Frankrikes luftangrepp i Syrien var inte en krigsdeklaration mot syriska regimen, säger Frankrikes president Emmanuel Macron i en intervju till franska tv-kanalen BFMTV.
Macron att anfallet var legitimt och att attackerna var lyckade.
– Deras kapacitet för kemvapenproduktion har förstörts, sa Macron.
Terrorgruppen IS har nu besegrats helt i Syrien. Det skriver en talesperson för den kurdiskledda USA-stödda SDF-alliansen på Twitter.
USA:s president Donald Trump hävdade redan i går att IS besegrats. SDF sade då att strider fortfarande pågick i Baghuz, som beskrivits som IS sista fäste i landet. Men tidigt på lördagsmorgonen kom beskedet att striderna var över.
– Det här är en stort ögonblick, inte bara för oss, men för världen, säger Kino Gabriel, som är talesperson för SDF, till New York Times.
Samtidigt poängterar han att IS, trots den territoriella förlusten, fortfarande utgör ett hot runt om i världen.
Terrorgruppen IS har besegrats till hundra procent i Syrien, säger USA:s president Donald Trump enligt AFP. Trump visade på en karta att det område kring staden Baghuz som varit IS sista fäste nu har återtagits.
De USA-stödda SDF-styrkorna uppger samtidigt att striderna mot terrorgruppen fortfarande pågår.
Trump har vid flera tillfällen påstått att man lyckats besegra terrorgruppen men denna gång står även försvarshögkvarteret Pentagon och Vita huset bakom påståendet.
– Det territoriella kalifatet i Syrien har eliminerats, säger Vita husets talesperson Sarah Sanders.
De USA-stödda styrkorna uppger att det fortfarande pågår strider mot terrorgruppen IS i östra Syrien. Detta trots att Donald Trump och USA:s försvarsdepartement på fredagen hävdade att området var ”hundra procent” befriat från terrorgruppens kontroll.
– Sammandrabbningar pågår i Baghuz, säger Adnan Afrin, talesperson för Syriska demokratiska styrkorna (SDF) enligt AFP.
– Små IS-grupper vägrar ge upp och utför attacker som våra styrkor besvarar, fortsätter han.
Enligt NBC News kunde ljudet av raketeld och skottlossning höras från området en timme efter Vita husets uttalande om att terrorgruppen besegrats.
Med tårar i ögonen återvände människor i dag till en av de två moskéerna i Christchurch som drabbades av terrordådet förra fredagen, skriver AFP.
al Noor-moskén i centrala delen av staden har smått öppnat igen och de första besökarna kunde komma in under förmiddagen. Polisen har även lämnat den andra moskén, Linwood.
Under lördagen hölls även ett manifest för kärlek genom staden.
– Vi känner att hatet har väckt så mycket mörker i dessa tider, och kärlek är det starkaste botemedlet till att få bort mörkret, säger 16-åriga Manaia Butler, en av de som organiserat manifestationen, till Reuters.
Det manifest som skrevs av mannen bakom attackerna mot moskéer i staden Christchurch förbjuds i Nya Zeeland. Det meddelade inrikesdepartementet i landet i dag.
Texten lades ut på internet och har nu bannlysts. Det berättar David Shanks, chef för den avdelning som klassificerar film och litteratur i landet, för tidningen New Zealand Herald.
Sharks uppmanar alla att förstöra manifestet.
– Andra har kallat texten ett manifest, men jag ser på den som ett rått häfte som anstiftar till mord och terrorism, säger han till tidningen.
Närmare 4 miljoner britter har skrivit under ett upprop om att stoppa landets utträde ur EU och i dag hålls en stor demonstration i London med krav om en ny folkomröstning.
Arrangörerna anser att britterna återigen bör få säga sitt om brexit och att frågan inte enbart ska avgöras genom underhusets votering om skilsmässoavtalet från EU, skriver TT.
Flera parlamentsledamöter ska tala under demonstrationen. Vissa av dem planerar att villkora sitt stöd till premiärminister Theresa Mays framförhandlade utträdesavtal med EU med kravet på en ny folkomröstning, skriver tidningen The Guardian. Blir det nej i folkomröstningen skulle landet tvingas att stanna kvar i EU-samarbetet med nuvarande villkor, resonerar de.
