Arkivbild. (Richard Drew / TT / NTB Scanpix)

Investerare skeptiska till höjda obligationsräntor

Konsensus på Wall Street har hittills varit att obligationsräntorna kommer stiga så fort Federal Reserve börjar trappa ner sitt stödköpsprogram. Men nu har vissa investerare börjar tvivla på den gamla devisen, skriver Bloomberg.

Enligt nyhetsbyrån har Fed genomfört kvantitativa lättnadsåtgärder i flera omgångar. Under den period då stödköpen pågått har räntorna stigit, för att sedan stanna av när centralbanken avslutat programmet.

Därför menar de skeptiska investerarna att man bör titta mindre på vad Fed gör och inte gör, för att i stället se vad åtgärderna innebär för den nationella ekonomin på lång sikt.

bakgrund
 
Obligationer
Wikipedia (sv)
Denna artikeln handlar om Obligation i betydelsen räntebärande skuldebrev. För det juridiska begreppet Obligation, se Obligation (juridik). Obligation är ett räntebärande, vanligtvis på flera år löpande, enkelt skuldebrev som intygar att innehavaren lånat ut pengar till exempelvis staten, en kommun, ett hypoteksinstitut (bostadsobligation) eller ett större företag (företags- eller industriobligation). Obligationer är vanligen kupongobligationer, vilket innebär att de förutom det nominella belopp som utbetalas till ägaren vid löptidens slut även ger periodiska utbetalningar, kuponger. Obligationer som enbart ger ett nominellt belopp benämns nollkuponger. Utöver dessa bägge obligationstyper finns det även premieobligationer och indexobligationer. De sparobligationer som svenska staten utfärdade under tiden 1960–1987 var inte obligationer i gängse mening, eftersom äganderätten ej fick överlåtas. Kupongräntan är den ränta som bestämmer hur stora kupongutbetalningarna ska vara, vilket är lika med kupongens värde dividerat med det nominella beloppet. Avkastningen beräknas som kupongen genom priset.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen