmö. När DN:s reporter frågar vad de heter i efternamn slocknar Parvis leende. Han byter några ord på kurdiska med sin fru, och skiner sedan upp i ett nytt leende.
– Vi kom just på att vi kan säga det. Vi är fria nu. Behöver inte vara rädda mer.

För första gången någonsin höjdes terrorhotnivån i Sverige till en fyra på den femgradiga skalan. Polisen sökte efter en 22-årig man, som visade sig bo fullt öppet i Boliden med sitt namn på dörren. Några dagar senare släpptes han och friades från alla misstankar. Efter gripandet utbröt en intensiv debatt om mediernas beslut att publicera namn och bild på 22-åringen – som själv två veckor senare bjöd in till fest hemma i Boliden för alla som ville komma.