Veckans skörd av makrostatistik kan bli en plåga för Riksbanken, skriver DI:s Viktor Munkhammar. Det gäller en ny mätning av inflationsförväntningar samt KPIF-inflation för januari och SCB:s arbetslöshetssiffror för samma månad.

”För samtliga dessa tre statistikserier är sannolikheten för sämre utfall än Riksbanken räknar med större än den för bättre”, skriver Munkhammar.

Även om statistiken överraskar rejält negativt ska det mycket till för att minusräntan kommer tillbaka, lyder hans slutsats.

I en makrokommentar fokuserar Placeras Pekka Kääntä på onsdagens inflationssiffror som enligt honom kan bli en rysare. Både för Riksbanken och svenska kronan.

Senare i veckan väntar även Riksbankens penningpolitiska protokoll.

Argumenten är svaga och det är märkligt att Riksbanken tänker ta det steget. Men med de färska inflationssiffrorna höjer Riksbanken reporäntan till noll procent i nästa vecka, spår analytiker som Direkt har talat med.

– Givet hur Riksbanken resonerat tidigare är det svårt att se vad som skulle få dem att vända, säger Danske Banks svenska chefekonom Michael Grahn till nyhetsbyrån.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson menar att det blåser motvind för Riksbanken med tanke på konjunkturen och att och det finns frågetecken kring trovärdigheten för inflationsmålet när inflationsförväntningarna är svaga. Men Riksbanken vill räntan höja av andra anledningar, konstaterar han.

Den svenska inflationen enligt Riksbankens favoritmått KPIF steg till 1,7 procent i årstakt i november, enligt färsk statistik från SCB.

Riksbankens egna prognos var en årstakt på just 1,7 procent. Makroanalytikerna i Infronts enkät trodde i snitt i stället att årstakten skulle bli 1,6 procent.

Riksbankens mål är att hålla inflationen mätt med KPIF kring 2 procent per år. Beskedet var det sista inför Riksbankens decembermöte, där direktionen har signalerat en höjning av reporäntan upp till 0,0 procent.

Kronan stärks något efter beskedet, vilket indikerar att marknaden nu blivit än säkrare på att Riksbanken faktiskt höjer räntan i nästa vecka.

Den svaga svenska kronan och förra sommarens torka spås i år lyfta priset för flera av de delikatesser som traditionellt sett hör till julbordet. Det skriver TT, som har gått igenom prisutvecklingen på basen av statistik från SCB.

Nyhetsbyrån konstaterar att bland annat julskinkan kan komma att få en högre prislapp än i fjol, eftersom priset för griskött har stigit med 1,6 procent i årstakt. Däremot har priset på apelsiner sjunkit med drygt 24 procent.

Sammanlagt ökade priset på livsmedel med 2,7 procent på årsbasis i oktober.

60 miljarder kronor. Så mycket pengar satte svenskarna in på sina bankkonton under det andra kvartalet, skriver Dagens Industri.

Totalt har svenskarna 1 953 miljarder kronor på bankkonton med noll eller väldigt låg ränta. Värdet på pengarna sjunker i takt med inflationen, skriver DI och noterar att 100 000 kronor på ett konto utan ränta efter tio år bara är värda 81 700 kronor om inflationen håller sig på Riksbankens mål om 2 procent.

KPIF-inflationen i augusti kom in på 1,3 procent, klart under analytikernas förväntningar.

Infront Datas prognosenkät pekade mot en KPIF-inflation på 1,5 procent i augusti, samma som enligt Riksbankens senaste prognosbana, som den 5 september pekade mot en KPIF-inflation på 1,5 procent i augusti.

När facit publicerades på tisdagsförmiddagen kan det ses som ett bakslag för Ingves vars räntepolitik bygger på att inflationen ska höjas. Kronan backar 8 respektive 9 öre mot euron och dollarn på nyheten

I juli sjönk KPIF-inflationen till 1,5 procent, från 1,7 procent i juni, vilket var i 0,1 procentenhet över Infront Datas konsensusprognos och 0,2 procentenheter över Riksbankens prognosbana från i juli.

Nordeas analytiker tycker att Riksbanken är för optimistisk både vad gäller tillväxt och inflation, skriver de i en snabbkommentar till morgonens inflationsbesked från SCB. De förväntar sig att KPIF kommer att vara så lågt som 1,0 procent i september.

”Det är ett av skälen till varför vi inte tror att Riksbanken kommer att höja räntan detta eller nästa år, och till och med ser en möjlighet att lättnader kommer senare i år”, skriver Torbjörn Isaksson och Inge Klaver, analytiker på Nordea.

Valutastrategen Martin Enlund, också på Nordea, noterar på Twitter att den underliggande inflationen är på väg att sjunka. Så även om KPIF steg något över Riksbankens prognos förändrar det inget i grunden, skriver han.

DI:s Johanna Jeansson framhåller att det blir svårt för Riksbanken att hålla sig till sin prognos om en räntehöjning till årsskiftet, med tanke på att alla andra centralbanker tycks vara på väg åt andra hållet.

Utrikesflygen och charterresorna har blivit billigare, men priserna på grönsaker, fisk och kyckling drar i väg. Det visar SCB:s senaste inflationssiffror, skriver TT.

På ett år har varugruppen fjäderfän blivit 12 procent dyrare, medan priserna på fisk och grönsaker ökat med 9 respektive 10 procent. Morotspriserna har skenat 58 procent.

Charterresorna har i sin tur blivit 8 procent billigare och utrikesflygen ligger på minus 11 procent. Däremot har det blivit 15 procent dyrare att flyga inrikes.

Svenska kronan dök rejält efter att nya siffror över den svenska inflationen publicerades under tisdagsmorgonen. Under eftermiddagen var en euro 13 öre dyrare och en dollar 14 öre dyrare.

Inflationen i januari var inte alls som Riksbanken eller marknaden hade räknat med. 2,0 procent i årstakt enligt måttet KPIF var under marknadens prognos på 2,3 procent och Riksbankens prognos på 2,4 procent.

En låg inflation gör det svårt för Riksbanken att höja räntan och samtidigt hålla inflationen på 2-procentsmålet. En låg ränta minskar efterfrågan på svenska kronan och kan tynga växelkursen.

”Tillfälliga faktorer har bidragit negativt […] men inflationsiffrorna sår ändå tvivel kring om det sker ytterligare räntehöjningar under 2019”, skriver Swedbanks chefsekonom Anna Breman på Twitter.

Den svenska KPIF-inflationen landade på 2,2 procent i december jämfört med samma månad 2017, enligt siffror från SCB. Jämfört med föregående månad steg KPIF med 0,4 procent, vilket var i linje med Riksbankens prognos.

KPI-inflationen var i sin tur 2,0 procent, vilket var något under Riksbankens prognos på 2,1 procent.

Till månadsförändringen bidrog främst prishöjningar på transporttjänster som utrikes flyg.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist skriver på Twitter att inflationsstatistiken bör stärka den svenska kronan.