Den svenska haverikommissionen kände redan till uppgifterna om att det finns ytterligare hål i Estonias skrov. Det säger Jonas Bäckstrand, ansvarig för kommissionens utredningsarbete, i en intervju med Sveriges Radio Ekot.

Hålet i fråga är inte det som visades i den uppmärksammade dokumentären ”Estonia - fyndet som ändrar allt”. I stället handlar det om ett horisontellt hål som är drygt en meter långt.

– Vi känner till det och överväger vilka utredningsåtgärder det kan föranleda.

Tidigare i dag rapporterade SVT Nyheter Väst med hänvisning till estniska experter att det finns hål i skrovet som inte visades i filmen, vilket även bekräftats av filmteamet.

Estland behöver inte invänta Sverige för att göra nya dykningar runt Estonia. Det säger Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, till DN. Enligt honom finns inga juridiska hinder för Estland att gå vidare med planerna.

– Jag förutsätter att de informerar övriga länder först, men de behöver inte vänta på ett ja, säger Said Mahmoudi till tidningen.

Inte heller Henrik Ringbom, docent i havs- och sjörätt vid Åbo Akademi, ser att någon skulle ha rätt att stoppa Estland från att göra dykningar.

Estonias skrov innehåller fler hål än vad som tidigare har rapporterats. Det hävdar estniska experter, rapporterar SVT Väst. Även Linus Andersson, som deltog i arbetet med dokumentärserien ”Estonia – fyndet som förändrar allt”, bekräftar uppgifterna.

De två experterna fick i förväg tillgång till materialet bakom dokumentären och fick då se ett horisontellt hål längre akterut och nära havsbotten. Enligt SVT Väst var det flera meter stort. Att det inte kom med i serien tror experterna beror på att det skulle kunna skapa tvivel om kollisionsteorin.

– Det skulle ha varit mer rättvist att publicera allt de upptäckt. I det här fallet lämnar det intrycket av någon form av partiskhet, säger marinexperten Tauri Roosipuu till estniska mediebolaget ERR.

Linus Andersson säger att han kan förstå om någon tycker det är ”lite fult” att de inte har med den andra skadan i filmen, men han säger till SVT att alla experter fått ta del av materialet och att de kommit fram till att det andra hålet inte är ”väsentligt”.

Det kommer att ta flera månader att analysera det nya filmmaterialet om Estonia, säger chefen för Estlands säkerhetsutredningsmyndighet, Jens Haug, till Ekot.

Filmerna ska granskas och jämföras med tidigare material. Man ska också bedöma om filmerna kan ha manipulerats. Först efter landets preliminära bedömning kan det bli aktuellt att öppna en ny utredning eller genomföra nya dyk tillsammans med Sverige och Finland.

I det här skedet tycker Jens Haug att de nya uppgifterna är intressanta.

– Men det betyder inte att de är avgörande för att slå fast orsaken till varför Estonia sjönk, säger han.

Hålet i skrovet kan inte förklaras av klippor på botten då sådana inte finns i området, skriver tidigare riksdagsledamoten Lars Ångström i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Han argumenterar för att det krävs ny utredning för att förstå vad som orsakade hålet och för att ta reda på vilka som var nere vid vraket och försökte få tillträde till lastdäcket efter skeppsbrottet.

”Det räcker nu. Låt IMO (FN-organet International Maritime Organisation) tillsätta en oberoende och transparant utredning och låt Sverige, Estland och Finland få observatörsstatus”, skriver Ångström.