Utredning klar: Inga tecken på sabotage på bogrampen
Ingenting tyder på att Estonias bogramp utsattes för sabotage. Det uppger Haverikommissionen för SR Ekot efter att rampen nu har analyserats, sedan den lyftes upp från havet förra sommaren.
– Vi har inte hittat någonting som tyder på sprängning eller något annat som har fått rampen att öppnas, säger Haverikommissionens utredningsledare Jörgen Zachau.
Undersökningen av bogrampen, delen av fartyget som öppnas för att bilar ska kunna köra ombord, inleddes efter en dokumentärfilm 2020. Ända sedan förlisningen av Estonia har det förekommit många spekulationer om bogrampen.
I september har det gått 30 år sedan katastrofen som dödade 852 människor.
bakgrund
Estoniakatastrofen
Wikipedia (sv)
Estoniakatastrofen var en stor sjöolycka i Östersjön den 28 september 1994, då den estniska bil- och passagerarfärjan M/S Estonia förliste på öppet hav under färd från Tallinn till Stockholm. Enligt officiella rapporten fanns 989 personer ombord, varav 852 förolyckades. 137 personer överlevde. Av den största nationalitetsgruppen, svenskar, omkom 501 av 552 ombord. Olyckan är den största fartygskatastrofen i fredstid i nordiska farvatten genom tiderna och en av de dödligaste över huvud taget under sent 1900-tal.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
