Kinas tillväxt den svagaste på 25 år

Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det största landet i Östasien och världens folkrikaste land med 1,4 miljarder invånare. Vissa siffror visar att Kinas befolkning var 1,5 miljarder invånare år 2006. Kina har landgräns mot Mongoliet, Ryssland, Nordkorea, Vietnam, Laos, Burma, Indien, Bhutan, Nepal, Pakistan, Afghanistan, Tadzjikistan, Kirgizistan, och Kazakstan, och har havsgräns mot Nordkorea, Sydkorea, Japan, Taiwan, Filippinerna, Malaysia, Brunei och Vietnam. Landet är en socialistisk folkrepublik som styrs av Kinas kommunistiska parti under ett enpartisystem och utövar jurisdiktion över 22 provinser, 5 autonoma regioner (Inre Mongoliet, Tibet, Xinjiang, Ningxia och Guangxi), 4 städer (Peking, Tianjin, Shanghai och Chongqing) och 2 särskilda administrativa regioner (Hong Kong och Macau). Peking är landets huvudstad. Kina är en ekonomisk och militär stormakt och har ett permanent säte i FN:s säkerhetsråd. Den kinesiska civilisationen är en av världens äldsta och uppstod kring Gula floden i nordöstra Kina. Folkrepubliken Kina grundades den 1 oktober 1949, efter att Kinas kommunistiska parti och dess väpnade gren Folkets befrielsearmé fått övertaget i det Kinesiska inbördeskriget (1927-1950). Den tidigare brittiska kronkolonin Hong Kong införlivades i Folkrepubliken Kina år 1997 och det tidigare portugisiska området Macau år 1999.

Kinas ekonomi är en av de snabbast växande och är idag världens näst största ekonomi efter USA. För närvarande genomförs stora investeringar i landet. Folkrepubliken Kina hade från 1953 fram till 1978 en planekonomi i sovjetisk modell, där statsägda företag dominerade ekonomin och där Statsplanekommissionen hade ansvar för att utarbeta femårsplaner för den kinesiska ekonomin. Deng Xiaoping initierade 1978 marknadsorienterade reformer som uppmuntrade bönder på landsbygden att starta industrier. Invånarna i städerna uppmuntrades att starta privata företag vilket medförde en framväxt av många nya företag inom tjänstesektorn. Man välkomnade också utländska investeringar. Trots reformpolitiken har femårsplanerna och de statsägda företagen bibehållit en viktig roll i ekonomin och utgör 40 procent av den nationella ekonomin. Folkrepubliken Kina antog sig första femårsplan 1952 och är för närvarande (2012) inne på sin elfte femårsplan. Den Nationella kommissionen för utveckling och reform har ansvar för utarbetandet av femårsplaner. Åren 2001-2005 passerade Kinas ekonomi Italiens, Frankrikes och Storbritanniens. Genom att 2008 växa förbi Tyskland blev Kina världens tredje största ekonomi och genom att växa förbi Japan 2010 världens näst största. Enligt en rapport från Goldman Sachs förespås Kina överta USA:s roll som världens största ekonomi år 2030. Den amerikanska studien "Global Trends 2030" når slutsatsen att Kinas ekonomi kommer att växa ifatt USA:s och EU:s någon gång mellan åren 2022 och 2030.Enligt IMF april 2011 kan Kinas BNP bli större än USA:s redan före år 2016. Skillnaden i levnadsstandard är stor mellan bönder och stadsbor. Den ekonomiska liberaliseringen under 1980-talet medförde en snabb höjning av köpkraft och standard i en del landsbygdsområden, men omkring 1990 var medelinkomsten i städerna fortfarande dubbelt så hög som på landet. Välståndsskillnaderna blir även större mellan till exempel statliga anställda med fast lön (sämst betalda), anställda i kollektiva företag och egna företagare. Sedan 1980, och framför allt sedan början av 1990-talet har Kinas ekonomi växt kraftigt, efter att ha varit en obetydlig del i världens ekonomi. Enorma penningflöden från västvärlden till Kina utgjorde den största faktorn till den hastigt ökande ekonomin. Kinas växande ekonomi efterlyser alltmer stål, betong, cement och liknande till byggmaterial för sin växande verkstadsindustri. Denna faktor orsakade att världsprisen på produkterna ökade dramatiskt. Det var främst städerna vid kusten som (Shanghai, Peking och Guangzhou) som fick uppleva boomen - antalet medelklasskineser ökade som aldrig förr, samtidigt som bönderna i inlandet förblev relativt fattiga. Kina gick vid första påseende igenom finanskrisen 2008 mycket bättre än andra länder. För att parera de minskade penningströmmarna från väst sjösatte Kina ett gigantiskt stimulanspaket, motsvarande 4000 miljarder svenska kronor . Senare har det dock visat sig att inte alla satsningar som gjordes föll väl ut, till exempel gick vissa infrastrukturprojekt för fort fram med dålig kvalitet som följd. Kinas folkbank innehar mer finansiella tillgångar är något annat offentligt organ i hela världen. Mycket talar för att Kinas huspriser kommer att fortsätta falla, men till skillnad från USA och de flesta europeiska länder kommer ett sådant scenario att påverka de kinesiska bankerna i mindre utsträckning än vad det har gjort i väst. Orsaken till detta är att kineserna kan endast låna 70-80% av värdet på den första fastighet man äger, och max 60% på den andra fastigheten (jämfört med 100 % i USA). Totalt står lån för fastighetsköp endast för 7% av bankernas totala utlåning. Kinesiska banker har över lag även mindre skulder än banker i Väst, 65% i jämförelse med insatta pengar. Fallande huspriser kommer även att påverka de kinesiska hushållen i mindre utsträckning än vad de gör i Väst beroende på att de kinesiska hushållens skulder i förhållande till BNP endast är 13% (jämfört med 100% i USA).