Akademiker som flyttar till landsbygden för att bo och arbeta där ska få sina studieskulder nedskrivna med upp till 30 000 kronor om året, föreslår kommunutredningen, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
Kommunutredningen innehåller även flera andra förslag, som sammanslagning av kommuner och statlig närvaro i hela Sverige, och kommer att lämnas över till regeringen i dag.
Uttag av läkemedel begränsas för att stoppa att människor köper mer än nödvändigt, säger socialminister Lena Hallengren (S).
– Nu krävs det skarpa beslut för att förhindra hamstring, säger Hallengren.
Därför blir det nu bara möjligt att plocka ut läkemedel för tre månader framåt.
För den som vill hålla sig inom högkostnadsskyddet finns det redan en begränsning av uttag för nittio dagar framåt. De som väljer att att betala ur egen ficka har dock fram tills nu kunnat hämta ut en årsförbrukning av mediciner.
Hallengren säger att man märkt av att många tar ut betydligt mer av sina läkemedel under coronakrisen jämfört med hur det ser ut i normala fall.
– Vi har ingen brist på läkemedel. Men om alla hämtar ut sin årsförbrukning blir det tomt på hyllorna.
Regeringen har också gett Läkemedelsverket i uppdrag att säkra tillgången på läkemedel.
Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna vill ge Socialstyrelsen möjlighet att låna fem miljarder kronor av Riksgäldskontoret för att säkra skyddsutrustning och sjukvårdsmateriel, rapporterar TT.
Sedan tidigare har Socialstyrelsen fått i uppdrag att på nationell nivå säkra vårdens tillgång till skyddsutrustning.
– Det här ger Socialstyrelsen muskler i upphandling på en internationell marknad och även inrikes, säger Anders W Jonsson, biträdande partiledare för Centerpartiet, till nyhetsbyrån.
En miljard kronor ska också avsättas för att Folkhälsomyndigheten ska kunna utöka testningen av coronaviruset.
Det finns flera skäl till varför Sveriges strategi med färre tvingande åtgärder för att bekämpa coronaviruset väcker uppmärksamhet i omvärlden, skriver SvD:s Göran Eriksson i en analys. Dels kan det upplevas som provocerande att Sverige anser sig gradvis kunna ”fatta rätt beslut vid rätt tidpunkt”, som statsminister Stefan Löfven uttryckte det, i istället för att införa omfattande regler med en gång.
Men ett annat skäl för andra länder att snegla på Sverige är att om strategin fungerar här kan vårt exempel vara en väg tillbaka till normaliteten för andra, skriver Eriksson.
Aftonbladets Lena Mellin anser att svenskarna ska vara stolta över det ömsesidiga förtroende som strategin innebär. Befolkningen litar på att myndigheternas råd är förnuftiga och myndigheterna litar på att råden åtföljs utan hot om straff.
”Försvaret behöver inte kallas in annat än för att bygga fältsjukhus och sköta provtagning. Inte för att peka på folk med automatgeväret”, skriver hon.
Coronautvecklingen i Sverige har tidigare beskrivits som en ”flack kurva”, men läget har förändrats. Det säger Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten, till Sveriges Radios P1-morgon.
– Vi ser att kurvan har ökat. Ökningstakten har stigit, säger hon enligt SvD.
Brouwers säger att det rör sig om en ”ganska brant ökning” men tillägger att det är svårt att dra slutsatser om vad som ska ske längre fram utifrån nuvarande utveckling.
– I stora delar av Sverige är det fortfarande väldigt lugnt, väldigt flackt och bra. Men i andra delar växer det ganska snabbt nu, säger hon i radioprogrammet.
Enligt myndighetens senaste uppdatering på tisdagen har Sverige 4 435 bekräftade fall och 180 dödsfall.
De första personerna i Sverige som smittades av coronaviruset spred smittan främst vidare till familjemedlemmar. Det visar en analys av smittspårningsarbetet i tre av landets regioner, enligt SR Ekot.
400 smittspårningar har gjorts i Västra Götaland, Stockholm och Östergötland. I nästan samtliga fall spreds smittan via så kallade nära hushållskontakter. Det finns nästan inga konstaterade fall när smittan spreds till arbetskamrater, nära bekanta och via korta möten.
Smittskyddsläkaren Peter Ulleryd varnar för att dra generella slutsatser och säger att det troligen skedde en smittspridning även utanför familjer.
– Därför är det viktigt att inte tränga ihop sig, vare sig det är i hemmet eller någon annanstans, säger han.
