Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Klas Kärre i SVT:s direktsändning
Klas Kärre i SVT:s direktsändning
Nobelpriset 2022

Pääbo upptäckte utdött släkte: ”Minglat mycket”

Av Felicia Nordlund
Publicerad: 3 okt. 2022
ANNONS

Svante Pääbo tilldelas Nobelpriset för en rad upptäckter, enligt Klas Kärre, ledamot i Nobelkommittén. Den svenska biologen och hans team utvecklade till att börja med en teknik för att utvinna arvsmassa från väldigt små benmängder. Den använde man sedan för att kartlägga arvsmassan hos neandertalare.

Genom samma teknik upptäckte Pääbo också det utdöda släktet denisovamänniskan, som befolkade östra Asien för över 40 000 år.

Den tredje och sista upptäckten handlar om hur tidigare människoformer påverkar oss i dag. Alla människor bär exempelvis på 1–2 procent neandertalgener, säger Kärre.

– Slutsatsen blir att vi måste ha minglat rätt så mycket med dem. Alltså vi har fått barn med dem, och det har skett upprepade gånger, säger han i SVT:s direktsändning.

ANNONS
Svenska biologen Svante Pääbo får Nobelpris i medicin
Sveriges Television
Vetenskapsradion sänder direkt
live · Sveriges Radio
Nobelkommitténs pressmeddelande
www.nobelprize.org
Över 800 nomineringar till priset kom in från vetenskapssamhället i år
TT
bakgrund
 
Svante Pääbo
Wikipedia (sv)
Svante Pääbo, född 20 april 1955 i Stockholm, är en svensk biolog specialiserad på evolutionär genetik. Han är sedan 1997 direktor för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig. Från 2003 till 2015 var han gästprofessor vid Uppsala universitet.
bakgrund
 
Denisovamänniskan
Wikipedia (sv)
Denisovamänniskan var en population av släktet Homo som levde för omkring 200 000-40 000 år sedan. Men denisovamänniskan kan ha blandat sig med moderna människor i Papua Nya Guinea så sent som för 15.000 år sedan.I mars 2010 publicerades upptäckten av små fragment (ett fingerben och en tand) efter ett barn som visade sig ha DNA som varken stämde överens med neanderthalare (Homo sapiens neanderthalis) eller den moderna människan (Homo sapiens sapiens). Fyndplatsen var Denisovagrottan i den sibiriska regionen Altaj Kraj i Ryssland. Möjligen kan fragmenten visa att Denisovamänniskan tillhörde en egen, tidigare okänd, underart av människan, eftersom det mitokondrie-DNA som utvunnits ur dem varken matchar neandertalare eller Homo sapiens sapiens. Ett senare fynd från samma grotta visar att denisovamänniskor och neanderthalmänniskor blandat sig med varandra.I december 2010 rekonstruerade ett internationellt forskarteam även DNA från cellkärnan i fingerbenet. Enligt den analysen skulle förfäderna till flera mindre folkslag i Asien och Australien, bland annat melanesier och aboriginer, ha denisovamänniskor bland sina förfäder. Även övriga asiater har huvudsakligen denisova-DNA i sina gener, men då i mindre mängder.I maj 2019 avslöjade ett forskarteam att ett käkben funnet i en tibetansk grotta år 1980 visade sig komma från en denisovamänniska. Det sensationella resultatet hade man kommit fram till genom att analysera rester av proteiner från käkbenet. Därmed flyttades tidsspannet för Denisovamänniskan 120 000 år bakåt i tiden. Grottan där man fann käkbenet ligger på en högplatå 3 280 meter över havet. Den syrefattiga luften där framkallar höjdsjuka hos de flesta moderna människor. Fram tills nu har man trott att ingen tidig människoart skulle klara sig i en sådan miljö. Men nu verkar det som att denisovamänniskan kan ha varit den första människoarten som acklimatiserat sig på extrema höjder.
Annons
Höstlov hos Elite Hotels— upp till 25% rabatt på två nätter, frukost ingår
Elite Hotels
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Nobelpriset 2022Svante PääboNobelkommitténNobelpriset i fysiologi eller medicin

Analyser: ”Obekvämt” pris är penningpolitiskt ”sprängstoff”

Årets ekonomipris väcker debatt i flera internationella analyser. Forskningen går på tvärs med hur regeringar och centralbanker agerar i dag, samtidigt som de prisbelönta teorierna har sina brister.

13 oktober, 11.18
Robert E. Hall och Michael Woodford får årets ekonomipris för sin forskning om hur hushåll och företag fattar ekonomiska beslut och hur regeringar och centralbanker kan stabilisera ekonomin.

Omni förklarar •Ord och inte bara handling – ekonomipriset ger snackarna upprättelse

Det är matematiska och tekniska modeller som ger centralbankschefer och finansministrar spakar att dra i för att hålla ekonomin flytande. Men modellerna som byggts av årets ekonomipristagare Michael Woodford och Robert E Hall visar även något oväntat.

Omni Mer
Tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm på måndagen.

”En enorm ära” — Woodford överraskad av priset

Michael Woodford blev överraskad när han fick veta att han tilldelats årets Nobelpris i ekonomi.

12 oktober, 13.59
Michael Woodford studerade först juridik vid Yale innan han doktorerade i nationalekonomi vid MIT 1983.

De får priset för forskning om hur kriser kan hanteras

Robert E Hall och Michael Woodford får årets ekonomipris för modeller som hjälper regeringar och centralbanker att hantera ekonomiska kriser.

12 oktober, 12.20
Hall och Woodford bidrog till att öppna ekonomins ”svarta låda” genom att bygga modeller utifrån hur människor och företag faktiskt agerar.