En man i 20-årsåldern greps i går kväll på ett flygplan på Landvetter flygplats, skriver GT. Enligt polisen uppträdde mannen aggressivt och sa att han hade en bomb i bagaget.
Händelsen skedde vid 19-tiden och mannen anhölls sedan misstänkt för luftfartssabotage. Dessutom omhändertogs också en man i 60-årsåldern i samband med incidenten.
Donald Trumps planer på att låta sin egen golfklubb i Miami husera nästa G7-möte skrotas, skriver han själv på Twitter.
Beslutet att välja den egna klubben har väckt kritik eftersom det anses gynna presidentens privata affärsintressen.
”Baserat på både medias och Demokraternas galna och irrationella fientlighet överväger vi inte längre Trump National Doral i Miami som plats för G7-mötet 2020", twittrar Trump.
Nu kommer Vita huset se över andra möjliga platser för toppmötet, ett alternativ kan vara Camp David, det officiella fritidsboendet för presidenten i Maryland.
Donald Trump vill hålla nästa G7-möte på sin privata golfklubb i Doral i Florida. Planerna har väckt ont blod i oppositionen som nu vill sätta stopp med ett lagförslag kallat ”Trump's heist undermines the G-7 act”, vilket kan förkortas ”Thug act”, ungefär ligistlagen på svenska. Det skriver TT.
Demokraterna kräver att Vita huset ska lämna över alla relevanta dokument om hur regeringen kommit fram till att just Trumps anläggning var bäst lämpad för toppmötet.
Mannen som greps i Östersund i augusti i år, misstänkt för stämplig till terrorbrott, säger att han träffat personer i Kazakstan som hotat att döda hans familj om han inte utförde ett terrordåd i Sverige, rapporterar Ekot.
Radion har tagit del av Kriminalvårdens personutredning om mannen i 30-årsåldern som släpptes fri efter en månad i häkte. Det var mellan 2016 och 2018 som han träffade en grupp kriminella i sitt hemland Kazakstan samband med att han besökte en moské och dessa personer ska ha hotat att döda mannens familj om han sa nej till att utföra ett terrordåd i Sverige.
Antalet personer som pekas ut som ett allvarligt säkerhetshot av Säkerhetspolisen har ökat, visar Ekots kartläggning.
Säpo kan ansöka om utvisning enligt Lagen om särskild utlänningskontroll, LSU, och antalet ansökningar har ökat kraftigt, av ett 40-tal fall har hälften aktualiserats de senaste två åren, enligt radion. Enligt Säpo handlar det om personer som utgör ett säkerhetshot på lång sikt, exempelvis genom att vara tongivande i radikala kretsar.
– Tillväxten i miljön har varit så stark de senaste åren, där har vi gjort en ansträngning i att tillsammans med andra myndigheter också försöka trycka tillbaka den här utvecklingen där miljön underblåser hotet mot Sverige, säger Fredrik Hallström, enhetschef på Säpo, till Ekot.
Efter många turer skickade Storbritanniens premiärminister Boris Johnson sent på lördagskvällen brevet till EU där han ber att datumet för brexit skjuts fram från den 31 oktober till den 31 januari.
”Begäran om förlängning har just anlänt. Jag kommer nu att rådgöra med EU-ledarna om hur vi ska agera”, skriver Europeiska rådets ordförande Donald Tusk på Twitter.
Johnson har tidigare sagt att han ”hellre ligger död i ett dike” än ber EU om en förlängning, men lördagens utveckling i parlamentet gjorde att han var juridiskt bunden att göra det. Han valde att inte signera brevet, däremot skickade han ytterligare ett brev där han bad EU att inte godkänna hans begäran.
Lördagen skulle bli en triumfens dag för Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. Men den oberoende parlamentarikern Oliver Letwin har skjutit ner regeringens brexitplaner och nu är fortsättningen återigen mycket oviss, skriver Sky News Rob Powell i en analys.
Letwins tilläggsförslag som tvingar Johnson att be EU om mer tid för brexit gör att Storbritanniens framtid återigen ligger i EU:s händer. Den brittiska regeringen hoppas nu att EU bara förlänger i ett par veckor, vilket skulle sätta press på parlamentet att rösta igenom Johnsons brexitavtal.
Telegraphs Stephen Pollard skriver i en analys att det inte var förvånande att det var Letwin som sköt Johnsons planer i sank. Den tidigare Toryparlamentarikern har en historia av att ”skapa kaos”, skriver Pollard.
”Det förvånar nog ingen att det var han som låg bakom förslaget som har lett till att brexitutgången nu är mycket oviss igen.”
Det brittiska parlamentet har röstat ja till ett tilläggsförslag som innebär att brexitprocessen försenas. Förslaget lades fram av den oberoende parlamentarikern Oliver Letwin och godkändes med siffrorna 322–306.
Detta innebär ett stort bakslag för premiärminister Boris Johnson som nu måste be EU att flytta fram brexitdatumet, som i nuläget är 31 oktober. Men Johnsons svar efter omröstningen var tydligt: Han kommer inte att förhandla med EU om en förlängning.
Godkännandet av tillägget innebär också att det inte blir någon skarp omröstning om Johnsons brexitavtal under lördagskvällen. Enligt Johnson planerar man att hålla den omröstningen under nästa vecka i stället.
Börje Wennberg (S), före detta regionråd i Region Uppsala, var den som skrev under avtalet med Apotekstjänst, företaget som ligger bakom den materielbrist som lamslagit sjukhus i fem regioner, skriver Aftonbladet.
– Det här beslutet togs första halvåret 2018. Det är inte så enkelt att veta att ett företag ska fallera ett och ett halvt år senare, säger han.
Wennberg säger att det kan finnas skäl att överväga att häva avtalet med Apotekstjänst, men att huvudfokus ligger på att säkerställa att operationer kan genomföras.
– Någon måste leverera varorna. Det finns inget företag som sitter och väntar och kan leverera det här med omedelbar verkan, säger han.
Region Uppsala står över den nationella krisövningen Havsörn nästa vecka på grund av den pågående materielkrisen på Akademiska, rapporter P4 Uppland.
– Vi har övat skarpt i 14 dagar, säger Monique Holmgren, säkerhetschef på Region Uppsala till SVT Uppland.
Regionen är en av 75 olika aktörer som i två dagar ska öva på att leda viktiga samhällsfunktioner i krissituationer, men hoppar nu av.
– I den situationen vi är i nu har regional ledning och regional stab varit i gång under så lång tid. Så de delarna kommer vi inte öva, säger Monique Holmgren.
På flera sjukhus i Sverige råder det brist på materiel på grund av sena leveranser. Men inte på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala tack vare undersköterskan Margareta Sandback.
Hon är materielansvarig på akuten och berättar för Aftonbladet att hon redan i somras, när det stod klart att sjukhuset skulle byta leverantör, förstod att det behövdes en plan.
– Jag kunde inte beställa allt på en gång, så under flera veckor gjorde jag extra stora beställningar, säger Sandback till tidningen.
I början av oktober, när den nya leverantören tog över, stod det fyra, fem pallar med materiel i korridoren på akuten och när en vaktmästare sa att det var trångt så svarade hon:
– Vänta du bara, det här kommer vi behöva sen. Och jag hade rätt.
För andra dagen i rad blev det våldsamt i Chiles huvudstad Santiago på lördagen, trots att regeringen infört undantagstillstånd.
Demonstranter och kravallpolis drabbade samman och återigen sattes bussar i huvudstaden i brand. Den konservativa presidenten Sebastián Piñera utfärdade undantagstillståndet efter att demonstranterna stängt ner all kollektivtrafik under fredagen.
Protesterna startade för två veckor sedan, efter att regeringen höjt priserna för kollektivtrafiken. De har sedan kommit att handla om frustration över samhällsutvecklingen och de ökade klassklyftorna, skriver AFP.
– Det är sorgligt, men vandaliseringen är folkets sätt att få sin röst hörd. Chile var en tryckkokare, och den exploderade på värsta möjliga sätt, säger Santiago-bon Maria till nyhetsbyrån.
Chiles president Sebastián Piñera har utfärdat undantagstillstånd i Santiago efter våldsamma protester i huvudstaden under fredagskvällen.
Samtidigt ger han militären ansvar för säkerheten under demonstrationerna som pågår i protest mot de höjda priserna för tunnelbanebiljetter.
Hela tunnelbanesystemet har stängts ner efter de våldsamma protesterna, där demonstranter bland annat satt eld på ingångar till stationerna.
– Det här är inte protester, det är ren brottslighet, säger Piñera, enligt TT.
Efter en trög start har Jack Hughes, som gick först i sommarens NHL-draft, öppnat målkontot. 18-åringen gjorde det enda målet när hans New Jersey Devils slog Elias Petterssons Vancouver hemma i Prudential Center.
Målet kom med sex minuter kvar av första perioden, då Hughes fick en fin passning och tryckte in 1–0 i numerärt överläge.
Pettersson var nära att kvittera med sju minuter kvar men skottet tog i ribban.
André Burakovsky var glödhet i nattens match mellan Colorado Avalanche och Florida Panthers, skriver Sportexpressen. Svensken stod för Colorados kvitteringsmål till 3–3 och 4–4.
”Bara 24 år gammal men han ser ut att kunna slå igenom under säsongen 19–20”, skriver CBS Sports om Burakovsky.
Dessutom spelade svensken fram Nathan MacKinnon när centern satte 5–4-målet i förlängningen.
Robin Lehners Chicago Blackhawks segrade i natt mot Columbus Blue Jackets och svenskens insats i mål bäddade för framgången.
Lehner räddade 37 av 39 skott på mål men är ändå självkritisk och kallar första målet för oacceptabelt i en kommentar till NBC Sport.
Efter matchen hyllade han lagkamraterna.
”Fantastisk känsla att vinna med grabbarna. Fantastisk stämning i kväll! Så här ska vi fortsätta”, twittrar Lehner.
