Skuldkrisen: Historia, tolkningar och lexikon

Den pågående ekonomiska krisen i Grekland är en komplicerad historia. Å ena sidan kan man säga att den handlar om skulder och räntor. Å andra sidan kan man säga att det handlar om allt från arbetslöshet till storpolitiskt fiffel.

Greklands statsskuld började växa på 80-talet när landet höjde sin levnadsstandard utan att egentligen ha råd, förklarar Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms handelskammare.
– Överbelåningstendenserna började då, säger han till SVT.
Nationalekonomen Stefan de Vylder håller inte med honom och menar att istället att Greklands problem började när man gick med i EMU och därigenom förlorade internationell konkurrenskraft.

I samband med finanskrisen 2007 och 2008 hände två saker. Dels började den grekiska tillväxten att dala. Dels steg räntorna på landets statsskuld vilket bland annat berodde på den försiktighet som spred sig på finansmarknaden.
Här började problemen. Landet kunde inte längre betala av sina lån och tvingas göra kraftiga åtstramningar. På kort tid stegg statsskulden från 100 till 170 procent.

Sedan finanskrisen har landet tvingats till flera åtstramningar, det vill säga besparingar, som alla har mötts med kraftiga protester från folket. Landet har även i två omgångar mottagit nödlån, vilka kommit med krav om ytterligare besparingar.
– Landets ekonomi har krympt med en fjärdedel sedan krisen började 2009. Lönerna har sjunkit med ungefär 20 procent och många greker har fått det betydligt sämre, säger Hatzigeorgiou.

I vintras tog historien en ny vändning när vänsterkoalitionen Syriza, med Alexis Tsipras i spetsen, ingöt nytt hopp i grekerna med löften om slut på åtstramningar. I januari vann de nyvalet och Tsipras blev premiärminister.
Sedan dess har man tampats med de europeiska långivarna. Grekland vill ha sin skuld nedskriven men behöver samtidigt nya lån för att betala av gamla. De så kallade ”ödesdagarna” avlöser varandra.

Den sista juni missade Grekland en återbetalning av ett lån. I en folkomröstning avfärdades ytterligare besparingskrav från europa med ett rungande ”nej” men bara dagar senare skissade Tsipras fram ett nytt förslag som uppges likna det avfärdade. Skillnaden är att det nya förslaget innehåller ett större lån som är tänkt att hålla Grekland flytande i tre år.

Åtstramningar: Besparingar i statsfinanserna
Trojkan: Syftar på de internationella långivarna IMF, ECB och EU-kommissionen
Bailout: Nödlån/räddningsaktion
Syriza: Vänsterkoalition i Grekland, för tillfället i regeringsposition