Nasas rymdsond som ska skickas upp mot Mars till sommaren har fått sitt namn. Den har tidigare bara gått under namnet ”Mars 2020”, men har nu fått namnet ”Perseverance”, som betyder ungefär ”uthållighet”.
Sonden ska landa på den röda planeten år 2022 och ska leta tecken på liv. Det ska bland annat göras genom att borra ner i planetens inre.
Redan innan explosionerna i Beirut och spridningen av coronaviruset befann sig Libanon i en djup ekonomisk kris, skriver BBC.
Libanon har världens tredje högsta skuld i relation till BNP och en arbetslöshet på 25 procent. Den ekonomiska situationen har drivit tusentals personer in i fattigdom och gett upphov till stora protester mot regeringen.
I maj varnade landets premiärminister för akut livsmedelsbrist och nu har landets största vetesilo förstörts i explosionen, vilket betyder att Libanon bara har vete för mindre än en månad framåt, skriver TT.
– När brödpriserna stiger finns det inte många reserver kvar för människor att leva på, säger Utrikespolitiska institutets Mellanösternanalytiker Bitte Hammargren till nyhetsbyrån.
Hammargren säger att explosionerna inträffade i ett ”redan alarmerande läge” och menar att gränsen nu kan vara nådd för många libaneser.
Dagen efter explosionerna i Beirut söker stadens invånare febrilt efter saknade bland rasmassorna och i sociala medier, rapporterar flera medier.
På radio läser presentatörer upp namnen på saknade och på Instagram har en särskild sida skapats för att publicera namn och bild på saknade personer, skriver AP.
Många invånare spenderade natten med att gå från sjukhus till sjukhus i sökandet efter saknade anhöriga, rapporterar Sky News. Tidningen The Guardian har pratat med en av dem, Elie, som gått genom staden med en bild på sin far hela natten.
– Det var det som var vår natt. Vi försökte hitta honom och sprida ordet, säger han.
Explosionen i Beirut är tragisk för folket i Libanon. Det säger Elfsborgs tidigare målvakt Abbas Hassan, som har rötter i landet, till Fotbollskanalen.
Hassan säger också att han har påverkats starkt av händelsen personligt.
– Jag har kusiner som jobbar i själva hamnen. Min morbror och min morbrors son jobbar där, men de slutade klockan tre… Och smällen kom klockan sex, säger han.
Målvakten, som också har spelat för Örgryte och för Libanons landslag, säger att han nu ringer runt till alla han känner för att försäkra sig om att de är i säkerhet.
– Just nu är det ingen jag känner som har gått bort, men det är fortfarande tragiskt. Det är många, många som är försvunna, av trycket, säger han.
De ansvariga för lagring och säkerhet i Beiruts hamn har försatts i husarrest efter gårdagens massiva explosioner i hamnen, rapporterar BBC.
Beslutet togs under ett extrainkallat regeringsmöte i Libanon på onsdagen, och i väntan på resultatet av en utredning av explosionerna.
Hamnens tullchef Badri Daher har sagt att hans myndighet upprepade gånger krävt att ammoniumnitratet som förvarades i hamnen skulle flyttas, men att så inte skedde.
Minst 100 personer dog i explosionerna och över 4 000 skadades.
Mellan 250 000 och 300 000 människor befaras ha mist sina hem efter gårdagens massiva explosioner i Beirut i Libanon. Det uppger stadens guvernör Marwan Abboud, enligt AFP.
Han uppskattar samtidigt kostnaderna för de materiella skadorna till mellan tre och fem miljarder dollar – ”kanske mer”.
Myndigheterna arbetar nu med att förse de hemlösa med vatten, mat och husrum. Samtidigt säger landets handelsminister Raoul Nehme till Reuters att Libanon inte ens har tillräckligt med spannmål för en månad, då landets största reserver förstördes i explosionerna.
Myndigheterna i Libanon kände sedan sex år tillbaka till de 2 750 ton ammoniumnitrat som förvarades i hamnen i Beirut – och vilka risker det innebar, rapporterar al-Jazira och hänvisar till offentliga handlingar och brev som publicerats online.
Lagret kom till Beirut i september 2013, när ett fraktfartyg tvingades gå i hamn och så småningom övergav lasten. Sedan dess har myndigheterna tagit emot ett flertal obesvarade brev som påpekar explosionsriskerna.
President Michel Aoun kallade i går hanteringen av ammoniumnitratet för ”oaccaptabel” och en utredning har inletts.
Det är fortfarande oklart exakt vad som fick ämnet att antända och orsaka explosionerna – som skadat tusentals och enligt Röda Korset dödat minst 100 personer.
Joe Biden kommer inte att närvara personligen för ta emot nomineringen att bli Demokraternas presidentkandidat vid partikonventet i Milwaukee. Det rapporterar flera amerikanska medier.
Beslutet uppges grundas på rädsla för coronaviruset.
USA:s president Donald Trump går till hård attack mot föregångaren Barack Obama och dennes tal på medborgarrättsaktivisten John Lewis begravning.
– Jag tycker att det var ett förfärligt tal. Det var ett argt tal. Det visade hans vrede som människor annars inte ser. Han tappade kontrollen, sa Trump i en intervju med Fox & Friends.
I talet kritiserade Obama Trump och sa att hans agerande var förödande för USA:s demokrati, skriver CNN.
Neil Young stämmer Donald Trumps kampanj efter att den kanadensisk-amerikanske artistens musik spelats på presidentens valmöten, rapporterar The Wrap.
Bakgrunden är att låtarna ”Rockin in the free world” och ”Devil's sidewalk” spelades på Trumps kampanjmöte i Oklahoma i juni. Young menar att det handlar om ett upphovsrättsbrott eftersom kampanjen inte har rättigheterna att spela musiken.
Karolinska sjukhuset köpte två miljoner ansiktsmasker som visade sig vara undermåliga, rapporterar SVT Nyheter. Affären gick på 30 miljoner kronor och när sjukhuset reklamerade ansiktsskydden lovade företaget Wequity att ställa allt till rätta. Den processen pågår fortfarande, enligt handlingar som SVT tagit del av.
Wequitys vd vill inte kommentera affären med regionen.
13 nya dödsfall har rapporterats in senaste dygnet visar Folkhälsomyndighetens statistik.
Totalt har 5 760 personer med covid-19 dött i Sverige. Antalet personer som insjuknat med bekräftat covid-19 är 81 540.
Opinion Sveriges åtgärder i coronapandemin är ett av flera ämnen på dagens ledarsidor.
I Svenska Dagbladet ifrågasätter Naod Habtemichael om Folkhälsomyndigheten är mottaglig för nya rön och tar inställningen till munskydd som exempel. Han menar att detta blivit en ”prestigefråga”.
”Är myndigheten flexibel och mottaglig för nya rön eller låser man sig tidigt vid en position och försvarar den sedan in absurdum”, undrar Habtemichael.
Expressen skriver att risken fortfarande är stor att ett vaccin som ger omfattande och långvarigt skydd kommer att dröja eller utebli. Tidningen jämför med kampen mot malaria och hiv där stora framsteg gjorts trots att vaccin saknas men uppmanar läsarna:
”Strunta i Folkhälsomyndighetens bisarra aversion mot munskydd. 130 länder har infört dem och nya studier som visar att de fungerar dimper ner dagligen. Bär dem åtminstone på bussen och tåget”, skriver tidningen.
Liberalernas Allan Widman vill se en ökad kontroll av försäljningen av skyddsvästar efter Ekots granskning, som visar att Kronofogdemyndigheten auktionerar ut skyddsvästar på nätet. Skyddsvästarna kommer i flera fall från kriminella och säljs också till personer som dömts för brott. Widman vill att lagstiftningen ändras så att skyddsväst enbart får bäras av vissa yrkesgrupper, som till exempel polis och väktare.
Centerpartiets Per-Ingvar Jonsson, som tidigare satt i riksdagens konstitutionsutskott, försvarar den nuvarande lagstiftningen.
