Astronauten Christer Fuglesangs viktigaste tips till den som känner sig isolerad under coronapandemin är att ha rätt inställning och ”acceptera situationen som den är”. Det säger han i en intervju med Aftonbladet.

– Om man inte kan göra något för att ändra det, ja, då är det bara att acceptera det.

Fuglesang har med sina rymdresor god erfarenhet av begränsade sociala kontakter, och han har även att par andra tips till den som tycker det är jobbigt just nu: Planera tiden, håll igång fysiskt och håll kontakt med bekanta via telefon och internet.

Det brittiska internet- och satellitbolaget Oneweb går i konkurs. Detta då man nu gått miste om finansiering som varit på gång sedan tidigare till följd av coronavirusutbrottet. Det skriver The Verge.

”Processen upphörde att gå framåt på grund av de finansiella effekterna och den turbulens på marknaden som beror på spridningen av covid-19” skriver Oneweb i ett pressmeddelande.

Det är nu oklart vad som händer med de 74 satelliter som Oneweb har skickat ut i omloppsbana, och som skulle tillhandahålla bredband från rymden.

En städrobot med fyra armar ska säkerställa att mänskligheten kan vara uppkopplad mot satelliter även i framtiden. År 2025 ska roboten ge sig ut i rymden, greppa tag i rymdskrot, vända tillbaka mot jorden och brinna upp på vägen hem.
Städningen görs för att rymden har blivit en kyrkogård för skräp. När de mänskliga resterna forsar fram i omloppsbanan riskerar högteknologisk utrustning att förstöras. Enligt de senaste siffrorna från Europeiska rymdorganisationen, ESA, finns det 129 miljoner skräpdelar i rymden. Av de 5 000 satelliterna i omloppsbana fungerar bara 2 000.

– Föreställ dig hur farligt det skulle vara att segla på öppet hav om alla skepp som någonsin försvunnit fortfarande flöt på vattenytan, sa ESA-chefen Jan Wörner när städsatsningen presenterades i december.

Om ingenting görs kan människans liv som vi känner det förändras i grunden. Även små skräpdelar kan orsaka stora skador när de rör sig i höga hastigheter i rymden. Enligt Nasa kan en centimeterlång färgflaga orsaka samma skada som ett 250 kilo tungt objekt som färdas i 100 kilometer i timmen kan orsaka på jorden.
Redan 1978 varnade Nasa-forskaren Donald J Kessler för att det här kan leda till en okontrollerbar kedjereaktion av explosioner, skriver Big Think. Enligt teorin, som kallas Kesslersyndromet, kan framrusande skräpdelar då fylla omloppsbanan och omöjliggöra användandet av satelliter i flera generationer.

Men nu ska rymden städas. Pilotprojektet sker under ESA:s vingar, men även den privata rymdmarknaden har insett problematiken, skriver CNN. Storföretag har börjat designa satelliter som på egen hand vänder hem till jorden i slutet av sina liv. Satelliter kan också programmeras till att i slutet av sina liv vända ut i “kyrkogårdsbanan”, ett orört område som ligger betydligt längre bort från jorden.

Att röra vid solen kan låta som en osannolik vision – men det är exakt vad rymdsonden Parker ska göra. Dessutom ska den av bara farten slå mänsklighetens hastighetsrekord genom att färdas 700 000 kilometer i timmen.

– Det är ett väldigt modigt uppdrag, det är riktigt extremt och det är en enormt imponerande ingenjörsinsats, sa professorn Tim Horbury till The Guardian i december, när sonden skickade tillbaka sina första signaler.
Nasas obemannade rymdfarkost, vars fullständiga namn är “Parker solar probe”, är redan närmare solen än något annat mänsklig objekt har varit. Som närmast kommer den att vara 6,16 miljoner kilometer bort från den gassande “ytan”. Eftersom solen saknar en fast yta innebär det i sammanhanget korta avståndet att sonden tekniskt sett vidrör solen.

– Jag förstår att det inte låter så nära, men föreställ dig att solen och jorden var en meter ifrån varandra. Då skulle Parker bara vara fyra centimeter från solen, sa forskaren Nicky Fox till BBC när sonden skickades upp sommaren 2018.

När uppdraget är slutfört 2025 ska farkosten ha snurrat 24 varv runt solen. Den kommer att röra sig i jättestjärnans korona, den yttersta atmosfären som tycks ha stor påverkan på jorden. En av frågorna forskarna letar svar på är varför koronan är en miljon grader, medan solens yta “bara” är tusen grader – trots att det motsatta vore mer logiskt.
Parallellt pågår ett tiotal andra projekt som undersöker solen, enligt den ideella organisationen The Planetary Society. Europeiska rymdorganisationen, Esa, skickade exempelvis upp sonden “Solar orbiter” i februari i år. Nu väntar en ny era som kommer att transformera forskningen om solen och göra människans rymdresor säkrare, hävdar Nasas astrofysiker Thomas Zurbuchen.

– Vi kommer att få helt ny kunskap om vår stjärna.

Vem äger rymden? Svaret är ingen, och alla. Månen, asteroiderna och stjärnorna tillhör hela mänskligheten. Men nu kan de privata rymdföretagens galna rymdrally vända upp och ner på allt.

Den juridiska ryggraden är rymdfördraget från 1967. Över 100 av jordens länder kom överens om att utforskningen av rymden ska ske “för hela mänsklighetens” skull. I praktiken har det bland annat lett till att sovjetiska forskare, mitt under kalla kriget, fick undersöka det insamlade materialet från USA:s månlandning 1969.
Men det ingen räknade med för 50 år sedan var att även privata bolag – inte bara nationer – skulle göra anspråk på ledarvästen i rymdkapplöpningen, skriver Financial Times. Nu tar företag efter företag sikte på rymden.

En het diskussion kring reglerna har därför blossat upp, enligt The Conversation. På ena sidan står länder som USA och Luxemburg, vars nya lagar tillåter privata entreprenörer med rätt tillstånd att tjäna pengar i rymden, genom bland annat gruvdrift. Helt fel, tycker bland annat Ryssland, som fortsatt betonar att rymdens vinster ska gälla för hela mänskligheten.

– Det blir allt mer akut att se över det juridiska ramverket som handlar om yttre rymden, sa tidskriften Space Journals redaktör Jill Stuart till BBC Future redan 2015, men de huvudsakliga frågeställningarna är ännu inte lösta.
BBC uppmärksammar också en annan juridisk fråga som gränsar till filosofin. Om vi träffar främmande liv som har helt egna lagar, vilket regelverk gäller egentligen då? Det är en av flera andra frågor som ännu saknar svar.

– Rymden, den yttersta fronten – möt mig där!

Det har gått 40 år sedan världens rikaste man Jeff Bezos yttrade slutorden i sitt avslutningstal på gymnasiet. Han hade då berättat om en framtid där flera miljoner människor lever bland stjärnorna.

Fyra årtionden senare har drömmen inte försvunnit. Den har växt i styrka.

– Solsystemet kan ta en biljon människor, och då kommer vi ha 1 000 Mozarts och 1 000 Einsteins. Tänk dig hur otrolig och dynamisk den civilisationen skulle vara, sa Bezos i februari i fjol, enligt Business Insider.
Bezos och hans företag Blue Origin är med i tätklungan i det som kan beskrivas som den nya stora rymdkapplöpningen, en strid mellan privata företag med stenrika frontfigurer. I samma tätstrid spurtar Elon Musk och hans företag Space X. Men duon har vitt skilda planer för rymden.

Musk har länge drömt om Mars. Redan 2024 vill han sätta första människan på planeten, och 2050 vill han ha skapat en miljonstad. När han gästade Vox podcast “Recode decode” i november 2018 kallade han månlandningen för historiens mest inspirerande händelse.

– Vi borde göra mer sånt, sa Musk.

Åk först till Mount Everests topp i ett år och se om du trivs, kommenterade Jeff Bezos planerna i en intervju med Space News. För det är “ett trädgårdsparadis” i jämförelse, fortsatte Blue Origin-chefen, vars slutgiltiga dröm i stället är att bygga jordlika rymdkolonier i massiva cylindrar. Men innan det ligger hans fokus på månen och rymdturism.
Det är inte bara Musk och Bezos som tävlar om ledarvästen. Både britten Richard Branson och ryssen Jurij Milner har högtflygande planer, som att kommersialisera rymdturismen och bygga rymdfarkoster med svindlande hastigheter.

Ännu har miljardärerna i tätklungan inte visat något intresse av att samarbeta. Men på sikt kan företagen med gemensam kraft komma att göra det omöjliga möjligt.

Rymden är oändlig och människans intresse för den likaså – något som nu visar sig på världens marknader. Rymdekonomin är i dag värd 400 miljarder dollar, men redan om 10 till 20 år väntas den ha utvecklats till en mångbiljonindustri.

– Det är absolut en livskraftig bransch att investera i, säger riskkapitalisten Tess Hatch till CNBC.
Regeringsföreträdare, rymdentreprenörer, näringslivschefer, jättebanker och experter – alla talar nu om rymden som en framtida sedelpress. Och det finns många tecken på att redan 2020 blir ett starkt år för rymdindustrin, skrev Quartz vid årsskiftet.

Motorn i rymdekonomin är satelliterna. Den explosionsartade ökningen bidrar dels till att driva ner kostnaderna, dels till att stärka företag vars affärsidé är att städa rymden från rymdskrot. Samtidigt formligen kastar investerare sina pengar över bolag som har små satelliter men stora drömmar. Det leder i sin tur till att företag som bygger raketerna som ska bära satelliterna får en skjuts uppåt.
Men den jordtillvända delen i form av satelliter är bara ett av rymdekonomins två ben, säger rymdekonomen Sinéad O’Sullivan i Harvard Business Reviews podcast “Ideacast” från förra året. Hon menar att det andra benet är en drömsk utforskardel, som handlar om gruvdrift i rymden och visionerna om en interplanetär framtid. Och det är på det benet investerarna främst lutar sig när de drömmer om en mångbiljonmarknad.

– Är jag optimistisk kring att rymdföretag som Space X någonsin kommer att förvandla det till en livskraftig affärsmodell? Nej, det är jag inte, säger O’Sullivan i podcasten.

– Finns det en bensinmack på månen om tio år?

Den frågan ställde en reporter till USA:s handelsminister Wilbur Ross våren 2018. Svaret kom direkt.

– Det blir verklighet mycket tidigare än så.
Även om experter menar att Ross svar var väl optimistiskt är en tankstation på månen ett verkligt mål. En sådan station, skriver Washington Post, skulle bli en lysande språngbräda för vidare rymdresor ut i det okända.

Anledningen är främst ekonomisk. Att starta en fulltankad rymdfarkost från jorden kostar mycket pengar, eftersom varje kilo extra last gör prislappen större. Det blir ett kostsamt problem när siktet ställs in på Mars och andra avlägsna himlakroppar.

Men att ta sig till månen är billigare. Efter mellanlandningen blir en uppskjutning både energisnål och billig, eftersom månens tyngdkraft bara är en sjättedel av jordens.
Drömmen fick nytt liv när Nasa i mars 2018 bekräftade att det vid månens poler finns vatten i form av is. Vattnets byggstenar – väte och syre – är två av de huvudsakliga beståndsdelarna i raketbränsle. Om bränsle skapades på månen skulle rymdskepp kunna fylla tanken och sedan ta ett nytt språng ut i rymden.

I en intervju med The Verge jämför professorn och tidigare rymdföretagstoppen George Sowers den teknik som används i dag med en 300 mil lång bilresa, utan möjlighet att tanka längs vägen. Bilens bränsletank skulle behöva vara enorm och tyngden från tanken skulle göra varje mil dyrare.

– Vatten är rymdens olja, säger Sowers till techmagasinet.
Utmaningar kvarstår, men tekniken kan bli verklighet med rätt samarbete mellan nationer, företag och politiker, skrev tunga branschföreträdare i en rapport förra våren. Enligt Space.com slår rapporten fast att en sådan användning av månen – “den åttonde kontinenten” – skulle ge mänskligheten tillgång till stora delar av det inre solsystemet.

Tusentals nya satelliter planeras att skjutas upp inom de närmaste åren – vilket medför risker, rapporterar Ekot.

Torbjörn Sundberg, som forskar kring säkerhetsfrågor i rymden vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, säger till radion att det finns långsiktiga problem med för mycket ”skrot” i rymden.

– Ju fler satelliter vi har desto mer skrot kommer vi få och desto större risk är det att vi har kollisioner med de system som är väldigt viktiga för oss, till exempel positioner och tidssynkronisering.

Det finns i dagsläget inget bindande regelverk kring rymdfarten.

Lugn – du kommer inte att explodera om du rör dig utan rymddräkt i tomma rymden. Däremot kommer din kropp att svälla upp samtidigt som dina organ och inälvor pressar sig ut ur dina kroppsöppningar. Det beror på avsaknaden av tryck, skriver Illustrerad Vetenskap, som slår fast att rymden är en av de mest ogästvänliga platserna man kan tänka sig.
Trots att beskrivningen knappast är tagen ur en turistbroschyr drömmer många om att åka till rymden. Nästa mål är Mars – och USA:s rymdmyndighet Nasa har listat fem faror med en sådan resa:
• Gravitationsbekymret. Astronauter passerar tre olika nivåer av gravitation. Förutom balansproblem och illamående kommer kroppens ben att försvagas i snabb takt. Dessutom rör sig kroppsvätskorna mot huvudet vilket orsakar synproblem.
• Isoleringssvårigheten. 23 miljoner mil från jorden väntas moralen sjunka, bråk börja och depressioner uppstå. Trötthet är närmast oundvikligt, uttråkning likaså.
• Sjukdomsrisken. Instängda i en rymdfarkost kan bakterierna frodas, något som bidrar till fler sjukdomar.
• Avståndsproblemet. Det tar 20 minuter för ett budskap att nå jorden från Mars. Vem ska hjälpa till om problem uppstår? Och hur mycket mat packar man för en tre år lång expedition?
• Rymdstrålningsfaran. Den största risken. Utan jordens skyddande magnetfält är strålningen tio gånger så stark. Det kan resultera i flera kort- och långsiktiga sjukdomar.
Tillsammans leder detta till uppkomsten av rymdherpes, enligt Nasas forskning som Sky News tagit del av. Den fysiska och psykiska stressen i rymden bröt ner immunförsvaret och aktiverade viruset hos 61 av 112 undersökta astronaturer. Dessutom förvärrades virusproblemet om resan var längre, vilket skulle kunna bli ett hot under framtida långresor.

Forskning pågår nu för att lösa problemen. Men faktum kvarstår att rymden är ogästvänlig. Så vad du än gör: Glöm inte rymddräkten när det är dags för din första rymdresa.