Svenska Dagbladets mångårige fotograf Tomas Oneborg har dött efter att ha smittats av coronaviruset, uppger tidningen. Chefredaktör Anna Careborg beklagar beskedet.
– Tomas var en väldigt uppskattad medarbetare och en fantastisk yrkesman. Hans betydelse för Svenska Dagbladets bildjournalistik kan inte överskattas, säger Careborg.
Tomas Oneborg arbetade på tidningen i över tre decennier och var bland annat första pressfotograf på plats efter terrordådet på Drottninggatan 2017. För bilderna därifrån belönades han med andra pris i Årets nyhetsbild 2018.
Oneborg blev 62 år.
Donald Trump varnade i natt för att de kommande två veckorna kommer att bli ”väldigt smärtsamma”. Detta efter nya uppgifter om att dödssiffran i USA kan landa på mellan 100 000 och 240 000. SVT:s korrespondent Stefan Åsberg säger att Trumps presskonferens var skrämmande och poängterar att miljontals hade kunnat dö om USA inte redan vidtagit kraftiga åtgärder.
– Helt obegripliga siffror. Vi har aldrig hört talas om något liknande förut, säger han i Morgonstudion.
CNN:s Stephen Collinson skriver i en analys att vidden av krisen till slut verkar ha gått upp för Trump.
”Att en president, särskilt en som i veckor avfärdat virushotet, nu varnar för så många amerikaners nära förestående död tydliggör krisens omfattning.”
Trump upprepade samtidigt att USA ska vinna ”kriget” mot viruset – en terminologi som är riskabel att använda, skriver Yasmeen Serhan i The Atlantic. Målet med att använda militära termer är sannolikt att få befolkningen att agera i landets intresse – men strategin kan lika gärna orsaka rädsla och panik, skriver Serhan.
USA:s president Donald Trump varnade i natt amerikanerna för att coronakrisen kommer att förvärras, skriver Bloomberg.
I går kväll gick USA om Kina i antalet bekräftade dödsfall i covid-19 och när Trump senare framträdde på en pressträff var det med en allvarligare ton än vanligt. Strax före hans framträdande hade Deborah Birx, koordinator för Vita husets coronagrupp, varnat för att dödssiffran i landet kan landa på mellan 100 000 och 240 000.
– Det här kommer att bli två väldigt smärtsamma veckor, sa Trump men tillade att USA kommer att vinna kriget mot viruset.
4 076 personer har dött till följd av det nya coronaviruset, rapporterar AFP med hänvisning till Johns Hopkins-universitetet.
Över 40 procent av dödsfallen har inträffat i delstaten New York, ett av de i särklass värst drabbade områdena i landet.
De uppdaterade siffrorna innebär att USA nu har passerat Kina i antalet dödsfall.
Samtidigt ökar antalet personer som har konstaterats smittade till 189 510 personer.
Under en pressträff i Vita huset i går varnade Trump för att USA har en svår tid framför sig.
– Det här kommer att bli två väldigt smärtsamma veckor, sa Trump men tillade att USA kommer att vinna kriget mot viruset.
Läkemedelsbolaget Johnson & Johnson har planer på att börja testa ett coronavirusvaccin på människor i september och ha det ute på marknaden i tidigt nästa år. Men den svenske forskaren Matti Sällberg är skeptisk till den prognosen, säger han till Aftonbladet.
Sällberg säger att planen låter ”väldigt snäv”.
– Jag tror inte på det. Om de börjar göra fas 1-studier i höst, kan de omöjligt ha ett vaccin klart i början av nästa år, utan snarare i slutet av det året.
Forskargrupper världen över undersöker om variationer i dna spelar roll för hur sjuk en individ blir när den smittas av coronaviruset. Bland annat undersöks individuella genkodningar av ACE2, det protein som finns på cellers yta och som viruset binder till.
– Vi se stor skillnad i kliniska resultat och i olika länder. Hur mycket av det som kan förklaras av genetisk mottaglighet är en mycket öppen fråga, säger genetikern Andrea Ganna vid Helsingfors universitet till tidsskriften Science.
Ganna hoppas kunna identifiera ”känsliga” gener inom månader.
Läget som vi nu befinner oss i är det svåraste vi sett under fredstid. Det säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) som på onsdagsmorgonen gästade SVT:s Morgonstudion för att prata om hur den pågående coronakrisen slår mot näringslivet.
– Jag tror aldrig vi har varit med om att så många sektorer tvärstannar samtidigt, säger han i programmet.
Enligt Baylan har regeringen en tät dialog med näringslivet, enskilda företag och fackföreningsrörelsen. Han säger att han förstår företag som vill att staten nu ska kunna ta över alla kostnader, men betonar att detta tyvärr är ogörligt.
Konkursansökningarna inom hotell- och restaurangbranschen ökade kraftigt i mars jämfört med samma månad i fjol, visar UC:s senaste siffror.
Totalt gick 655 bolag i konkurs i mars, jämfört med 533 företag i samma månad i fjol. Det är den högsta siffran på tio år, enligt kreditupplysningsföretaget Creditsafe, skriver TT.
Konkurserna är en konsekvens av coronavirusspridningen.
– Om omsättningen minskar med 70–80 procent eller mer i ett svagt bolag blir läget snabbt akut. Hotell- och restaurangbranschen har det oerhört tufft, säger Richard Damberg, ekonom på UC.
En synnerligen djup lågkonjunktur väntar Sverige i spåren av covid-19, skriver Konjunkturinstitutet i sin senaste prognos.
KI räknar med att BNP ska falla 6 procent i andra kvartalet. Samtidigt flaggar KI för att mer kortsiktiga prognoser är av begränsat värde på grund av det osäkra läget kring virusutbrottet.
KI skriver också att den relativt låga statsskulden ger stort utrymme för att stötta ekonomin.
”Stanna hemma för min skull”. Så skrev Anne Rosendahl, sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, i en Facebook-uppdatering som delats över 40 000 gånger.
I en intervju med SvD pratar hon om de tuffa arbetspassen och oron som finns inför coronaviruset. Hon berättar också att hälften av patienterna på intensiven på Akademiska är under 50 år. Flera dem saknar också underliggande sjukdomar.
– De är inte alls alltid äldre och multisjuka. Tvärtom, de är betydligt yngre och friskare än vad som sägs i rapporteringen, säger hon till tidningen.
Enligt Svenska intensivvårdsregistret är medianåldern över patienter som vårdats på intensiven 62 år. 77,5 procent har en eller flera riskfaktorer.
Oron har varit stor bland diabetiker sedan sjukdomen pekats ut som en riskfaktor när det gäller covid-19. Men beskeden har nu börjat klarna, och det mesta tyder på att alla diabetiker inte tillhör riskgruppen, skriver SVT Nyheter.
Statsepidemiolog Anders Tegnell säger att allt tyder på att en välskött diabetes inte innebär någon förhöjd risk. Han får medhåll av Mikael Rydén, professor och överläkare på Endokrinologiska kliniken på Karolinska.
– De vi tror i nuläget är en riskgrupp är de diabetiker som haft sin diabetes under lång tid och har många komplikationer, säger han till SVT.
April kommer att bli den månad då flest svenskar smittas av coronaviruset. Det bedömer Tom Britton, professor i matematisk statistik, som arbetar med att göra modeller över hur smittsamma sjukdomar sprider sig i befolkningen.
Till TT säger han att över hälften av Sveriges befolkning kommer att bli smittade innan april är över.
– Därefter kommer smittspridningen inte att upphöra, men den kommer att gå något långsammare så att cirka två tredjedelar kommer att vara smittade i slutet av maj månad, säger han.
Han tillägger att det är en rimlighetsbedömning och att han ”inte skulle pantsätta sitt hus” på prognosen.
Spanien är fortsatt det land där coronasmittan skördar flest nya dödsoffer per dygn, visar WHO:s senaste dygnsrapport. Spanien hade vid mätningen 812 nya dödsfall mot Italiens 810. Samtidigt ökar antalet smittade mest i USA, med totalt 17 987 nya konstaterade fall av covid-19 det senaste dygnet.
Med 57 610 nya bekräftade fall det senaste dygnet hamnar den totala siffran globalt på 750 178. De flesta blir bara lindrigt sjuka och tillfrisknar efter en tid.
WHO:s officiella dödssiffra är nu 36 405. Det är en ökning med 3 301 på ett dygn.
Eftersom siffrorna över antalet smittade bara gäller konstaterade fall kan det faktiska antalet smittade vara högre. Med tanke på att länder mäter på olika sätt kan siffrorna också vara svåra att jämföra mellan länder.
Uppgifterna ovan kommer från WHO:s senaste dagliga uppdatering för den 30 mars. Nedan går Omni igenom den senaste statistiken om smittans utbredning.
Texten uppdaterades i Omni 1 april klockan 07.40.
Allt för effektiva metoder för att stoppa spridningen av det nya coronaviruset i ett inledande skede riskerar att ge en ny stor våg av smittan i höst och vinter. Det är slutsatsen i en ny rapport från Harvard-universitetet som Aftonbladet rapporterar om.
Enligt studien är det över tid mest effektiv att införa restriktioner under 20 veckor som bromsar spridningen med 20–40 procent. Åtgärder som bromsar mer, exempelvis 60 procent, ger förvisso färre fall på kort sikt. Men det ger också en ny hög topp nästa säsong eftersom tillräcklig immunitet inte byggs upp, under förutsättning att viruset är säsongsbundet.
Den pågående coronakrisen slår hårt mot Centralmuseerna i Sverige, som är helt eller delvis statligt finansierade, skriver TT.
Skansen i Stockholm gick nyligen ut med ett nödrop efter statlig hjälp. Därefter följde samma budskap från Vasamuseet, Nordiska museet och Tekniska museet.
– Vi behöver ett extra anslag från staten – och vi behöver det nu, säger Peter Skogh, museidirektör vid Tekniska museet.
Centralmuseernas samarbetsråd ska ha ett möte med kulturdepartementet den 17 april. Men Peter Skogh menar att besked måste komma tidigare.
Donald Trump lovar att försöka se till att kryssningsfartyget Zaandam ska kunna lägga till i Florida, rapporterar flera nyhetsbyråer.
Fyra personer, bland andra en svensk man, har dött på det coronadrabbade fartyget, som nu har legat till ute till havs i 18 dygn efter att ha nekats tillträde till en rad hamnar i Syd- och Centralamerika.
– De dör där ute på fartyget. Jag ska göra det rätta, inte bara för oss utan för mänskligheten, säger Trump som ska ringa Floridas guvernör Ron DeSantis för att lösa frågan.
Forskare vid UC-universitetet i San Francisco har sjösatt ett program kallat Covid-19 Citizen Science, där man bjuder in allmänheten att delta med personlig information kring den pågående coronapandemin. Den som deltar får svara på en rad frågor via en smartphone-app, och informationen används sedan av forskarna för att bättre förstå viruset och hur det sprider sig. Programmet är öppet för alla i hela världen som är över 18 år och som har en smartphone.
”På lite längre sikt så kommer det kollektiva deltagandet att hjälpa oss identifiera beteenden och faktorer som ökar eller minskar risken för infektion eller som har en påverkan på vad som händer efter att man infekterats” skriver forskarna på UCSF.
Opinion Den politiska utvecklingen i Ungern till följd av coronavirusets spridning engagerar flera ledarsidor på tisdagen.
Att styret i Ungern beslutat att tillfälligt entlediga parlamentet och ge premiärminister Viktor Orbán rätt att styra via dekret måste få skarpa konsekvenser, anser Expressens osignerade ledare som skriver att landet nu i praktiken är en diktatur.
”Frys alla förmåner och dra in rösträtten för Ungern så länge Viktor Orbán styr allena. Det finns ingen plats för diktaturer i EU”, resonerar man.
Även Sydsvenskans ledare menar att det nu krävs att EU sätter hårt mot hårt gentemot den ungerska regeringen.
”Ungern borde kunna ställas inför ett ultimatum: agera så som kan krävas av ett medlemsland. Eller lämna unionen”.
Ungerns parlament röstade i går igenom nödlagar som i praktiken ger regeringen med premiärminister Viktor Orbán i spetsen möjlighet att styra hur den vill och hur länge den vill.
”Coronaviruset har dödat sin första demokrati”, skriver Washington Posts Ishaan Tharoor i en analys.
Men trots att många liberala européer anser att Ungerns agerande utgör grund för uteslutning ur EU tror Tharoor att Orbán kommer komma undan även den här gången – dels på grund av pandemin, dels för att Orbán numera har många allierade inom unionen.
DN:s Ingmar Nevéus skriver att Orbán tar en stor risk genom att tillskanska sig så mycket makt. Om virusutbrottet skulle drabba Ungern hårdare än andra länder kan premiärministern få hela skulden eftersom han inte har någon annan att skylla på än sig själv.
Expressens Mats Larsson skriver att Orbáns senaste drag visar att coronaviruset utgör ett trefaldigt hot mot vissa länder: först hotas hälsan, sedan ekonomin och slutligen demokratin.
