Partiledare Jimmie Åkesson och Adam Marttinen, rättspolitisk talesperson.  Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

SD lovar domstolar pengar – vill att säkerheten ökas

Sverigedemokraterna föreslår mer pengar till rättsväsendet i sin budgetmotion för 2020, rapporterar TT. Partiet vill ge domstolarna och Kriminalvården mer än vad de begärt.

Med en satsning på en kvarts miljard mer än i regeringens förslag vill SD öka tryggheten och säkerheten i domstolarna. Partiet vill att gärningspersoner ska separeras mer från vittnen och målsäganden.

Utöver det lovar SD en satsning på polisernas löner och mer pengar till Kriminalvården för att kunna möta det behov som finns när många fängelser är fulla.

Tidigare

Toppnyheter

Coronaviruset Svenska åtgärderna
Löfven.  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven: ”Frustrerad över att fler inte har testats”

Statsminister Stefan Löfven är ”frustrerad” över att fler inte har testats för covid-19. Han tror att otydlighet i ansvarsfördelningen är en viktig orsak.

– Det borde varit fler som testats vid det här laget (...) Det verkar som att det beror på någon otydlighet mellan staten och regionerna, säger han till SR:s Studio Ett.

Dessutom kommenterade statsministern att flera länder sagt att de funderar på att inte släppa in svenskar när de åter öppnar gränserna. Löfven säger att samtal förs med grannländerna.

– Vi har en bra dialog och jag tror att vi kommer komma till en samfälld nordisk strategi hur vi ska göra, säger Löfven.

5 tim
Arkivbild på Sjöstedt Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sjöstedts hårda kritik mot regeringen: ”Handfallen”

V-ledaren Jonas Sjöstedt är mycket kritisk till hur regeringen har hanterat coronakrisen. Han anser att regeringen borde ha agerat tidigare när man sett att testningen i regionerna inte fungerat.

– Man måste som statsmakt kunna gå in och ta över när man ser att det inte fungerar, säger Sjöstedt till Aftonbladet.

Han menar att regeringen stått handfallen och att Sverige gör för få tester jämfört med grannländerna.

– Det är ett misslyckande.

4 tim
Läs mer om Coronaviruset
Coronaviruset Svenska fallen
Illustrationsbild. Erik Svensson / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Provade studentmössor – halva klassen insjuknade

Omkring hälften av eleverna i en klass på Virginska gymnasiet i Örebro insjuknade med coronasymptom efter att ha provat studentmössor, rapporterar Nerikes Allehanda.

Mössprovningen skedde i en park för två veckor sedan och smittan tros ha tagit fart på en förfest som hölls strax innan. Kort efteråt blev mellan 12 och 14 elever sjuka och en av dem testade senare positivt för covid-19.

Eftersom det var mycket folk i parken kan ytterligare flera personer ha smittats, enligt Håkan Ågren, en av skolans rektorer.

– Man kan väl tänka sig att det blir mycket kramande och att det är lätt att glömma bort säkerhetsavståndet när man har druckit lite champagne, säger han och understryker att mössprovtagningen inte arrangerades av skolan.

3 tim
Kallestad, Gorm / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Privata äldreboenden vill inte svara om dödssiffror

Flera av de stora omsorgsföretagen i Sverige vill inte svara på hur många som har dött av covid-19 på deras äldreboenden, rapporterar DI.

Anna Bergendal, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, säger att det viktigaste är att ”titta framåt och se vad man kan dra för lärdomar”. Hon har ingen synpunkt på att många företag väljer att hålla dödssiffrorna hemliga.

– Det är en fråga företagen och kommunerna måste svara på. De hänvisar till patientsekretess, säger hon till tidningen.

4 220 personer har dött i covid-19 i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens senaste siffror. Av de omkomna som varit över 70 år har 49 procent bott på äldreboenden och 25 procent hade hemtjänst, skriver TT.

6 tim
Läs mer om Coronaviruset
Marsvin i Peru. Martin Mejia / TT NYHETSBYRÅN
Passion I Framtidens mat

Marsvin ersätter nötkött i Peru – mer miljövänligt

Jakten på klimatsmarta proteinkällor har lett till att det återigen blivit populärt att äta marsvin i Peru, skriver The Guardian. Under flera år minskade marsvinsätandet i landet, delvis eftersom turister problematiserat rätten. Men nu ser man ett uppsving för marsvin som föds upp på ekologiskt vis och som marknadsförs som ett alternativ till fågel och rött kött.

