Klimatorättvisa och brutna löften – här är knäckfrågorna under COP27

Mellan den 6 och 18 oktober samlas världsledare, organisationer och aktivister i egyptiska Sharm el-Sheikh för FN:s årliga klimattoppmöte. Det huvudsakliga målet för årets möte är omtvistat. Medan rikare länder vill fokusera på sätt att hjälpa utvecklingsländer att övergå till förnybar energi, efterfrågar dessa länder ett omedelbart och ökat stöd för att hantera konsekvenserna av extremväder.

Läs mer om de frågor som väntas stå i centrum för årets förhandlingar:

Utsläppsminskningar

En av de tyngsta frågorna under mötet handlar förstås om arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. För att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader måste utsläppen minska med 43 procent till år 2030, enligt forskningen. Men den senaste FN-rapport pekar på att världen istället går mot en utsläppsökning med 10 procent.

Bara 24 av de nästan 200 länder som deltar i COP27 har lämnat in nya eller uppdaterade planer för utsläppsminskning sedan förra årets möte, trots att samtliga länder har åtagit sig att göra det.

Klimatfinansiering

Klyftan mellan behovet av klimatfinansiering och de pengar som finns tillgängliga är fortsatt stort. Rika länder har misslyckats att leverera löftet om 100 miljarder dollar per år för att hjälpa utvecklingsländer att ställa om och bli mer hållbara. Hur man ska uppfylla detta åtagande samt höja beloppet ytterligare i framtiden ska diskuteras under mötet.

Ansvaret för skador och förluster

Oenighet kring vem som ska betala notan för klimatrelaterade skador och förluster väntas stå i centrum för årets diskussioner. Det kan exempelvis handla om finansiering av återuppbyggandet av hus och infrastruktur som förstörts i en storm eller översvämning såväl som åtgärder mot stigande havsnivåer.

Utvecklingsländer, som generellt drabbas hårdast av klimatförändringarna, vill att en särskild fond upprättas där rikare länder hjälper till att betala dessa kostnader. Det har dock både USA och EU motsatt sig med argumentet att det kan leda till obegränsade ekonomiska anspråk samt försvåra ett redan komplext finansieringssystem.

Metanutsläppen

Under förra årets klimatmöte enades majoriteten av länderna om målet att minska utsläppen av metangas med 30 procent till 2030. I år hoppas man att fler länder, däribland Kina, Indien och Algeriet, ska skriva under överenskommelsen. Det finns också en förhoppning om att mötet ska leda till fler konkreta åtgärder för att få ner utsläppen av metan, som allt jämt ökar.

EU har exempelvis gjort stora framsteg när det gäller att minska metanutsläppen inom energi- och avfallssektorerna, men har fortsatt stora problem att göra detsamma inom jordbruket.