Storbritanniens premiärminister Theresa May kan låta bli att hålla nästa veckas planerade tredje parlamentsomröstningen om brexitöverenskommelsen. Det framgår av ett brev till parlamentarikerna som brittiska medier tagit del av.
”Om det framstår som att det inte finns tillräckligt stöd för att ta tillbaka överenskommelsen nästa vecka, eller om parlamentet säger nej igen, kan vi be om en till förlängning före den 12 april”, skriver May.
Hon tillägger att det skulle innebära att Storbritannien måste hålla EU-parlamentsval tillsammans med resten av unionen i maj.
Lösningen presenteras som ett av fyra alternativ för Storbritanniens väg framåt. De andra tre alternativen är att rösta som planerat, att lämna EU utan ett avtal den 12 april eller att dra tillbaka begäran om att lämna EU, vilket May menar skulle vara ”att förråda resultatet av folkomröstningen”.
Vad händer nu? Den frågan ställer sig flera medier efter EU:s besked i går om att man låter britterna skjuta upp brexit.
Washington Posts Adam Taylor beskriver Storbritanniens väg ut ur EU som ”full av korsningar, u-svängar och återvändsgränder” – och går igenom vad som nu väntar.
Utträdet skulle ha skett den 29 mars men förlängs nu till den 12 april – eller den 22 maj om premiärminister Theresa Mays utträdesavtal får stöd i parlamentet i omröstningen nästa tisdag.
Men sannolikheten att så blir fallet är liten, skriver Charlie Cooper i Politico. Och i så fall har parlamentet än en gång drygt två veckor på sig att hitta ett sätt att lämna unionen i tid – eller få till en ny förlängning.
”Det är ett moment 22. Att få en majoritet att stötta ett alternativt brexitavtal före den 12 april känns, om inte omöjligt så i alla fall extremt svårt”, skriver Cooper.
Därmed pekar allt på en förlängning, vilket i sin tur lär innebära att Mays dagar vid makten är räknade, menar han.
Robert Mueller har inte rekommenderat några fler åtal kopplade till Rysslandsutredningen i den rapport som lämnats till justitieministern, uppger källor inom justitiedepartementet för flera amerikanska medier.
Det innebär att flera personer nära president Trump, däribland hans son Donald Trump Jr, inte kommer att prövas i domstol, skriver Bloomberg.
Utredningen har resulterat i att minst sju personer, bland annat Trumps tidigare kampanjchef Paul Manafort och hans tidigare advokat Michael Cohen, erkänt sig skyldiga eller fällts, enligt TT. Ytterligare minst 27 har åtalats.
Den särskilde åklagaren Robert Mueller har lämnat över sin utredning om rysk inblandning i presidentvalet till USA:s justitiedepartment, rapporterar amerikanska medier. Händelsen markerar slutet på den två år långa Rysslandsutredningen.
Hela Washington höll under fredagen andan inför beskedet. Reportrar flockades under dagen utanför Rysslandsutredarens kontor i Washington.
Trump sa tidigare i veckan att han är öppen för att utredningen släpps till allmänheten men att det i slutändan är upp till den nytillträdde justitieministern William Barr att fatta beslutet.
Flera demokrater kräver att justitieminister William Barr omedelbart informerar kongressen om innehållet i Rysslandsutredningen – innan president Donald Trump hinner lägga sig i. Det rapporterar New York Times.
”Kongressen och det amerikanska folket förtjänar att själva få bedöma innehållet”, skriver den demokratiske senatorn Mark Warner i ett uttalande, enligt Huffington Post.
Warner vill även att Barr snabbt tar fram en version som kan släppas till allmänheten, där sekretessbelagda delar av rapporten dolts.
”Alla försök från Trump-administrationen att dölja resultaten av utredningen om Rysslands attack mot vår demokrati skulle vara oacceptabla”, skriver han.
Även Nancy Pelosi och Chuck Schumer, Demokraternas ledare i kongressen kräver i ett gemensamt uttalande att utredningen visas upp – utan Vita husets inblandning.
Trumps advokat Rudy Giuliani sa däremot att Trumps juridiska team vill gå igenom rapporten innan den blir offentlig, rapporterar Huffington Post.
