Rapporten: Flickor med ADHD upptäcks inte

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF, även kallat neuropsykiatriska diagnoser) är i Sverige en vanlig samlingsbenämning på ett antal psykiatriska diagnoser som vanligen ställs under barndomsåren. Den vardagliga termen bokstavsdiagnoser syftar på ADHD, ADD och DAMP, vilka ingår i diagnosgruppen. Begreppet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom det används i Sverige har introducerats av Christopher Gillberg och används inte internationellt. Den internationella motsvarigheten är närmast "child and adolescent neuropsychiatry". Internationellt är neuropsykiatri studiet av sambanden mellan nervsystemet och psykiska sjukdomar och så har begreppet tidigare även använts i Sverige. Det förekommer dock att begreppet neurospykiatri används om demenssjukdomars psykiatriska konsekvenser i Sverige, vilket ansluter till den internationella normen. Under senare år har Gillberg introducerat termen ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations), vilket väsentligen motsvarar hans svenskspråkiga begrepp neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Den del av psykiatrin som diagnostiserar och behandlar dessa tillstånd kallas i Sverige för neuropsykiatri. Till de neuropsykiatriska diagnoserna brukar i Sverige räknas ADHD, ADD, Aspergers syndrom, autism och Tourettes syndrom. Ibland inräkas även tvångssyndrom som en neuropsykiatrisk diagnos. DAMP är en svensk diagnos som utvecklats av Christopher Gillberg och blivit mindre vanlig; den är numera definierad som ADHD i kombination med störd utveckling av motorisk koordinationsförmåga (developmental coordination disorder, DCD). Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan bland annat ha svårigheter med socialt samspel samt även ha koncentrations- och inlärningssvårigheter. Intelligensen, definierad som intelligenskvot, är däremot inte påverkad. Diagnoserna, främst Gillbergs DAMP-diagnos, har från sociologiskt håll kritiserats för att vara vaga och för att inte tillräcklig ta hänsyn till olika sociala faktorer som uppväxtmiljöer och sociala problem. Personer inblandade i denna diskussion inkluderar förutom Gillberg själv även Eva Kärfve och Leif Elinder.