Runt 20 000 röster väntas skilja blocken efter valnatten. Men då finns det omkring 200 000 röster kvar att räkna.
Blir 2026 en repris på 1979 när utlandsrösterna gav de borgerliga valsegern?
I de senaste valen har inte onsdagsrösterna från utlandet och sena förtidsröstare gjort någon större skillnad mellan blocken. Men den matematiska mandatfördelningen kan göra sitt och faktiskt ge Tidöpartierna flest platser i riksdagen trots färre röster.
Röster som inte hann komma fram till rätt distrikt på valnatten räknas på onsdag. Det handlar specifikt om förtidsröster som lades nu i helgen och en del, men inte alla utlandsröster.
Om de senaste valen är en fingervisning handlar det om omkring 200 000 just nu oräknade röster.
1979 hade Socialdemokraterna och Vänsterpartiet en ledning med ett mandat efter valnattens räkning. Det svängde när de sena rösterna hade räknats. De borgerliga partierna tog det sista mandatet och blev återvalda med blott 8 404 rösters marginal.
– 1979 är ett historiskt exempel då utlandsrösterna avgjorde valet. Men sedan dess har rösträkningen förändrats lite grann, säger statsvetaren Oskar Hultin Bäckersten till SVT.
Ett senare exempel är 2018. På valnatten skiljde det runt 30 000 röster mellan de dåvarande Allianspartierna och de rödgröna. Men då ändrades inget av de sena rösterna.
2018 tog de nuvarande oppositionspartierna faktiskt fler av de sena rösterna, och avståndet mot de nuvarande Tidöpartierna utökades då med 4 459 röster.
2022 blev det tvärtom och Tidöpartierna som vann valnatten kunde dryga ut skillnaden med 1 763 röster.
370 000 personer utomlands är röstberättigade, men bara runt 30 procent brukar rösta, skriver SVT.
Trots att utlandsröstarna brukar antas luta mer åt höger än vänster finns det skäl till varför valresultatet svänger så lite av onsdagsrösterna.
Dels hann många tidiga utlandsröster fram och räknades med redan under valnatten. Och dels blandas de alltså upp med sena förtidsröster.
De 4 459 rösterna i skillnad 2018 och de 1 763 rösterna i skillnad 2022 är inte i närheten av de omkring 20 000 rösterna som nu tycks krävas i Tidöpartiernas favör.
Men 2022 flyttade faktiskt de sena rösterna ett mandat från vänster till höger ändå när Moderaterna vann ett sista från Socialdemokraterna.
Anledningen är att det svenska valsystemet förstås inte räknar på block eller sidor i politiken, utan partier. Den matematiska modellen kan slå om redan vid små förändringar, och faktum är att en sida teoretiskt kan förlora med flera tiotusentals röster och ändå få fler mandat.
Det osäkra läget gör att experter hittills låter osvuret vara bäst.
– Det verkar vara så pass liten marginal att det kan slå åt bägge hållen, säger Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet, till Aftonbladet.
