Hem
Skylt till provrum. (Staffan Löwstedt / SvD / TT)

Rymdskjortor och tröjor av plast – värmeböljor sätter ny kurs för modebranschen

När väderomslagen blir allt mer intensiva måste modebranschen tillgodose nya behov. New York Times klimatreporter har varit ute på en shoppingtur bland nya textiltekniker som ämnar göra värmeböljorna lättare att hantera.

I provrummet hänger bland annat en t-shirt skapad av Life labs, ett företag med rötter i ett forskningslaboratorium på universitetet i Stanford. Tröjan är tillverkad av termoplasten polyeten som ofta används i platspåsar. NYT jämför känslan av att ha på sig tröjan med att ”gå barfota på ett klinkergolv”.

På en galge bredvid hänger en annan tillsynes anspråkslös t-shirt, med en desto ovanligare tillverkningsmetod. Studenter vid Massachusetts Institute of Technology har använt sig av en teknik som liknar 3D-printing för att skapa större utrymme mellan materialsträngarna i tyget och därigenom förbättra plaggets ventilation.

NYT har också tagit del av ett provexemplar av de ”svala skjortor” som Kontoor Brands, ägare till Wrangler och Lee, håller på att ta fram. Företaget har använt en teknik som utvecklades av Nasa för att kyla astronauternas kläder. Genom att trycka bläck tillverkat av bland annat vax på delar av skjortans insida avleds värme från ytan.

Men på provhytten sitter en brasklapp. Kläder som är bättre lämpade för högre temperaturer är inte alltid de mest miljövänliga. Till exempel kan svettavledande polyester, som tillverkas av petroleum, ta flera decennier att bryta ner. Och bomull, som är ett av de material som andas bäst, kräver stora mängder vatten att odla. FN uppskattar att ett enda par jeans slukar minst 7 500 liter vatten under produktionen, skriver BBC. Det motsvarar ungefär tio års dricksvatten för en person.

bakgrund
 
Polyeten
Wikipedia (sv)
Polyeten, PE, eller etenplast, är en delkristallin termoplast med den kemiska formeln (C2H4)n. Polyeten framställs genom polymerisering av eten i närvaro av en katalysator. Eftersom den bara består av kolväten är den lämplig att förbränna.
bakgrund
 
3D-printning
Wikipedia (en)
3D printing or additive manufacturing is the construction of a three-dimensional object from a CAD model or a digital 3D model. It can be done in a variety of processes in which material is deposited, joined or solidified under computer control, with material being added together (such as plastics, liquids or powder grains being fused), typically layer by layer. In the 1980s, 3D printing techniques were considered suitable only for the production of functional or aesthetic prototypes, and a more appropriate term for it at the time was rapid prototyping. As of 2019, the precision, repeatability, and material range of 3D printing have increased to the point that some 3D printing processes are considered viable as an industrial-production technology, whereby the term additive manufacturing can be used synonymously with 3D printing. One of the key advantages of 3D printing is the ability to produce very complex shapes or geometries that would be otherwise impossible to construct by hand, including hollow parts or parts with internal truss structures to reduce weight. Fused deposition modeling (FDM), which uses a continuous filament of a thermoplastic material, is the most common 3D printing process in use as of 2020.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen