Konspirationsteorierna kring månlandningarna har fått fäste hos en del, som tror att resorna är en bluff från början till slut, skriver flera medier. Syftet skulle vara att USA ville hinna före ryssarna i dåtidens rymdkapplöpning.

Tvivlarna menar att det hela spelades in på jorden, antingen i Hollywood eller Area 51, skriver Time. Ett bevis skulle vara att flaggan som Buzz Aldrin sätter på månen rör sig, vilket den bara påstås kunna göra om det finns vind. Men tvivlarna får mothugg från Nasa; rörelsen orsakades när Aldrin vred ner flaggstången i marken.

Det faktum att astronauterna förde med sig månstenar vars äkthet verifierats hem, tycks konspirationsteoretikerna inte bry sig om.

Nasa planerar en ny rymdresa med destination månen och den här gången ska de skicka både en man och en kvinna, skriver bland annat CNN. Programmet, som kallas Artemis, har målsättningen att låta astronauter landstiga på månen år 2024.

Första kvinnan på månen kommer sannolikt bli en av de färdigutbildade astronauterna på Nasa. Däribland finns svenska Jessica Meir, som kan vara en kandidat.

Senast en människa befann sig på månen var 1972.

Indien kommer att skjuta på uppskjutningen av sin rymdraket Chandrayaan-2 till månen. Uppskjutningen har nu skjutits upp till på måndag, rapporterar AP.

Indiens rymdbyrå säger att experter har tittat på de tekniska problem som stoppade starten i måndags och att man nu har åtgärdat dessa.

I en ny internationell studie har forskare upptäckt att prover med svampar, mossor, lavar och bakterier kan klara sig i rymden, skriver Sveriges Radio Ekot.

I det så kallade Biomex-projektet skickade forskare upp prover till rymdstationen ISS för att se hur organismerna klarade tuffa förhållanden. De placerades på utsidan av stationen och fick sedan cirkulera runt jorden i ett och ett halvt år. Och det gick bättre än väntat.

– Även om de visade lite stressreaktioner så hade de vissa tendenser att i alla fall inte dö direkt. De kunde överleva, säger Natuschka Lee, mikro- och astrobiolog vid Umeå universitet, om resultaten.

I dag för 50 år sedan sköts astronauterna Neil Armstrong, Buzz Aldrin och Michael Collins upp till månen.

De två astronauterna som fortfarande är vid liv, Buzz Aldrin och Michael Collins, träffas i dag på uppskjutningsplatsen i Florida för att starta firandet av Apollo 11-resans 50-årsjubileum.

Rymdfärden med deras Saturn V-raket tog fyra dagar till månen och under de kommande åtta dagarna kommer hela rymdresan minnas och firas med olika festligheter.

I september ska Jessica Meir som första svenska kvinna resa ut i rymden. I en intervju med Dagens Nyheter berättar hon att drömmen om att bli astronaut har funnits sedan barnsbenen.

– Den röda tråden för mig har alltid varit den här viljan att utforska. Jag är särskilt nyfiken på de experiment som handlar om hur näthinnan och synen påverkas av längre perioder i rymden, säger hon till tidningen.

Till rymden ska hon bland annat ta med sig en svensk flagga.

Frankrikes försvar ska få ett nytt rymdkommando som ska vara en del av landets flygvapen. Det meddelade president Emmanuel Macron på lördagen när han traditionsenligt talade inför landets militära ledning dagen före nationaldagen.

Rymdkommandot ska få till uppgift att skydda franska satelliter och garantera franskt oberoende i rymden.

De senaste åren har allt fler länder börjat titta på rymden ur ett militärt perspektiv och förra året meddelade Donald Trump att ett nytt rymdförsvar ska bli USA:s sjätte försvarsgren.

Ryssland har sjösatt ett av sina mest avancerade rymdforskningsprojektet sedan Sovjets fall, rapporterar BBC. Det handlar om teleskopet Spektr-RG som har skjutits upp från raketbasen i Baikonur.

Det nya teleskopet ska kartlägga källor till röntgenstrålning, exempelvis gigantiska svarta hål, runt om i universum. Teleskopet tros kunna hitta tre miljoner nya supermassiva svarta hål under sin beräknade livstid och har utvecklats i samarbete med Tyskland.

Ett annat av teleskopets huvuduppdrag är att undersöka den mystiska mörka materien som beräknas utgöra 96 procent av all massa i universum, men om vilket mycket lite är känt.

Mats – så heter den svenska forskningssatelliten som ska skickas ut i omloppsbana runt jorden, rapporterar GP. Utvecklingen har delvis skett på Chalmers tekniska högskola i Göteborg och är den första helsvenska satelliten på 19 år som skickas i rymden.

Mats uppgift är att ta bilder som ska hjälpa forskare hur vågor i atmosfären påverkar vädret på jorden. Förhoppningen är att satelliten ska vara funktionell i åtminstone två år.

En japansk rymdsond har lyckats landa på en avlägsen asteroid med målet att samla prover som ska kunna ge ledtrådar till hur solsystemet utvecklats, rapporterar flera medier.

Landningen uppges ha skett på Ryugu, runt 300 miljoner kilometer från jorden. Det är andra gången som rymdsonden Hayabusa2 landar på asteroiden.