Hem
Klas Kärre i SVT:s direktsändning

Pääbo upptäckte utdött släkte: ”Minglat mycket”

Svante Pääbo tilldelas Nobelpriset för en rad upptäckter, enligt Klas Kärre, ledamot i Nobelkommittén. Den svenska biologen och hans team utvecklade till att börja med en teknik för att utvinna arvsmassa från väldigt små benmängder. Den använde man sedan för att kartlägga arvsmassan hos neandertalare.

Genom samma teknik upptäckte Pääbo också det utdöda släktet denisovamänniskan, som befolkade östra Asien för över 40 000 år.

Den tredje och sista upptäckten handlar om hur tidigare människoformer påverkar oss i dag. Alla människor bär exempelvis på 1–2 procent neandertalgener, säger Kärre.

– Slutsatsen blir att vi måste ha minglat rätt så mycket med dem. Alltså vi har fått barn med dem, och det har skett upprepade gånger, säger han i SVT:s direktsändning.

bakgrund
 
Svante Pääbo
Wikipedia (sv)
Svante Pääbo, född 20 april 1955 i Stockholm, är en svensk biolog specialiserad på evolutionär genetik. Han är sedan 1997 direktor för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig. Från 2003 till 2015 var han gästprofessor vid Uppsala universitet.
bakgrund
 
Denisovamänniskan
Wikipedia (sv)
Denisovamänniskan var en population av släktet Homo som levde för omkring 200 000-40 000 år sedan. Men denisovamänniskan kan ha blandat sig med moderna människor i Papua Nya Guinea så sent som för 15.000 år sedan.I mars 2010 publicerades upptäckten av små fragment (ett fingerben och en tand) efter ett barn som visade sig ha DNA som varken stämde överens med neanderthalare (Homo sapiens neanderthalis) eller den moderna människan (Homo sapiens sapiens). Fyndplatsen var Denisovagrottan i den sibiriska regionen Altaj Kraj i Ryssland. Möjligen kan fragmenten visa att Denisovamänniskan tillhörde en egen, tidigare okänd, underart av människan, eftersom det mitokondrie-DNA som utvunnits ur dem varken matchar neandertalare eller Homo sapiens sapiens. Ett senare fynd från samma grotta visar att denisovamänniskor och neanderthalmänniskor blandat sig med varandra.I december 2010 rekonstruerade ett internationellt forskarteam även DNA från cellkärnan i fingerbenet. Enligt den analysen skulle förfäderna till flera mindre folkslag i Asien och Australien, bland annat melanesier och aboriginer, ha denisovamänniskor bland sina förfäder. Även övriga asiater har huvudsakligen denisova-DNA i sina gener, men då i mindre mängder.I maj 2019 avslöjade ett forskarteam att ett käkben funnet i en tibetansk grotta år 1980 visade sig komma från en denisovamänniska. Det sensationella resultatet hade man kommit fram till genom att analysera rester av proteiner från käkbenet. Därmed flyttades tidsspannet för Denisovamänniskan 120 000 år bakåt i tiden. Grottan där man fann käkbenet ligger på en högplatå 3 280 meter över havet. Den syrefattiga luften där framkallar höjdsjuka hos de flesta moderna människor. Fram tills nu har man trott att ingen tidig människoart skulle klara sig i en sådan miljö. Men nu verkar det som att denisovamänniskan kan ha varit den första människoarten som acklimatiserat sig på extrema höjder.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen