Det kan finnas en möjlighet till liv på Saturnus måne Titan. Forskare har kartlagt Titans geologi och slutsatsen är att himlakroppen är en stark kandidat för liv utanför Jorden, skriver Reuters.

Organiska material, kolbaserade sammansättningar som är avgörande för levande organismer, spelar en viktig roll på Titan.

– Det organiska är väldigt viktigt för möjligheten till liv på Titan, som många av oss tror kan ha utvecklats i flytande vatten under Titans isiga skorpa, säger planetgeologen Rosaly Lopes på Nasa.

Nasa står i begrepp att skicka en ny sond till planeten Mars nästa år. Sonden går under namnet Mars 2020 och kommer att ha till uppdrag att söka efter spår av liv på planeten, skriver Independent.

Sonden kommer landa i Jezero-kratern, en av de platser där sannolikheten att hitta tecken på liv bedöms vara absolut störst. I kratern finns bergarter som på jorden ofta bevarar fossil från mikrober i miljontals år.

– Det är som en stor blinkande skylt som säger ”leta här, leta här”, säger Briony Horgan, forskare vid Purdue-universitetet.

Om astronauter går i ide under en rymdresa skulle de kunna lyckas nå andra planeter. Det menar den europeiska rymdstyrelsen ESA, rapporterar AP.

Forskare har undersökt hur en dvala skulle påverka en mission till Mars. En slutsats är att det skulle vara till betydande hjälp om storleken på rymdfarkosten kan minska.

Men att sakta in människors ämnesomsättning likt andra djurs är än så länge inte möjligt. En annan utmaning är att farkosten måste färdas utan att bli styrd av astronauterna ombord.

Nasa har beslutat sig för att döpa om himlakroppen Ultima Thule till Arrokoth, rapporterar flera medier. Himlakroppen, som också går under beteckningen 2014 MU69 befinner sig i Kuiperbältet bortom Pluto och blev i januari det mest avlägsna objekt som Nasa någonsin flugit förbi med en sond, New Horizons.

Det gamla namnet Ultima Thule är i äldre europeisk litteratur namnet på ett mytiskt rike långt i norr. Namnet har dock väckt protester eftersom nazister och andra högerextrema använt det som namn på ett påhittat urhem för det ariska folket.

Det nya namnet är hämtat från det amerikanska urfolksspråket powhatan och betyder ”himmel”.

Splittret som skapas när rymdstenar kraschar mot månens yta kan göra rymdfärder till månen mer riskfyllda än vad man tidigare trott, rapporterar BBC med hänvisning till en studie genomförd av Mark Robinson vid Arizonas universitet.

Ett relativt litet nedslag på månen under förra året slungade iväg splitter i hög hastighet så långt som 30 kilometer från där meteoriden slog ned.

Mark Robinson säger att den nya rönen kan kräva att man tänker om gällande uppdrag på månens yta.

– Även om 100 meter per sekund är en låg hastighet så vill man verkligen inte träffas av material som kommer mot en i den hastigheten. Det handlar om en splitter som rör sig i samma hastighet hagelgevärsskott, säger han, enligt BBC.

Om vädret blir klart kan människor världen över på måndagen se hur Merkurius passerar solen sett från jorden. En liten svart prick syns då mot den brinnande ytan, skriver TT.

– Merkurius är inte lätt att se för den är otroligt liten. Det är det roligaste, att få se hur liten den är, säger Robert Cumming, astronom och redaktör på tidningen Populär astronomi.

Planetens passage framför solen pågår under hela dagen och är något lättare att se i södra Sverige än i norra. För att se Merkurius behövs en kikare eller ett teleskop och för att skydda ögonen måste dessa vara utrustade med solfilter.

År 1543 upptäckte den polska astronomen Nicolaus Copernicus att jorden snurrar runt solen och inte tvärtom. Nu har en egenupplärd AI-robot räknat ut samma sak – vilket väcker hopp om att den på sikt kan upptäcka nya fysiska lagar, rapporterar Nature.

Nätverket som har gjort upptäckten har varit inspirerad av den mänskliga hjärnan. Maskinen fick ta del av information kring Mars och solens rörelsemönster och placering på himlen sett från jorden, och lyckades därefter lägga pusslet.

– Jag tror att den här sortens teknik är vårt enda hopp för att förstå och hålla jämna steg med allt mer komplexa fenomen, inom fysiken och bortom den, säger robotikprofessorn Hod Lipson till vetenskapsmagasinet.

Så kallade galaxbågar har fångats på en unik bild av Hubbleteleskopet. Galaxen Sunburst arc som ligger nästan elva miljarder ljusår från jorden reflekteras åtminstone tolv gånger i bilden, skriver TT. Effekten orsakas av rymdfenomenet ”gravitationslins”.

Framför Sunburst arc ligger ett galaxkluster som gör att ljuset från galaxen går i en båge och skapar en förstärkt återspegling av den. Fyra så kallade galaxbågar med minst tolv reflektioner lyckades fastna på bild.

Rymdsonden Voyager 2 har skickat sitt första meddelande från den interstellära rymden, skriver The Guardian.

I december förra året upprepade Voyager 2 det som Voyager 1 var först med 2012, att nå solsystemets yttre gräns – heliopausen – där heliosfären slutar, det område runt solen som påverkas av solvinden och solens magnetfält.

Sonderna startade från jorden 1977 och meddelandet från Voyager 2 är det hittills mest detaljerade från övergången. Bland annat kan forskarna nu få mer kunskap om heliosfärens tjocklek och form.

Vetenskapen har stött på ett problem som skulle kunna innebära att det är dags att tänka om helt när det gäller förståelsen för universum, skriver The Guardian. Forskare kommer nämligen fram till olika svar när de försöker beräkna hur snabbt universum utvidgas, beroende på vilken metod de använder.

Den amerikanske astrofysikern och Nobelpristagaren Adam Riess säger att detta kan tyda på att det finns ett fenomen i universum som ännu är helt okänt. Han jämför med mörk materia och mörk energi, som forskare först på senare tid börjat förstå.

– Nu står vi inför faktum att det kan finnas ett tredje fenomen som vi har missat, men har ännu ingen aning om vad det kan vara, säger han.