Lena Andersson: ”Skatt är den sanna girigheten”
”Så fort man samlat ihop något ska man dela med sig, annars är man girig. Sådan är vår konsensus. Alla pengar tillhör egentligen alla, resten är omoral.” I en ledarkrönika i DN ifrågasätter Lena Andersson, mot bakgrund av Spotifygrundarnas hot om att fly Sverige, själva grunden för det svenska skattesystemet.
Hon konstaterar att det är ”akten att inte dela med sig som anses förkastlig” och undrar på vilka grunder den ståndpunkten blivit självklar.
”Att staten precis som fursten och hallicken med förorättad stämma påminner om hur mycket han gjort för en, att man inte skulle klarat sig utan honom, hur missunnsam och självisk man är fastän han varit så generös, är inte skälig grund. Det är försåt”, skriver hon.
Anderssons tes är att medborgarna, om de tillsammans med sin bruttolön varje månad fick en räkning på skattebeloppet med detaljuppgifter om vad pengarna gick till – ”från bidrag och vård ner till tårtkalas och trossamfund” – inte längre skulle ”gapa förundrat över företag och personer som försöker få ner summorna”, utan istället förundras över hur det högsta goda blivit att ”arbeta halva dagen åt samma instans som sitter på rätten till våldet”.