– Vill vi inte att människor ska dödas så måste man ha rätt att ha skyddsväst, och jag menar att det är en mänsklig rättighet att kunna ha det, säger han till radion.
Skyddsvästar som auktioneras ut av Kronofogdemyndigheten på nätet kommer i flera fall från kända kriminella och säljs även till personer dömda för olika brott, visar en granskning som Ekot gjort.
Kronofogdemyndigheten har inga planer på att reglera försäljningen av varor som uppfattas som mindre lämpliga att sälja. Men polisen är kritisk.
– Om vi nu mäter ut saker från en kriminell och hen kan köpa tillbaka dagen efter, så handlar det om ett spel för galleriet enligt mig, säger Marcus Ekvall som är operativ samordnare inom polisen i nordöstra Göteborg.
Den första augusti trädde lagförändringar i kraft så att polismyndigheten och socialtjänsten har fått utökade möjligheter att dela information i syfte att förebygga terrorbrott. Det rapporterar Sveriges Radio.
Det rör sig om ändringar i socialtjänstlagen och offentlighet- och sekretesslagen som klubbades av riksdagen tidigare i år.
Tidigare har det, enligt Magnus Sjöberg, chef på Nationella taktiska rådet hos NOA, legat på enskilda handläggare och lokala poliser att komma fram till vad som ska och får delas. Det i sin tur ledde ofta till att man delade för mycket eller för lite information.
Minus 8,6 procent.
Det går att läsa den svenska ekonomins historiska inbromsning i det andra kvartalet på flera olika sätt.
”En relativ framgångssaga”, menar SvD Näringslivs Johan Carlström och pekar på att Sverige klarat sig bättre än länder som Tyskland och USA samt klart bättre än genomsnittet för eurozonen och EU.
”En svindlande katastrof”, enligt Dagens Nyheters Torbjörn Petersson som konstaterar att en liknande nedgång aldrig tidigare skådats.
”Det värsta är av allt att döma över”, skriver ekonomijournalisten Johan Schück på sin blogg, med avstamp i framförallt inköpschefsindex för industrin som pekar uppåt.
Framåt är den stigande arbetslösheten, framförallt bland ungdomar, den utveckling som just nu är viktigast för politikerna att bromsa, enligt SVT Nyheters Kristina Lagerström.
”Hur väl eller illa det lyckas vet vi först nästa eller till och med nästnästa år”, skriver hon.
Aftonbladets Oisín Cantwell noterar samtidigt att finansminister Magdalena Andersson (S) flera gånger lyckades nämna att Sverige gått mindre dåligt än andra länder, vid sin presskonferens vid lunchtid.
”Dagens sommarvärd i sin retorik påminner om hur tidningarna numera spinner sina upplagesiffror: Vi minskar minst”, skriver han.
Sveriges BNP-fall – 8,6 procent – under andra kvartalet är något mindre än vad finansdepartementet tidigare räknat med. Det säger finansminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff, rapporterar TT.
Hon menar att svensk ekonomi nu befinner sig i en återhämtningsfas.
– Men det är en återhämtning som kommer att ta tid, säger hon.
– Det är tydligt att vi har problem på arbetsmarknaden.
En ny ekonomisk prognos från regeringen kommer i slutet av augusti.
Den svenska BNP-siffran för det andra kvartalet har fått stor uppmärksamhet i internationella affärsmedier under onsdagen.
Amerikanska CNBC noterar att BNP-fallet på 8,6 procent var det värsta i Sverige under modern tid, men betonar att rasen var ännu större i många andra europeiska länder. Även Financial Times och Reuters rubriker handlar om att den svenska ekonomin krympte mindre än eurozonens under pandemins värsta period.
Nyhetsbyråerna AFP och Bloomberg konstaterar samtidigt att Sverige inte lyckades undkomma pandemins ekonomiska förödelse, trots Europas ”mjukaste” virusstrategi utan några nedstängningar.
Bli Omni Vän
