Flera partier menar att det stora opinionslyftet för S är en effekt av det pågående kriget i Ukraina.

– I det stora handlar det om att viktiga sakpolitiska frågor hamnat i skymundan (...) Regeringen har misslyckats med frågorna men ändå går de framåt, säger SD:s partisekreterare Richard Jomshof till Expressen.

Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin kallar analysen för ”en våldsam förenkling”. Han tror i stället att det är en ”Magda-effekt” som ligger till grund för ökningen.

– Det är ett bevis att vi har en stark partiordförande och statsminister som verkligen klarar av att leda det här landet och sätta Sverige främst, säger han till Aftonbladet.

I SCB:s senaste partisympatiundersökning ökar Socialdemokraterna 4,2 procentenheter till 33,3 procent, jämfört med samma mätning i november. Trots det bedömer Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer att läget inför höstens val är helt jämnt.

– Nu kommer vi tillbaka till de inrikespolitiska konfliktfrågorna. Om brottslighet, människors hushållsekonomi och energi- och klimatfrågorna, säger han till SvD.

S: 33,3 (29,1)
M: 21,3 (22,7)
SD: 17 (18,6)
C: 6,7 (8,4)
V: 7,8 (9,2)
KD: 5,2 (4,6)
MP: 3,3 (3,9)
L: 3,4 (2,5)

S: 28,26
M: 19,84
SD: 17,53
C: 8,61
V: 8
KD: 6,32
MP: 4,41
L: 5,49

Partisympatiundersökningen (PSU) genomförs av SCB i maj och november varje år. Resultaten publiceras alltid månaden efter och mätningarna anses vara mycket viktiga för partierna.

Undersökningen ställer två frågor: vilket parti väljarna skulle rösta på om det var val i dag och vilket parti som är bästa parti. Undersökningen frågar också om EU-sympatier. Resultatet i PSU bryts ned på till exempel kön, ålder, socioekonomisk bakgrund, och utländsk/svensk bakgrund.

Genom ett slumpmässigt urval intervjuas cirka 9 000 personer. Svaren samlas in via telefonintervjuer och webbenkäter. Den som inte har besvarat webbenkäten blir kontaktad via telefon.

Undersökningen har pågått sedan 1972.