Norwegianplan slår rekord – snabbast över Atlanten
Passagerarflyg har den senaste tiden seglat på mäktiga jetströmmar från Nordamerika till Europa och slagit flera hastighetsrekord, skriver Wired. På torsdagen nådde ett 787-plan från Norwegian 1 253 kilometer i timmen – medvinden var då hela 360 kilometer i timmen.
Dagen efter slog en Dreamliner från Norwegian transatlantiskt rekord när New York till London avverkades på 5 timmar och 13 minuter. Undantaget är förstås pensionerade Concorde som klarat sträckan på 2 timmar och 53 minuter.
Till skillnad från Concorde bryter de nutida planen inte ljudvallen – medvinden gör att hastighetsskillnaden mot den omkringliggande luften blir lägre.
bakgrund
Jetströmmar
Wikipedia (sv)
En jetström är en kraftig, relativt smal luftström i atmosfären på omkring elva kilometers höjd strax under tropopausen. De bildas på gränsen mellan angränsande luftmassor med betydande temperaturskillnader, som mellan polarregionerna och den varmare luften kring ekvatorn. Vid sällsynta tillfällen är jetströmmen synlig från marken, den kan ses som en cirka 10 km bred kondensstrimma som sträcker sig över himlen i väst-östlig riktning.
De kraftigaste jetströmmarna flödar från väst till öst på både norra och södra halvklotet. Strömmarna följer ett meanderliknande mönster och meanderslingorna fortplantar sig österut i betydligt lägre hastighet än själva vindarna i strömmen. Teorin om Rossbyvågorna utgör den idag accepterade förklaringen till detta rörelsemönster och dessa vågor rör sig västerut liksom det flöde de är associerade med.
Vindhastigheten i jetströmmarna varierar med temperaturgradient. I genomsnitt är hastigheten 55–120 km/h vintertid men hastigheter på upp till 400 km/h har uppmätts. För att kallas en jetström krävs att en vind uppnår minst 90 km/h.
Det finns två större polarjetströmmar vid polerna, en på vardera halvklot, och två mindre subtropiska närmare ekvatorn. På norra halvklotet ligger polarjetströmmarna vanligen mellan latituderna 30 och 70°N och de subtropiska jetströmmarna mellan latituderna 20 och 50°N.
bakgrund
Ljudvallen
Wikipedia (sv)
Begreppet ljudvallen uppstod när flygplanens hastighet började närma sig ljudets hastighet. När flygplan närmar sig ljudhastigheten, uppstår en kraftig motståndsökning och dessutom förskjutning av tryckcentrum och förändring av rodereffekten. Det blev en "vall" som var svår att komma igenom med den äldre tidens teknik.
Ett flygplan sägs passera ljudvallen när det accelererar till en hastighet överstigande ljudets hastighet. Ljudhastigheten i jordens atmosfär varierar enbart med lufttemperaturen. Vid 15 °C är ljudets hastighet 1224 kilometer i timmen (340 m/s). På grund av problemen när flygplanen närmade sig ljudhastigheten togs ett nytt begrepp fram, Mach-talet. Machtalet är flygplanets hastighet i förhållande till ljudhastigheten i omgivande luft. Ett flygplan som flyger i Mach 1, rör sig alltså med ljudets hastighet. Mach 2 betyder att det flyger dubbelt så fort som ljudet utbreder sig.
I vatten och i metaller går ljudet betydligt fortare, cirka 1500 m/s respektive mellan 1200 och 6300 m/s beroende på vilken metall det är.
När ett flygplan rör sig med en hastighet omkring ljudets, kan tryck- och temperaturskillnader orsaka spektakulära kondensationseffekter. Fenomenet beror på de plötsliga tryckförändringar som den omgivande luften utsätts för när flygplanet passerar. Vid farter nära ljudhastigheten är tryckskillnaderna mycket stora och i de områden där trycket plötsligt sjunker, minskar även temperaturen och luften fäller ut fukten den inte kan behålla i form av vattendroppar. En förutsättning är då att luftfuktigheten är tillräckligt hög och luftens daggpunkt ligger nära lufttemperaturen.
En motsvarande effekt ses ofta vid lägre fart inifrån trafikflygplan. Kondensationseffekterna kan uppstå när flygplanet går in för landning i fuktigt väder. Då syns ofta dimstråk över vingen eller smala dimvirvlar vid de utfällda klaffarnas ytterändar.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen