Gunnar Strömblad i mitten, samt Pelle Snickars och Agneta Dreber (TT)

Mediekommission: Bryt radio- och tv-monopolet

Public service-bolagen SVT och SR har fått en allt starkare ställning på mediemarknaden samtidigt som ekonomin för tidningarna försämrats. Det skriver Gunnar Strömblad, ordförande Public service-kommissionen, på DN Debatt. Bakom kommissionen står Bauer Media Group, Bonnier, Mittmedia, MTG, Schibsted och TU. I dag, i samband med Mediedagarna i Göteborg, presenterar de sin analys och lägger fram flera förslag.
Bland annat anser gruppen att radio- och tv-avgiften bör avskaffas och allt mediestöd skattefinansieras, samt att riksdagen bör förtydliga att bolagen ska hålla sig undan från att producera sådant som övriga medier på marknaden redan producerar.
”Globaliseringen och digitaliseringen har förändrat mediemarknaden i grunden”, konstaterar Strömblad som menar att en vital politisk debatt om public service trots det saknas.

Debattören

Gunnar Strömblad, ordförande Public service-kommissionen

bakgrund
 
Public service
Wikipedia (sv)
Public service (i allmänhetens tjänst, allmännyttig, allmänradio eller allmän-TV) är radio- eller TV-verksamhet som syftar till att ge allmänheten en särskild sorts berikande programutbud genom att företaget i fråga har ett avtal med staten rörande bolagets innehåll. I uttryckets hemland Storbritannien innefattar public service dels BBC, som brukar kallas för public service-modern, dels de privata bolagen ITV, Channel 4 och Five som alla har särskilda förpliktelser gentemot allmänheten. Termen har dock olika betydelser och tenderar att missbrukas av länder som har statligt styrda åsiktsmedia, där enbart den styrande regimens åsikter släpps fram. Public service kan beteckna kontroll, oftast utövad av någon myndighet, som syftar till att reglera programutbudet hos programkanalerna, även de programföretag som verkar på en kommersiell grund. Detta kan ta sig uttryck i att ett kommersiellt programbolag får åta sig särskilda åtaganden, såsom att sända ett visst antal timmar program inom särskilda genrer (såsom nyheter och regionala program). Dessa åtaganden har kunnat påtvingas de kommersiella programföretagen genom att erbjuda dem attraktiv täckning med markbundna TV-sändare. Denna benämning är den gängse i exempelvis Storbritannien. Public service var under årtionden i många länder lika med ett statligt kontrollerat monopol på all sändning av radio och TV i Europa. Dess monopol har urholkats av såväl avreglering som konkurrens från kanaler som sänder via satellit, kabel och digitala marknät. Public service kan finansieras på flera sätt, såsom genom TV-licens (vanligt i Europa), statliga medel (förekommer bland annat i Nederländerna och Australien), frivilliga donationer (USA) samt reklam. Helt reklamfri public service förekommer enbart i de nordiska länderna, Frankrike, Storbritannien, Spanien, Australien och Japan. I övriga länder är public service ofta delfinansierat av reklamavbrott i sändningarna i likhet med de privata kanalerna. I Sverige är "sponsring" tillåtet av vissa populära evenemang såsom Melodifestivalen och Sportevenemang. I dessa fall presenteras sponsorns logga och ett kortfattat budskap.

Bakgrund

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen