Science fiction-dramat ”Ad Astra” med Brad Pitt som huvudrollen är en ”riktigt lyxig rymdfilmsupplevelse”. Det skriver Kulturnytts Roger Wilson i en recension om filmen som han tycker är en ”magnifik” upplevelse.

”Men jag hade gärna klippt bort de allra sista minuterna i slutet av ’Ad Astra’, då filmens budskap liksom ska hamras in”, skriver Wilson.

GP:s Hynek Pallas hyllar filmmakaren James Grays som står bakom ”Ad Astra” och anser att det är hans vackraste film ”med metaforer stora som stjärnsystem” när han i filmen både skildrar rymden och familjeband.

Men alla recensenter är inte lika imponerade över filmen. The Verges Caroline Siede tycker att filmen är halvbra, och syftar till att rymddelarna är bra – men inte pappa-son-dramat. Hon tror dock att filmen kommer att gå hem bland tittare som inte bryr sig om det visuella och som är villiga att ”projicera sitt egen emotionella djup på innehållet”, skriver hon.

En asteroidkrock för 466 miljoner år sedan gjorde att den biologiska mångfalden exploderade och att förutsättningarna för liv på jorden förändrades radikalt. Det framgår av en studie som letts av forskare vid Lunds universitet, skriver TT.

Kollisionen ledde till att stora mängder damm slungades ut i solsystemet. Forskarna har upptäckt att dammet ledde till att jorden gick in i en istid, vilket i förlängningen ledde till att vatten isolerades från de stora haven. Detta skapade förutsättningar för specialanpassade livsformer.

– Vi anser att vi har gjort ett viktigt genombrott, säger forskningsledare Birger Schmitz till nyhetsbyrån.

Astronomer har upptäckt en neutronstjärna med en massa mer än två gånger solens men som bara är drygt 24 kilometer i diameter. Därmed är stjärnan det tätaste objekt som hittills observerats i universum, skriver The Independent.

Neutronstjärnan är så tät att sockerbitsstor del av den skulle väga lika mycket som hela jordens befolkning, runt hundra miljoner ton.

Neutronstjärnor är rester av kollapsade stjärnor och är det som finns kvar efter en supernova.

Den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna kan bli den första i Europa från vilken satelliter skjuts upp, rapporterar Ekot. Flera länder tävlar om att bli först och för det land som lyckas finns stora pengar att tjäna, enligt Stefan Gustafsson, strategichef vid statliga rymdbolaget SSC.

– Det är en stor brist i världen på möjlighet att skjuta upp små satelliter, säger han.

I nuläget finns runt 2 000 satelliter i omlopp runt jorden, men enligt Gustafsson kan den siffran inom några är ha femfaldigats.

Det supermassiva svarta hålet Sagittarius A* som befinner sig i centrum av vår egen galax Vintergatan tycks ha blivit allt ”hungrigare” det senaste året, skriver The Guardian. Astronomer har kunnat konstatera att det slukar omkringliggande materia i en volym som aldrig tidigare skådats under de 24 år hålet stått under uppsikt.

– Det brukar vara ett ganska tystlåtet och blygt svart hål som bantar. Vi vet inte vad som fått det att att bli såhär glupskt, säger Andrea Ghez, astronom vid UCLA i USA.

Sagittarius A* befinner sig 26 000 ljusår från jorden.

Vattenånga har tidigare bara kunnat observeras på stora gasjätteplaneter utanför vårt solsystem. Att man nu kunnat upptäcka det på en mindre planet som K2-18b är ett stort genombrott, skriver SVT Nyheter.

– Det är en klar detektion av vattenånga vilket är jättespännande för det är första gången man har gjort det på en sådan här liten planet, säger Carina Persson, astronom vid Chalmers tekniska högskola.

Planeten kretsar runt en så kallad röd dvärgstjärna, som lyser starkt i ultraviolett ljus och skulle vara livsfarlig för oss.

Astronomer har upptäckt vatten och väte på en jordliknande planet, vilket ses som en förutsättning för utomjordiskt liv, rapporterar TT. Planeten, som kallas för K2-18b, ligger 111 ljusår bort – och på ett avstånd från en stjärna som gör att den kan vara beboelig.

Exakt hur mycket vatten som atmosfären innehåller vet forskarna inte, men det kan röra sig om så mycket som 50 procent. Forskarna tror även att atmosfären innehåller stora mängder väte.

K2-18b är en så kallad exoplanet, vilket betyder att den ligger utanför vårt solsystem. Den är dubbelt så stor som jorden, med en massa som är åtta gånger vår planets.

Ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S) inviger Rymdveckan i Göteborg som börjar i helgen. På fredagen kommer hon också bland annat besöka rymdföretaget RUAG Space och Hasselbladsstiftelsens utställning om månkameran.

”Sverige är ett litet land, men en stor rymdnation. Våra rymdsatsningar ska hjälpa oss med vårt liv här på jorden”, skriver Ernkrans i ett pressmeddelande.

Indien har lokaliserat den obemannade rymdfarkosten Chandrayaan-2 men har ännu inte lyckats återetablera kontakten. Det uppger den indiska rymdflygstyrelsen enligt CNN.

Det var i samband med att rymdfarkosten gjorde ett landningsförsök på månen i lördags som Indien tappade kontakten med farkosten.

Enligt Vivek Singh som är talesperson på den indiska rymdflygstyrelsen ska man ha lyckats fotografera månlandaren och nu arbetar man med att återupprätta en signal. Det är oklart hur pass skadad farkosten är.

Den indiske premiärministern Narendra Modi fanns på plats i kontrollcentret när landets som fjärde nation någonsin skulle landa en farkost på månen. När det stod klart att kontakten med farkosten hade brutits och att hela projektet såg ut att bli ett misslyckande var Modi ändå uppmuntrande.

– Det ni har uppnått är ingen liten bedrift. Det går upp och ner i livet. Ert hårda arbete har lärt oss mycket och hela vårt land är stolt över er, sa han till personalen i kontrollrummet.