Två svenska medborgare åtalas för att ha kränkt gravfriden vid Estonias vrak, enligt ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten.

Personerna ingick i ett filmteam som gick ned med en dykrobot inför en dokumentärfilm om Estonia. Händelsen inträffade i september 2019 från en tyskflaggad båt.

Det är första gången som den specialskrivna Estonialagen prövas i domstol.

– Frågan är om svensk lag väger tyngre än det faktum att undervattensverksamheten skedde på internationellt vatten, säger kammaråklagare Helene Gestrin.

En man från Göteborgsområdet misstänks för gravfridskränkning vid Estonias vrak i Östersjön, rapporterar GT. Händelsen ska ha skett i slutet på september, när ett tyskt dykfartyg passerade över vrakplatsen och något slags objekt sänktes i vattnet.

Kammaråklagaren vill inte gå in på exakt vad västsvensken har gjort, mer än att han är inblandad.

– Han är delgiven misstanke om att tillsammans eller i samförstånd med andra ha kränkt gravfriden genom att ägna sig åt undervattensverksamhet, säger hon.

Ett sådant här mål har aldrig tidigare prövats i domstol. Straffskalan ligger enligt kammaråklagaren på böter och fängelse i upp till två år.

Åklagarmyndigheten i Sverige får hjälp av Finland och Tyskland i förundersökningen om brott mot Estonialagen.

– Det är en specifik båt som ska ha uppehållit sig i vattnet ovanför Estonia och vidtagit dykåtgärder, det är det vi utreder, säger kammaråklagare Helene Gestrin till TT.

Båten, det tyska dykfartyget Fritz Reuter, misstänks ha skickat ner en undervattensdrönare där Estoniavraket ligger i måndags – trots att det råder gravfrid runt färjan.

Det är dock oklart om lagen brutits då nationaliteten på personerna ombord på dykfartyget ännu inte fastställts. Vissa länder, bland annat Tyskland, har inte skrivit på avtalet som skyddar Estonia.

De 852 människor som miste livet i Estoniakatastrofen för 25 år sedan hedrades med en minnesceremoni på Djurgården i Stockholm under lördagseftermiddagen.

Bland annat närvarade statsminister Stefan Löfven, talman Andreas Norlén, kronprinsessan Victoria och prins Daniel.

– Kära anhöriga och överlevare, för nu ett kvarts sekel sedan förändrades en vanlig färjeresa till en tragedi. Vi tänker på de omkomna och på er som blev kvar, sa talman Andreas Norlén.

Statsminister Stefan Löfven lyfte också fram alla de svenska familjer som drabbades.

– Estoniakatastrofen skakade om vårt land, förändrade liv och påverkade många människor, sa Löfven i sitt tal.

Trots att det gått 25 år finns fortfarande många frågetecken kvar kring varför Estonia sjönk, skriver Dagens Nyheter.

Olyckan inträffade söder om finska Utö då färjans bogvisir slets loss av det stormiga vädret och vatten forsade in. Estonia fick slagsida och sjönk mindre än en timme senare.

Flera experter har ifrågasatt den haveriutredning som gjordes och många tycker att det var märkligt att enbart överlevande från besättningen förhördes. Överlevaren Anders Eriksson söker fortfarande svar på obesvarade frågor och är en av dem som har varit kritisk till att fartyget och de omkomna inte bärgades.

– Jag anser att svaren finns på land, de finns i varför man tog alla de här besluten, säger han till DN.

I dag är det 25 år sedan passagerarfärjan Estonia förliste på Östersjön och 852 människor, varav 501 svenskar, miste livet.

Ytbärgare spelade en avgörande roll när överlevare i livflottar räddades. Genom att hissa ner sig sig själva i en lina från en helikopter lyckades Torbjörn Olsen och hans ytbärgarkolleger rädda sex människor.

– Vi såg att de tittade upp mot oss. Vi såg att det fanns levande människor där, berättar han för TT.

Totalt räddades bara 137 personer efter katastrofen. I dag är Torbjörn Olsen tacksam över erfarenheten att ha varit med under räddningsinsatsen eftersom man lyckades rädda människor som annars inte hade överlevt.

Biskopen Caroline Krook, som var medlem i det etiska råd som hade i uppgift att vägleda regeringen i hanteringen av Estoniakatastrofen, tycker att man borde bryta gravfriden och undersöka fartyget.

– Det finns frågetecken om hur fartyget sjönk, och kan man räta ut dessa frågetecken så tycker jag att man borde göra det, säger hon till SR dagen innan 25-årsdagen för katastrofen.

När hon satt i rådet gjordes bedömningen att fartyget inte skulle bärgas, men Krook tror att de hade tagit ett annat beslut om olyckan skett i dag.

– Vi har en annorlunda teknik nu jämfört med vad vi hade då, säger hon.

För 25 år sedan försvann 852 människor i havet och 137 överlevde när Estonia sjönk i Östersjön hösten 1994. Fartygsolyckan är den värsta i svensk historia.

Åklagare har inlett en förundersökning om brott mot speciallagstiftningen rörande Estonia, rapporterar Aftonbladet. Detta efter att det tyska dykfartyget Fritz Reuter misstänks ha brutit mot gravfriden som råder runt färjan.

Fritz Reuter misstänks ha sänkt ner en dykrobot vid vrakplatsen i går eftermiddag, skriver tidningen.

– Det finns anledning att ta reda på vad som har hänt kring Estonia de senaste dagarna, säger åklagaren Helene Gestrin.

Ett tyskt fartyg misstänks ha brutit mot gravfriden som råder runt den sjunkna passagerarfärjan M/S Estonia, skriver Aftonbladet.

Den misstänkta gravskändningen dokumenterades av finska Sjöbevakningen

– Vi misstänker att de har brutit förseglingen med en dykrobot, säger Pekka Nittulä vid Sjöbevakningen.

Fartyget ska ha anlänt till haveriplatsen under måndagen men eftersom det har befunnit sig på internationellt vatten kunde de finska myndigheterna inte ingripa.

Opinion Förklaringen till Estoniaolyckan bygger i hög grad på antagningar och inte fakta och nu är det hög tid att en oberoende utredning görs, skriver flera debattörer på SvD Debatt.

Debattörerna skriver att det finns flera tekniska orsaker som talar emot förklaringen att olyckan berodde på ett uppslaget bogvisir. Dessutom finns frågetecken kring uppgifterna om att svenska försvaret använt fartyget för att i hemlighet transportera rysk militär utrustning. De uppmanar den svenska regeringen att ta initiativ till en ny utredning.

”Vi efterlyser en ny internationell utredning av olyckan för att få fram en förklaring till olyckan som baseras på fakta och inte på antaganden.”