– I Peru ser man marsvinsuppfödningen som ett sätt att minska sin påverkan på miljön. Till skillnad från boskap så bidrar de inte till regnskogsskövling. De har heller inte lika mycket avföring som boskap vilket gör att det blir mindre växthusgaser, säger Lionel Vigil, chef för World Neighbors, en organisation som jobbar med att bekämpa fattigdom i isolerade byar i Latinamerika, Afrika och Asien.

Man hoppas också på att marsvinsuppfödandet ska ge kvinnor på landsbygden i Peru större ekonomisk frihet. Samtidigt är det en rätt som omvärlden ser med skepsis på, i många delar av världen fungerar marsvin som sällskapsdjur och älskade familjemedlemmar.

I höstas vållade det uppmärksamhet när glass med marsvinssmak började säljas i Ecuadors huvudstad Quito. Glassbutiksägaren María del Carmen Pilapaña lyckades utvinna smaken genom att göra en paté av marsvinskött, mixa det med mjölk och sedan frysa det till glass, rapporterar NBC News. Efter nytillskottet i glassdisken såg hon ett uppsving i försäljningen. Att glassen blev populär är inte konstigt menar Carolina Páez, chef över den antropoligiska institutet på det katolska universitetet i Quito.

– Marsvin är en väldigt viktig och uråldrig maträtt i Anderna, på grund av deras höga innehåll av protein. Det är inte alls konstigt att ecuadorianer äter dem, även som glass, säger Páez till NBC.

Idag 04:30
Illustrationsbild. Shutterstock
Passion I Framtidens mat

Nya bakterien gör matavfall till nya förpackningar

Svenskarnas matavfall ska halveras till 2030, men kan det som blir kvar omvandlas till hållbar plast? Det tror i alla fall Tech Crunch, som besökt kanadensiska Scarborough där företaget Genecis utvecklar en metod där en ny typ av bakterie omvandlar kolbaserat organiskt avfall till organiska syror.

Vd:n Luna Yiu berättar för nyhetssajten om processen som består av två steg: Den första gruppen av bakterier bearbetar matavfallet och producerar fettsyror som den andra gruppen av bakterier livnär sig på när de tar upp kolatomerna och omvandlar dem till bioplast.

Satsningen har fått stöd av den kanadensiska regeringen och förhoppningen på sikt är att skala upp två goda effekter: minska plastavfallet i världen samtidigt som växthusgaserna minskar. Jämfört med traditionell plasttillverkning ger den här typen av förpackningstillverkning 80 procent mindre växthusgaser.

Produktionen är ännu småskalig och kan inte tävla prismässigt med petroleumplast om oljepriserna är låga, men man ser en framtid i att tillverka bioplast för matförpackningar, material till 3D-skrivare och inom medicinsektorn.

– Med mer genteknik och med förbättring av våra bakteriekulturer skulle vi potentiellt kunna få ner kostnaderna och i framtiden bli en verklig konkurrent till plastartiklar, säger Yiu till sajten Fast Company.

Igår 04:30
Illustrationsbild. Shutterstock.
Passion I Framtidens mat

Studie: Stor potential för odling av mat inne i städer

Genom att använda parker, trädgårdar och andra stadsnära grönytor till odling skulle städer kunna minska importberoendet och täcka behovet av frukt och grönt hos 15 procent av befolkningen. Det är slutsatserna från en ny studie som publicerats i Nature Food och som genomförts av forskare på institutionen för hållbar mat vid University of Sheffield.

Studien har utgått från Sheffields outnyttjade grönytor men menar att resultaten går att tillämpa på andra städer som också har runt en halv miljon invånare.

Skulle 100 procent av mark som till exempel parker och privata trädgårdar användas skulle det kunna täcka det dagliga behovet av frukt och grönt för 709 000 personer, skriver Science Daily. Används tio procent skulle det räcka till att täcka behovet för 15 procent av befolkningen i staden och skulle kunna hjälpa till att säkra en inhemsk matförsörjning.

De platta taken i staden ger ytterligare möjligheter, använder man tio procent av dessa för tomatodling skulle det ge åtta procent av befolkningen deras behov och potentiellt minska den stora importen av tomater.

Professor Duncan Cameron menar att man måste hitta en balans mellan att ha kvar grönytor i staden och hur man ska utveckla trädgårdsodling. Han ser en stor potential till utveckling om myndigheterna jobbar nära lokalsamhället.

– Med noggrann hantering av grönområden och teknikanvändning för att skapa distributionsnätverk är det möjligt med ”smarta matstäder”, där lokala odlare kan försörja samhällen med färsk och hållbar mat, säger han till Science Daily.

26 maj
Läs mer om Passion I Framtidens mat
Coronaviruset Ekonomiska effekterna
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. ARIS OIKONOMOU / TT NYHETSBYRÅN
Coronaviruset Ekonomiska effekterna

Analyser: EU:s jättelika fond bryter flera tabun

Den jättelika räddningsfond som EU-kommissionen föreslår bryter flera tabun. Det skriver Ferdinando Giugliano i en analys för Bloomberg.

För det första ökar den kraftigt summan som EU-kommissionen kan låna upp på finansmarknaden. För det andra föreslås krisstödet till störst del vara bidrag, vilket står i kontrast till EU:s räddningsfond ESM som bara erbjuder lån.

Martin Sandbu skriver för Financial Times att de som hoppats på ett ”hamiltonskt ögonblick” för EU blir besvikna. Begreppet syftar på när USA:s finansminister Alexander Hamilton år 1790 banade väg för amerikanska centralbanken vilket bidrog till ett mer federalt styrt USA.

Sandbu påpekar att EU inte tar över några nationella skulder och att den ökade upplåningen är en engångshändelse.

Wall Street Journal gör en liknande parallell i en osignerad analys med rubriken ”Europa söker sitt hamiltonska ögonblick”. Men det faktum att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen valts av EU-ledare och inte av folket, gör planen svårare att sälja in, enligt tidningen.

3 tim
Illustrationsbilder på Magdalena Andersson, Stefan Löfven och EU-parlamentet TT
undefined

”Snålheten befäster vår roll i Europas periferi”

Opinion EU:s insatser för att dämpa coronakrisen tas upp på flera av dagens ledarsidor.

Som ett av fyra länder har Sverige varit kritiskt till att större delen av de 750 miljarder euro som stödpaketet består av kommer att vara bidrag och inte delas ut som lån. Aftonbladets Ingvar Persson konstaterar att Sverige i sammanhanget betraktas som ett av unionens ”snåla” länder.

”Det är ett öknamn vi kanske kan leva med, men vi kan inte leva med att låta snålheten bedra visheten. Europa måste återhämta sig, och utan att EU har kraftfulla verktyg går det inte”, skriver han.

Dagens Industris Ellen Gustafsson konstaterar att det i en ”kris utan motstycke” inte är rätt tillfälle att kräva stramare budget och villkorade lån.

”Det befäster Sveriges roll i Europas periferi”, skriver hon och konstaterar att få av de som nu motsätter sig ett ekonomiskt åtagande i EU inte ”är lika högljudda” om Sveriges betalningar till FN, där landet är sjätte största bidragsgivare.

Idag 07:18
Illustrationsbild: Folkliv i centrala Milano efter lättade restriktioner. Luca Bruno / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Italien får mest EU-pengar: ”Måste spendera nu”

Italien, följt av Spanien, tilldelas klart mest pengar från den gigantiska räddningsfond som EU-kommissionen föreslår. Det rapporterar Politico.

Italien beräknas få 82 miljarder euro i bidrag och 91 miljarder i lån. Spanien spås kamma hem 77 miljarder euro i bidrag och 63 miljarder i lån.

EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni menar att Italien måste spendera pengarna nu för att tackla coronakrisen, för att i ett senare skede minska sin statsskuld.

– Annars riskerar man att komma i svårigheter de närmaste åren, säger han i en intervju med Radio Anvh’io, rapporterar Reuters.

Idag 08:04
Läs mer om Coronaviruset