Lång väntetid för utredningar av godmanskap

En god man är i Sverige en (fysisk) person som utses av allmän domstol för att utföra ett visst uppdrag. Den vanligaste formen av godmanskap anordnas med stöd av 11 kap. 4 § föräldrabalken. Enligt detta lagrum kan rätten anordna godmanskap för en person om denne på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller annat liknande förhållande, behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det är tingsrätten som beslutar om godmanskap och förvaltarskap. Den som utses till god man eller förvaltare ska vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person. Den som är underårig eller som själv har förvaltare får inte vara god man eller förvaltare. Godmanskapets omfattning skall alltid anges i förordnandet. Enligt huvudregeln krävs huvudmannens samtycke. Godmanskap kan dock anordnas för en person utan dennes samtycke om personens tillstånd är sådant att denne uppenbarligen inte förstår vad saken gäller. En god man får inte gå emot huvudmannens vilja och denne kan säga upp godmanskapet. En god man skiljer sig således från en förvaltare genom att huvudmannen behåller sin rättshandlingsförmåga, alltså rätten att representera sig själv. En god man har rätt till skäligt arvode, även om uppdraget av hävd delvis är att betrakta som ideellt uppdrag och därför ej avsett att följa gängse normer för lönesättning. Arvodet betalas av huvudmannen eller av kommunen, detta är beroende av hur stora tillgångar och inkomster huvudmannen har. I dagsläget ligger ett god mansarvode på runt 8 000 - 12 000 kr per år, beroende av uppdragets omfattning. Den kommunala överförmyndarnämnden utövar tillsyn över godmans- och förvaltarskapsärenden i kommunen. Godmanskap kan även anordnas för barn om barnets vårdnadshavare inte kan tillgodose barnets intressen. God man kan också utses åt ett omyndigt barn som träffar ett avtal med sin förmyndare, till exempel när föräldrar ger en gåva till sina barn. Även ensamkommande asylsökande barn har rätt till en god man enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn. God man utses även i ärenden avseende förvaltning eller försäljning av samägt gods (även fastigheter) enligt lagen (1904:48 s. 1) om samägt gods (samäganderättslagen). God man är vidare ett begrepp i fastighetsbildningslagen, 4 kap 1-3 §§. En god man i detta sammanhang utses av kommunfullmäktige och kan komplettera förrättningslantmätaren som beslutande myndighet i lantmäteriförrättningar.

I varje svensk kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd med uppgift att utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning och efter ansökan eller anmälan utreda behovet av nämnda insatser. Detta för att inte rättsförluster skall uppstå för dem som av olika anledningar inte kan förvalta sin egendom, föra sin talan och tillvarata sina rättigheter. Överförmyndaren utses av kommunfullmäktige och verksamheten styrs av föräldrabalken. Överförmyndarens verksamhet står i sin tur under tillsyn av Länsstyrelsen och besluten kan överklagas hos Tingsrätten. I större kommuner har överförmyndaren tillgång till ett kansli med handläggare. I mindre kommuner är det vanligt med samverkan med andra kommuner genom gemensam nämnd och förvaltning. Verksamheten omfattar: tillsyn av förmyndarskap/föräldraförvaltning, till exempel om motstridiga intressen finns mellan en förälder/förvaltare och en omyndig vid en bouppteckning tillsyn av gode män för ensamkommande barn tillsyn av gode män för myndiga som på grund av till exempel sjukdom inte kan ta vara på sina tillgångar eller föra sin talan och om detta ej är tillräckligt förvaltarskap där personen ifråga förlorar sin rättshandlingsförmåga. utfärdande av förvaltarfrihetsbevis I uppdraget ligger också att tillse att gode män och förvaltare garanteras kunskap och utbildning.