Hem
Arkivbild. Soldat ur YPG:s kvinnobrigad YPJ, nordvästra Syrien den 26 juli 2015. (DELIL SOULEIMAN / AFP)

Rebeller: Kurdiska YPG inte del i vapenvilan

Den kurdiska rebellgruppen YPG kommer inte ingå i den vapenvila som börjar gälla i Syrien vid midnatt. Det säger en talesperson för rebellalliansen Fria syriska armén, enligt Reuters. YPG:s politiska moderparti PYD kommer inte heller vara del av fredssamtalen i Kazakstan, enligt uppgifterna. Det var redan känt att vapenvilan inte skulle gälla grupper som terrorklassats av FN, som IS och Jabhat Fatah al-Sham (tidigare Nusrafronten).

Kurdiska YPG är del i den USA-stödda militäralliansen Syriska demokratiska styrkorna (SDF), som varit mycket framgångsrika i strider mot terrorgruppen IS i Syrien. Turkiet likställer å sin sida YPG med den även av USA och EU terrorstämplade kurdiska gruppen PKK.

bakgrund
 
SDF
Wikipedia (en)
The Syrian Democratic Forces (Arabic: قوات سوريا الديمقراطية‎, translit. Quwwāt Sūriyā al-Dīmuqrāṭīya‎, Kurdish: Hêzên Sûriya Demokratîk‎, Syriac: Ḥaylawotho d'Suriya Demoqraṭoyto‎), commonly abbreviated as SDF or QSD, are a multi-ethnic and multi-religious alliance of Kurdish, Arab, Assyrian, Armenian, Turkmen, Circassian and Chechen militias in the Syrian Civil War. Founded in October 2015, the SDF states its mission as fighting to create a secular, democratic and federal Syria, along the lines of the Rojava Revolution in northern Syria. The draft for the updated 2016 constitution of the Federation of Northern Syria – Rojava names the SDF as its official defence force. The prime opponents of the SDF and their allies are the Salafist and Islamic fundamentalist groups involved in the civil war, in particular the Islamic State of Iraq and the Levant (ISIL), the Army of Conquest, Hawar Kilis Operations Room, Al Qaeda, Fatah Halab, Jaysh al-Halab and other Islamist groups and coalitions. The SDF has focused primarily on ISIL, successfully driving them from important strategic areas, such as Al-Hawl, Shaddadi, Tishrin Dam and Manbij.
bakgrund
 
YPG
Wikipedia (en)
The People's Protection Units (Kurdish: Yekîneyên Parastina Gel‎, یەکینەکانی پاراستنی گەل pronounced [jɑkinæjen pɑrɑstinɑ gæl]; YPG), also known as the People's Defense Units, is the main armed service of the Federation of Northern Syria – Rojava. The YPG is primarily ethnic Kurdish, but it also recruits Arabs, Syrian Turkmen, Syrian Chechens and people from other countries as far away as Australia. The Syriac Military Council are Assyrian/Syriac Christian units integrated into its command structure. The YPG considers itself a democratic people's army and conducts internal elections for appointing officers.
bakgrund
 
PYD
Wikipedia (en)
The Democratic Union Party (Kurdish: Partiya Yekîtiya Demokrat‎, PYD; Arabic: حزب الاتحاد الديمقراطي‎‎, Ḥizb Al-Ittiḥad Al-Dimuqraṭiy) is a left-wing Kurdish political party established in 2003 by Kurdish activists in northern Syria. It is a founder member of the National Coordination Body for Democratic Change, and is described by the Carnegie Middle East Center as "one of the most important Kurdish opposition parties in Syria". It is the leading political party in the Federation of Northern Syria - Rojava and its cantons. Chemical engineer Saleh Muslim became its chairman in 2010, and Asiyah Abdullah its co-chairwoman in June 2012.
bakgrund
 
PKK
Wikipedia (sv)
Kurdistans arbetarparti, Partiya Karkerên Kurdistan eller Kurdistanê, vanligen omnämnt med sin kurdiska förkortning, PKK (Partiya Karkerên Kurdistanê), är en kurdisk, terroristklassad organisation i Turkiet. Från 1984 till 2013 stred PKK mot Turkiet i det som kallats kurdkonflikten för mänskliga rättigheter och självstyre för den kurdiska folkgruppen i Turkiet som består av 10-25 % av befolkningen och som under årtionden utsatts för statlig repression. Gruppen grundades 1978 i byn (utanför Lice) av en grupp kurdiska studenter under ledning av Abdullah Öcalan. PKK:s ideologi var ursprungligen en blandning av revolutionär socialism och kurdisk nationalism och syftade till att grunda en oberoende, marxist–leninistisk stat i området som skulle komma att kallas Kurdistan. Sedan han greps och fängslades 1998 har PKK:s ledare Abdullah Öcalan övergett marxism-leninismen, och drivit partiet till att anta hans nya politiska plattform kallad "demokratisk konfederalism" (starkt influerad av den frihetliga socialismens tankar om kommunalism) och därmed överge sina tidigare krav på grundandet av ett självständigt land. I maj 2007 medverkade tidigare PKK-medlemmar i bildandet av Koma Civakên Kurdistan, KCK, en paraplyorganisation för kurder i Turkiet, Iran, Irak och Syrien. 20 mars 2005 beskrev Öcalan behovet av en demokratisk konfederalism och fortsatte: "Den demokratiska konfederalismen i Kurdistan är inte ett statligt system, utan det demokratiska systemet för ett folk utan en stat... det får sin makt från folket och anpassar sig för att bli självständigt inom varje område, inklusive ekonomin." År 2013 utropade PKK eldstillestånd och började långsamt dra tillbaka sina styrkor till irakiska Kurdistan som en del av den så kallade fredsprocessen mellan PKK och turkiska staten. Namnet PKK används omväxlande för sin beväpnade gren Folkets försvarsstyrkor, tidigare känt som Kurdistans nationella frihetsarmé. PKK är internationellt klassat som en terrororganisation av flera stater och organisationer efter 11 septemberattackerna år 2001, däribland NATO och EU. Emellertid har länder som Indien, Kina, Ryssland, Schweiz och Egypten inte klassat PKK som terrororganisation.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen