Ryssland säger nej till att släppa Wallenbergpapper
Den ryska säkerhetstjänsten FSB vill inte offentliggöra dokument som kan bringa klarhet i diplomaten Raoul Wallenbergs död. Släktingar till Wallenberg har stämt FSB för att få tillgång till dokumenten men FSB gav i dag beskedet att det kan ske först 2022.
Skälet är att det då är 75 år sedan Wallenberg dog i det ryska fängelset Lubjanka. Därmed löper sekretessen ut.
Wallenberg hjälpte tiotusentals judar att fly Förintelsen, och försvann efter att ha gripits av sovjetiska styrkor i Budapest 1945.
bakgrund
Raoul Wallenberg
Wikipedia (sv)
Raoul Gustaf Wallenberg, född 4 augusti 1912 i Kappsta på Lidingö var en svensk arkitekt, affärsman och diplomat som försvann 17 januari 1945 efter att ha fängslats av sovjetiska myndigheter i Ungern. Han dödförklarades av svenska myndigheter 31 oktober 2016 och dödsdatumet sattes till 31 juli 1952. Enligt officiella sovjetiska uppgifter avled han i Ljublankafängelset 17 juli 1947. Han är allmänt känd för sina framgångsrika insatser för att rädda tiotusentals till omkring hundratusen judar i naziockuperade Ungern under förintelsen från ungerska fascister och nazisterna under de senare stadierna av andra världskriget. Som Sveriges särskilda sändebud i Budapest mellan juli och december 1944 utfärdade Wallenberg skyddspass och skyddade judar i byggnader som betecknades som svenskt territorium och räddade därmed tusentals liv.
Den 17 januari 1945, under belägringen av Budapest av Röda armén, greps Wallenberg av sovjetiska myndigheter efter misstanke om spionage och försvann därefter. Han rapporteras senare ha dött den 17 juli 1947, under tiden han var fängslad i Lubjanka, en byggnad som ligger i Moskva, Ryssland, som hyser både KGB:s huvudkontor och dess närstående fängelse. Motiven bakom Wallenbergs arrestering och fängslande av den sovjetiska regeringen, tillsammans med frågor kring omständigheterna kring hans död och hans eventuella band till USA:s underrättelsetjänst, har förblivit gåtfull och är föremål för fortsatta spekulationer.
Tack vare sina modiga insatser för ungerska judars räkning, har Raoul Wallenberg varit föremål för många humanitära utmärkelser under årtiondena efter hans dödförklaring. År 1981 lade den amerikanska kongressledamoten Tom Lantos, som själv var en av dem som räddades av Wallenberg, fram en proposition som efter beslut av kongressen gjorde Wallenberg till amerikansk hedersmedborgare. Han är också hedersmedborgare i Kanada, Ungern, Australien och Israel. Israel har också utsett Wallenberg till en av de Rättfärdiga bland folken. Monument har tillägnats honom, och gator har uppkallats efter honom i hela världen. Raoul Wallenberg-kommittén i USA skapades 1981 för att "föreviga Raoul Wallenbergs humanitära ideal och fredliga mod". Den delar årligen ut Raoul Wallenberg-priset för att erkänna personer som utför dessa mål. Ett frimärke utfärdades av USA till hans ära 1997. Den 26 juli 2012 fick han Kongressens guldmedalj av USA:s kongress med motiveringen "in recognition of his achievements and heroic actions during the Holocaust", det vill säga ungefär "för hans insatser och hjältemodiga handlingar under Förintelsen".
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen