Terrormisstänkte Philip Manshaus ska åter förhöras på lördagen, skriver norska medier. Det är det andra förhöret på lika många dagar.
På fredagen erkände han attacken mot moskén al-Noor Islamic Centre i Bærum i Norge och att han dödat sin styvsyster. Detta efter att sedan gripandet ha totalvägrat att tala med både polis och rättspsykiatriker.
Storbritanniens högsta juridiska instans väntas under tisdagen fatta sitt historiska beslut om huruvida premiärminister Boris Johnsons nedstängning av parlamentet i fem veckor bröt mot lagen eller inte, rapporterar brittiska medier. Beslutet kan få enorma konsekvenser för premiärministerns framtid, skriver The Guardian.
Regeringen har sagt sig beredd att ”följa beslutet”. Om domstolen går emot Johnson skulle parlamentsledamöterna i så fall kunna återvända omedelbart. Johnson vill dock inte utesluta en andra nedstängning av parlamentet.
Kritiker menar att Johnsons drag gjordes för att få mer makt över brexitprocessen. Domstolens besked väntas komma klockan 11.30 svensk tid.
Det brittiska Labour-partiet kommer inte att ta officiell ställning om man anser att Storbritannien bör stanna i EU eller inte i en eventuell ny folkomröstning. Det beslutades på partiets kongress på måndagen, rapporterar Sky News.
Beslutet är en seger för partiledaren Jeremy Corbyn som driver linjen att partiet bör ta ställning i frågan först i ett läge då man har regeringsmakten. Han utmanades dock av en stark falang inom partiet som vill att Labour redan nu ska driva linjen att landet ska vara kvar i EU.
Omröstningen föregicks av kaotiska scener då delegaterna blev oense om ifall man skulle fatta beslut via handuppräckning eller rösträkning.
Trots att Storbritanniens premiärminister Boris Johnson ska träffa bland andra Europeiska rådets ordförande Donald Tusk under FN-toppmötet i New York tror han inte på något genombrott i brexitfrågan den här veckan, rapporterar The Guardian.
Boris Johnson står däremot fast vid att han har en ”försiktigt optimistisk” inställning till att ett avtal ska gå att få till. När det gäller gränsfrågan mellan Irland och Nordirland säger Johnson att det fortfarande finns svårigheter att lösa.
Några av Donald Trumps närmaste rådgivare diskuterar huruvida en utskrift av det omdiskuterade telefonsamtalet mellan USA:s och Ukrainas presidenter ska offentliggöras, uppger flera källor för ABC News.
Vita husets pressekreterare Stephanie Grisham säger i en intervju med Fox News att Trump är redo att släppa samtalet, men att det först måste diskuteras med jurister.
Pressen på Trump har ökat allt sedan en visselblåsare slagit larm om att Trump utövat påtryckningar på Ukrainas president att utreda den politiska motståndaren Joe Bidens son.
USA:s president Donald Trump gav order om att skjuta upp närmare fyra miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina en vecka före det kritiserade samtalet med landets statschef, uppger tre regeringskällor för Washington Post. I samtalet den 25 juli ska han enligt ett visselblåsarlarm ha pressat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att utreda korruptionsrykten kring den demokratiska presidentaspiranten Joe Bidens son i utbyte mot fortsatt militärt stöd.
Under de kommande veckorna fick tjänstemännen knapphändig information, men uppmanades att säga till politikerna att förseningen berodde på en regeringsprocess. Den 11 september betalades de pausade pengarna till slut ut.
De nya uppgifterna kommer troligen att väcka frågor om anledningen och tajmingen till att pengarna pausades, skriver tidningen. Samtidigt lär misstankarna kring att presidenten försökte använda pengar som godkänts av kongressen i ett försök att skada en politisk rival att stärkas.
Demokraterna står inför ett ödesdigert val i frågan om huruvida de ska inleda en riksrättsprocess mot Donald Trump eller ej. Det skriver CNN:s Stephen Collinson i en analys efter uppgifterna om att Donald Trump ska ha pressat Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj att utreda Joe Bidens son i utbyte mot fortsatt militärt stöd.
Han skriver att ett beslut om riksrätt inte bara skulle komma att forma nästa års val, utan det skulle ge eko i många år framöver.
Washington Posts Amber Phillips skriver att det som kanske skadar Republikanerna allra mest är det faktum att Trump sagt att han kan ha pratat om Biden med Zelenskyj, även om han menar att han inte gjort något fel.
The Guardians Richard Wolffe menar att den senaste tidens händelser visar hur ”smutsigt” valet 2020 kommer att bli.
”Om du undrar hur nästkommande 14 månader av presidentvalet ser ut, så tittar du redan på det”, skriver han.
De 1 554 resenärer som skulle ha flugit med Ving till Sverige i går är fortfarande fast utomlands, rapporterar TT. Än har företaget inte lyckats lösa hemfärden.
– Vi jobbar på olika flyglösningar för att få hem alla strandade resenärer så fort som möjligt. Jag kan inte säga att det sker under dagen men så snart som möjligt, säger Vings kommunikatör Charlotte Hallencreutz.
De som redan har bokat en Vingresa kan vara lugna, enligt Ving – resorna blir av.
Vings ägare Thomas Cook försattes i konkurs natten mot måndag och tusentals resenärer drabbades av inställda flyg. Konkursen har lett till oro i branschen och befaras slå hårt mot turistnäringen i bland annat Grekland och Turkiet.
Resebolaget Vings resor kommer att gå som vanligt igen från och med i morgon, tisdag. Det skriver bolaget i ett pressmeddelande.
”Vi beklagar verkligen att så många kunder drabbats av detta och kommer nu att göra vårt yttersta för att snabbt kunna ta hem resenärer som har strandats,” skriver bolaget.
Ving ställde på måndagen in alla sina flygningar från Norden, sedan det stått klart att ägarbolaget Thomas Cook gått i konkurs.
150 000 brittiska medborgare har blivit strandsatta på olika turistorter till följd av researrangören Thomas Cooks konkurs. Nu har den brittiska regeringen aktiverat en förberedd akutplan för att transportera hem resenärerna – det mest omfattande projektet av den här typen som någonsin genomförts i Storbritannien i fredstid, skriver The Guardian.
Projektet går under kodnamnet Operation Matterhorn och beräknas kosta de brittiska skattebetalarna runt 600 miljoner pund, motsvarande över sju miljarder kronor.
Inom kort kommer det att krävas ett tillstånd för att tigga i Munkedals kommun. Det beslutade kommunfullmäktige i går, rapporterar P4 Väst.
Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade alla ja till att ändra de lokala ordningsföreskrifterna. KD-politikern Rolf Jacobsson stod bakom motionen.
– Jag ville i första hand komma åt den organiserade brottsligheten, säger han till radion.
Vellinges kommunalråd Carina Wutzler (M) är stolt över att kommunen drev frågan om tiggeriförbud hela vägen till Högsta förvaltningsdomstolen och på så sätt skapade ett prejudikat. Det säger hon i en intervju med SVT Skåne.
– Vi var först med ett tiggeriförbud och har visat att vi vågar driva svåra frågor, säger Wutzler, som menar att frågan har lett till att kommunens varumärke har stärkts.
Därefter har kommuner som Staffanstorp och Bromölla följt Vellinges exempel.
Familjer som lever med 7–8 barn i små lägenheter, föräldrar som har som norm att slå sina barn och barn som lider av psykisk ohälsa utan att få hjälp. Så ser situationen ut för många unga i stadsdelen Rosengård i Malmö enligt skolkuratorn Sophie Johnson på Rosengårdskolan, som Sydsvenskan har talat med.
Hon menar att skolan inte har rätt verktyg att hindra ungdomar i riskzonen att inte hamna i kriminalitet.
– Vi gör allt vi kan. Men det räcker inte, säger hon till tidningen.
I ställer efterfrågar hon bland annat mer resurser till Barn- och ungdomspsykiatrin, bup, och större befogenheter för socialtjänsten att gripa in om barn far illa.
Opinion Flera svenska ledarskribenter kastar ljus på den förda politiken från landets två största partier i dag.
Trots allt snack om motsatsen är den lagda budgeten socialdemokratisk, skriver Widar Andersson i Folkbladet. Innehållet varierar mellan regeringar, men Andersson tycker att en vettig anpassning till rådande läge inte får förvandlas till en svekdebatt. VLT:s Bawar Ismail tycker att det är välkommet att civilminister Ardalan Shekarabi (S) vågar diskutera ”integrationskrisen”, och hoppas nu att han får fler socialdemokrater med sig.
Även Moderaternas politik avhandlas på ledarsidorna. Det var rätt av partiet att lämna samtalen om gängkriminaliteten, skriver SvD:s Catarina Kärkkäinen, även om hon tycker att M borde ha fokuserat på att åtgärderna inte var tillräckliga snarare än att man inte fick igenom ett visst antal förslag. DI:s Lotta Engzell-Larsson tycker att det nya förslaget om 2 000 statliga ordningsvakter är helt rätt tänkt.
”Samhället tvingas ta en del av kostnaderna för att det ignorerat en ökad brottslighet under lång tid”, skriver hon.
Moderaterna satsar en miljard kronor i sin skuggbudget för att anställa 2 000 statliga ordningsvakter, säger partiledaren Ulf Kristersson på en pressträff. Tanken är att ordningsvakterna ska hantera mindre akuta insatser och på så sätt frigöra tid för polisen.
– Det skulle innebära att polisen redan 2020 kan utföra de uppgifter som poliser ska göra, säger Kristersson.
I början av pressträffen sa partiets rättpolitiske talesperson Johan Forssell att Moderaterna i princip är överens med regeringen om alla förslag gällande förebyggande insatser.
– Där har jag klart och tydligt markerat att vi kan stödja det. Men när det gäller allting som är riktigt skarpt, mönsterbytande, här och nu – där var Socialdemokraterna inte beredda att göra vad som krävs, sa Forssell.
Donald Trump kommenterar på Twitter klimataktivisten Greta Thunbergs framträdande under FN:s klimatmöte i New York.
På sitt konto har han lagt upp ett klipp på svenskans känslosamma tal, där hon bland annat talar om hur ekosystem kollapsar och människor dör. Själv kommenterar han talet med orden: ”Hon verkar vara en väldigt glad ung tjej som ser fram emot en ljus och underbar framtid. Så härligt att se!”
Greta Thunberg har i tidigare intervjuer gjort klart att hon inte ser hur ett möte med USA:s president skulle leda någon vart.
Den svenska klimataktivisten Greta Thunbergs blick på USA:s president Donald Trump under FN:s klimatmöte i New York har redan blivit omskriven och Huffington Post kallar klippet för ”internets hetaste gif”.
”Om blickar kunde döda skulle vi behöva leta efter en ny president just nu”, skriver tidningen.
Efter att Thunberg hållit sitt tal kommenterade presidenten framförandet på Twitter med orden: ”Hon verkar vara en väldigt glad ung tjej”.
Se klippet på Thunbergs blick ovan.
När statsminister Stefan Löfven talade under FN:s klimattoppmöte i natt fokuserade han på arbetet att göra tunga industrier mer hållbara, skriver TT.
– Övergången från grått till grönt i dessa sektorer är en nyckel i kampen mot klimatförändringarna, sa Löfven från talarstolen.
– Vi kan bli generationen som löser klimatkrisens utmaningar.
Under talet lanserade Löfven en global ledarskapsgrupp för att få fart på fler projekt likt det svenska projektet Hybrit, som är ett samarbete mellan LKAB, SSAB och Vattenfall. Löfven sa också att Sverige kommer att dubbla sitt bidrag till FN:s gröna klimatfond till åtta miljarder kronor under perioden 2020-2023.
