Ledare: Liberalismen måste bli radikal igen

Liberalism (av latin liber, fri) är en politisk ideologi med individens frihet som grundläggande värde. Exakt betydelse varierar med tidsepok och världsdel. Liberalism förknippas dock allmänt med individuella fri- och rättigheter, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, privat äganderätt, religionsfrihet, jämlikhet, demokrati, och ett fritt näringsliv med marknadsekonomi. Liberalismen som ideologi grundar sig i individens rätt till frihet och motsätter sig statlig inblandning i individens privatliv. Socialliberaler förespråkar skattefinansierade välfärdstjänster i offentlig och privat sektor. Klassiska liberaler motsätter sig generellt offentliga angelägenheter utöver de som är typiska för en nattväktarstat, alltså militär, polis och domstolsväsende. Närmast efter anarkokapitalister, som motsätter sig staten helt och vill ersätta dess funktioner med frivilliga sammanslutningar grundade på privat ägande. De flesta större partierna i världen som kallar sig liberala är mer eller mindre socialliberala. Klassiskt liberala partier är mer sällsynta och anarkokapitalistiska närmast obefintliga. Liberalismen räknar sina idémässiga rötter till det medborgarbegrepp som tog form i det antika Grekland och Rom, men tar i modern tid utgångspunkt i senare skeden, såsom Ärorika revolutionen och upplysningstiden. Detta genom filosofer som John Locke, Voltaire och Montesquieu, samt deras kritik mot den enväldiga monarkins brist på individuella fri- och rättigheter, inklusive problematisering av majoritetsstyre. Senare, under inspiration från radikala demokrater som Rousseau, kom en egalitär demokrati grundad på allmän rösträtt att bli ett ideal. I Sverige betecknar sig två riksdagspartier som socialliberala: Liberalerna och Centerpartiet. Riksdagspartiet Moderaterna kallar sin ideologi "en förening av konservativ samhällssyn och liberala idéer'' medan till exempel Liberala partiet, ett småparti utan representation i kommun eller riksdag, är ett klassiskt liberalt parti. I USA, Kanada och Latinamerika betecknar liberal center- och vänsterpolitiker som förespråkar ökade statliga ingrepp i marknadsekonomin och personliga friheter, och är därför inte synonymt med vad liberal avser i Europa, inklusive Sverige. Framförallt skiljer sig begreppet "liberal" i sammanhanget ekonomisk liberalism ("frihetlig", det vill säga mer oreglerad ekonomin) kontra konservatism (sparsamhet). Det är alltså staten och hur stora "friheter" staten ska ha att ingripa som åsyftas i det amerikanska begreppet "fiscal liberalism" medan det svenska begreppet liberal i högre grad syftar på individens frihet från statens ingrepp, som traditionellt varit betydligt större än i det tidiga USA.