”Punkens gudmor blir som en gumma i memoarerna”

Patti Smiths memoarbok ”Apans år” är rolig men stundtals också banal och tjatig, skriver Expressens recensent Nina Lekander. Smith gör mängder av referenser till äldre konstnärer och författare som stör läsupplevelsen, skriver Lekander och tillägger att punkens gudmor blivit ”gubbgummig”.

”Apans år” skildrar 2016, året då Donald Trump blev president. Det dekadenta New York-liv som skildrades i Smiths hyllade ”Just kids” är som bortblåst, skriver Norrköpings Tidningars recensent Åsa Christoffersson.

”Det är ett år av ensamhet, av resande, av kaffedrickande, av barbesök, av drömmar, av ingångna kängor och vänner som dör.”

New York Times recensent Ken Tucker är inte imponerad. Smiths prosa är stundtals som hennes rockpoesi när den är som bäst. Tyvärr får hennes drömtolkningar ta för stor plats i ”Apans år” tillägger han.

Varje helg tipsar Omni-redaktionen om de mest aktuella filmerna, tv-serierna, musiken, böckerna och mycket mer från hela världen. Genre kan variera från vecka till vecka.

Recensionssvepen är en del av Omnis helgsatsning med rekommendationer på läsvärda, aktuella och intressanta recensioner, intervjuer och långläsning som publiceras varje helg.