Palmebesvikelse, kriser och snackisar – Omni samlar politikhändelserna från året

Politikåret 2020 går mot sitt slut – och regeringen kan se tillbaka på ett svettigt år. Förutom att tackla en pandemi har Stefan Löfven också behövt avvärja flera regeringskriser.

Dessutom har själva sakpolitiken fått kämpa om medieuppmärksamheten med avgångar och snackisar.

Läs Omnis sammanfattning nedan.

Kris vändes till succé. Så kan man sammanfatta opinionsläget för Socialdemokraterna under årets första sex månader.

I SCB:s stora partisympatiundersökning i slutet av fjolåret fick partiet 25,0 procents stöd – partiets lägsta i undersökningens historia. Siffran ett halvår senare? 33,7 procent. Nya mätningar visar dock att coronaeffekten börjar avta.

Andra utvecklingar är att M har tagit över andraplatsen från SD och att krisande L har legat under spärren gång på gång.

Vänsterpartiet har inte varit rädd att hota om att fälla regeringen – och M, KD och SD har varit snabba att backa upp hoten.

Det började med den så kallade hyresutredningen i april, följdes upp med frågan om välfärdsmiljarderna månaden därpå, och missnöjet med las-avtalet är stort än i dag.

Moderaternas Ulf Kristersson menar att V ofta bara kommit med tomma hot, men säger sig vara redo om en misstroendeomröstning faktiskt blir verklighet.

– Vi röstar alltid för att avsätta den här regeringen, har han upprepat gång på gång.

C-toppen Fredrick Federley är en av flera profiler som har lämnat politiken under året.

Jonas Sjöstedt tackade för sig efter åtta år som partiledare för Vänsterpartiet. Även MP-språkröret och klimatministern Isabella Lövin har meddelat att hon lämnar politiken. Dessutom lämnade biståndsminister Peter Eriksson (MP) regeringen.

Flera andra profiler har bytt sysslor. LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson drog sig tillbaka, Muf-ordföranden Benjamin Dousa blev vd för Timbro och rektorn Hamid Zafar tvingades lämna Moderaternas integrationskommission.

Mordet på Olof Palme närmar sig en lösning. Åklagare Krister Peterssons uttalande i februari gav spekulationerna om statsministermordet förnyad kraft.

Spänningen var stor när Petersson med kollegor fem månader senare höll pressträff, och svenskarna bänkade sig framför tv:n i hopp om att äntligen få ett svar på frågan: Vem är mördaren?

Stig Engström, den så kallade ”Skandiamannen”, pekades ut och utredningen lades ned. Men flera experter menade att frågetecken fanns kvar, och beskrev pressträffen som ett antiklimax.

Kriminaliteten är ”ett förbannat gift i samhället”. Orden från statsminister Stefan Löfven i september kom i en tid när den kriminalpolitiska debatten gick på högvarv.

Mordet på 12-åriga Adriana i Botkyrka och uppgifter om att gäng upprättat vägspärrar i Göteborg skapade kraftiga reaktioner.

Under hösten visade nya siffror att antalet dödsskjutningar ökat, något som inrikesminister Mikael Damberg (S) förklarade med att det gjordes för lite för 10–20 år sedan. Förklaringen duger inte, svarade Johan Forssell (M).

– De har haft mer än sex år på sig att visa något resultat.

Migrationsfrågan har engagerat och polariserat även i år. Partisamtalen strandade i somras trots att S och M ett tag såg ut att enas om ett volymmål, efter att parhästen MP hotat att lämna regeringen.

S krokade arm med MP igen och Migrationskommitténs förslag skickades ut på remiss, något som inte gillades av SD:s Jimmie Åkesson.

– Det här betyder krig, sa han.

Ingenting är helt klart men flera instanser har kommit med sitt remissvar kring en ny lag, S och MP har kompletterat förslaget, och med det har tung kritik från oppositionen följt.

Den 30 december 2019 stängdes Reaktor 2 på Ringhals. Vid årsskiftet stängs också Reaktor 1.

Nedstängningen av reaktorerna ringar in en intensiv debatt som har pågått under året – den om utbyggnaden eller nedläggningen av olika industrier.

Planerna på att bygga ut Preems raffinaderi i Lysekil höll på att resultera i en regeringskris, men Preem ändrade sig sedan. ”Så här roligt har MP inte haft på sex år”, kommenterade Expressens Viktor Barth-Kron.

Diskussionerna har också gått varma kring öppnandet av flygplatsen i Sälen, utbyggnaden av Arlanda och nedläggningen av Bromma flygplats.

Den som inte kunde peka ut Sveriges ministrar i fjol skulle troligtvis klara det betydligt bättre i dag. Sedan i våras har svenska politiker kallat till pressträff efter pressträff för att meddela nya åtgärder och regler, och betona vikten av att alla har ett ansvar – ofta med svenska flaggor i bakrunden eller på kavajkragen.

Lena Hallengren, Mikael Damberg och Amanda Lind har tillsammans med statsminister Stefan Löfven synts frekvent i rutan, och den sistnämnde har även hunnit med att tala till nationen två gånger.

”Kommunerna, regionerna – och nu även folket. Listan på dem som svikit Löfven under pandemin börjar onekligen bli lång. (...) Räkna dock inte med att regeringen kommer erkänna något ansvar.”

Expressens liberala ledarsida tog i november fasta på en debatt som har bubblat hela året: Vem bär egentligen ansvaret under pandemin?

Myndigheter, regioner, kommuner och invånare har alla roller i ansvarskedjan. I december konstaterade coronakommissionen att ansvaret är delat. Men, slog kommissionen fast, ”regeringen styr riket” och har därmed det yttersta ansvaret.

Vad vore ett fullspäckat politikår utan snackisar?

Ebba Buschs privatliv har gett upphov till två. Bostadsköpet av 81-årige Esbjörn har resulterat i en rad rubriker – och så även KD-ledarens festande under pandemin.

En annan snackis är romansryktet mellan S-kollegorna Morgan Johansson och Annika Strandhäll, som fångades på bild ihop i somras. Men i december sa Strandhäll att hon inte är i en parrelation.

Jimmie Åkesson skapade stor debatt när han i mars delade ut flygblad till migranter i Turkiet med budskapet att ”Sverige är fullt”. Resan slutade med att SD-ledaren frågades ut av polis, deporterades och fick inreseförbud.