Riksbanken: Vi ska inte skrota inflationsmålet
Inflationsmålet – som från vissa håll kritiserats för att vara onödigt – ska inte skrotas. Det var slutsatsen när Riksbankens vicechef Per Jansson på onsdagen höll ett tal på temat, skriver DI och DN. Även den i vissa avseenden kritiserade minusräntan har varit effektiv, menar han.
– Den har med största sannolikhet bidragit till att inflationen blivit högre än vad den annars skulle ha varit, säger han.
bakgrund
Riksbankens inflationsmål är sedan 1993 att konsumentprisindex ska öka med 2 procent om året
Wikipedia (sv)
För det kosmologiska begreppet, se Inflation (kosmologi).
Med inflation menas vanligtvis att penningvärdet minskar. Den ursprungliga definitionen är "ökning av penningmängden"[källa behövs]. När penningmängden ökar kraftigt så minskar i regel penningvärdet. En effekt av inflation är att den allmänna prisnivån stiger, varför inflation ofta mäts med konsumentprisindex och uppfattas av många som synonymt till detta.
För att en inflationsimpuls skall övergå i stadigvarande inflation måste den eller de som har möjlighet att skapa mer pengar, vanligtvis centralbanken och vanliga banker, öka penningmängden. Penningmängden är ett mått på de likvida medel som cirkulerar i ekonomin. Särskilt inflationsdrivande är det om statens utgifter finansieras direkt med sedelpressarna;[källa behövs] ju mer pengar staten skapar, desto större blir inflationen. När inflationsförväntningar etablerats drivs ytterligare inflation fram genom att löntagare, långivare och prissättare vill gardera sig för förväntad inflation.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
