Miljontals svenskars dna kan bli sökbart för polisen

PKU-registret är en biobank vid Karolinska Universitetssjukhuset där blodprover för barn födda i Sverige 1975 eller senare förvaras för vård och behandling, samt i forskningssyfte; även blodprover för vissa födda tidigare ingår. Användningen av registret regleras av Biobankslagen (SFS 2002:297). PKU-provet tas på alla nyfödda i Sverige för att diagnostisera ett antal medfödda sjukdomar för vilka det är viktigt att starta behandling tidigt. Efter analyserna sparas proverna i en biobank – PKU-biobanken. PKU-biobanken benämns ibland "PKU-registret". Det finns dock inget register med DNA i PKU-biobanken. Anledningen till att proven sparades var dels för att kunna omanalysera prov om ett barn utvecklade någon av sjukdomarna – en kvalitetskontroll, och dels för att användas i utvecklingen av nya och förbättrade tester när en ny sjukdom skulle läggas till i nyföddhetsscreeningen. Även om biobanken upprättades i forskningssyfte, har polisen ibland begärt att få tillgång till det. Detta blev känt för en bredare allmänhet i samband med polisens spaning efter Anna Lindhs mördare. Detta resulterade i att Socialstyrelsen öppnade ett tillsynsärende och fann "att företrädare för sjukhuset hade varit mer tillmötesgående mot polis och åklagare än vad som hade varit nödvändigt utifrån de legala förutsättningarna för beslag". Prover ur PKU-registret har även friat personer från mordmisstanke. Så skedde exempelvis i fallet med mordet på puben Broder Tuck i Stockholm 1998 och ett spädbarnsmord i Gustavsberg 2002. Många var kritiska och påpekade att föräldrar gett sitt tillstånd till förvaring av sina barns blodprov på villkor att de skulle användas enbart för forskning. Att då låta polisen utnyttja registret sades undergräva förtroendet för sjukvården och andra viktiga samhällsfunktioner samt försämra möjligheterna att upprätta biobanker i framtiden[källa behövs]. Genom en temporär ändring av biobankslagen kunde PKU-registret även användas vid identifieringen av offer efter tsunamin i Sydostasien 26 december 2004. 2008 tillsatte regeringen en utredning för att "analysera vilka behov de brottsbekämpande myndigheterna har av att kunna ta vävnadsprover från PKU-biobanken i beslag.", "om detta är lämpligt" och om särskilt skydd i så fall behövs utöver vad som står idag i rättegångsbalken. Om utredningen leder till en lagändring kan prov från 3,3 miljoner svenskar bli tillgängliga för polisen. Folkpartiets arbetsgrupp i integritetspolitik konstaterade "Att ge polisen allmän tillgång till genetiska data för alla personer under 33 år skulle vara ett av de största exempel på ändamålsglidning som inträffat i Sverige". Utredningen avslutades 29 november 2010 och rekommendationen blev ökade regleringar i lagen. Lagförslaget uttrycker sig: "[...] förbud mot att vävnadsprover från biobanker som omfattas av biobankslagen används för brottsutredning.". Lagförslaget ligger fortfarande under remiss sommaren 2012. Ibland hävdas i pressen att utträde ur registret kan komma att bli förbjudet, men detta står ej omnämnt i utredningsdirektiven att utredaren skall utreda. PKU-biobanken har som sagt inget register, utan det är en förteckning över vilka mödrars barn som lämnat prov och när.