Professorn: Oklart om sänkt skatt leder till tillväxt
Skattesänkningarna för höginkomsttagare i budgeten har blivit hårt kritiserade. Syftet är enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) att stärka tillväxten men det är oklart om sänkt skatt leder till högre tillväxt, rapporterar SR Ekot.
– Vi vet egentligen inte det. Forskningen kan inte ge tydliga svar när det gäller beskattning och tillväxt. Vi vet i grund och botten att skatter behövs för att kunna finansiera saker som samhället behöver tillhandahålla, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi.
Enligt regeringens förslag ska marginalskatten nu sänkas från 55 till 52 procent, en satsning som kostar fyra miljarder. Reformen är enligt regeringen självfinansierad på sikt, något som får stöd av från såväl Riksrevisionen som Daniel Waldenström.
Läs mer
Så fördelas de 60 miljarderna
Sänkt skatt: 26,7 miljarder kronor (mdr) (44 procent)
- Förstärkt jobbskatteavdrag: 11 mdr
- Sänkt skatt pensionärer: 2,5 mdr
- Slopad avtrappning av jobbskatteavdraget: 4,7 mdr
- Sänkt skatt på ISK-sparande: 4,4 mdr
- Sänkt bensinskatt: 3,2 mdr
- Avskaffad flygskatt: 0,9 mdr
Välfärd: 7,5 mdr (12 procent)
- Vård: 4,6 mdr
- Skola: 2,8 mdr
- Omsorg: 0,1 mdr
- Totalförsvar : 8,6 mdr (14 procent)
- Miljö och klimat: 1,3 mdr (2 procent)
- Rättsväsende: 3,5 mdr (6 procent)
- Infrastruktur (vägunderhåll): 1,6 mdr (3 procent)
- Forskning : 1,5 mdr (3 procent)
- Kostnader för läkemedel : 5,6 mdr (9 procent)
- Övrigt: cirka 4 mdr (7 procent)
Summa: Cirka 60 miljarder (100 procent)
Källa: TT, Finansdepartementet
