László Krasznahorkai: ”Jag ville aldrig bli författare”
László Krasznahorkai har gjort sin första stora intervju sedan han tilldelades årets Nobelpris i litteratur. I SVT:s halvtimmeslånga program ”Litteraturporträttet” berättar ungraren att han egentligen aldrig ville bli författare.
– Jag ville bara skriva en bok om alla de intryck som jag fått nere på samhällets botten, säger han.
Krasznahorkai kommenterar också vad han tycker om dagens politiska läge i sitt hemland Ungern. Han beskriver det som ”fruktansvärt” och ”mycket svårt” och jämför det med att ha en mor som dricker, men som man ändå älskar.
– Frågan är: hur och varför? Svaret är: för att hon är min mor. Det får räcka så om mitt hemland, säger han.
bakgrund
László Krasznahorkai
Wikipedia (sv)
László Krasznahorkai (ungerskt uttal [ˈlaːsloː ˈkrɒsnɒhorkɒi]), född 5 januari 1954 i Gyula i provinsen Békés, är en ungersk författare. År 2025 tilldelades han Nobelpriset i litteratur "för hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter".
Krasznahorkais verk kännetecknas av en dyster syn på världen och dystopi men också av humor. Enligt honom själv blev han författare efter ett möte med en kringresande man som kastrerade griskultingar åt bönder. Krasznahorkai bestämde sig för att försöka fånga den känsla och den betydelse han upplevt av mannens kallsinne; resultatet blev debutromanen Satantango från 1985, som väckte sensation i Ungern när den gavs ut. Flera av Krasznahorkais verk har filmatiserats av den ungerske regissören Béla Tarr.
Krasznahorkai har uppmärksammats för sina långa meningar och en ovilja att sätta punkt. Romanen Herscht 07769 från 2021 är skriven i en enda mening. För den romanen tilldelades han och den svenske översättaren Daniel Gustafsson Pech Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen