Stor guide till mellanårsvalen i USA – så avgör de landets väg framåt

Mellanårsvalet hålls halvvägs in i den sittande presidentens mandatperiod och är en samling av val. Det viktigaste valet är till kongressens båda kammare: representanthuset och senaten.

Sedan hålls också val till guvernörsposter och flera andra viktiga poster i delstaterna. Till exempel delstatsåklagare och delstatssekreterare. Samtidigt arrangeras ofta folkomröstningar i viktiga, aktuella frågor i flera delstater.

USA:s kongress består av två kamrar och är landets lagstiftande församling; senaten och representanthuset. De båda är i stort sett jämställda när det gäller den lagstiftande makten, det krävs en majoritet i båda kamrar för att förslag ska gå igenom. Men senaten har en del befogenheter som representanthuset inte har, exempelvis när det gäller att godkänna tillsättandet av höga ämbeten och avtal mellan USA och andra länder.

Av senatens 100 ledamöter väljs en tredjedel nya senatorer in vartannat år och varje senator sitter på sin post i sex år.

Representanthuset är kongressens underhus och har 435 ledamöter. Här representeras varje delstat av ledamöter i förhållande till delstatens folkmängd.

”Huset” som det ofta kallas, lägger fram lagförslag om skatter eller andra intäkter till staten. Det kan också starta riksrättsprocesser. I riksrättsfall fungerar alltså representanthuset som åklagare medan senaten fungerar som domare.

Makten över kongressen. Det är nu det avgörs om president Joe Biden och Demokraterna fortsätter att ha makten över kongressen under resten av Bidens mandatperiod.

Om Republikanerna vinner representanthuset blir det svårare för Biden att driva igenom sin politik.

Republikanerna kommer i så fall välja en ny talman och ta makten över huset från den 3 januari 2023. Den nya republikanska talmannen kommer vara den som sätter ”husets” dagordning.

Tar republikanerna tillbaka makten över senaten så kan republikanerna också blockera Bidens nominerade kandidater till politiska och juridiska ämbeten.

I år ser det ut att bli en republikansk majoritet i representanthuset. Och det är ganska vanligt att det går bra för det parti som inte innehar presidentposten i just mellanårsvalet.

Men det finns flera personval till senaten som är värda att hålla ett extra öga på. Flera medier har listat sex viktiga delstater och ett hel hop färgstarka kandidater som kan avgöra vilken politisk färg senaten har nästa år.

Opinionsmätningarna pekar mot att Republikanerna vinner en majoritet i representanthuset. Men det är fortfarande osäkert hur det kommer att bli i senaten. Det kommer att hänga på de sex nyckeldelstater som har räknats upp här ovan.

Dåliga nyheter för Demokraterna är att många av de republikanska kandidaterna i de här delstaterna är på uppgång.

Ekonomin och inflationen är överlägset den främsta frågan för väljarna, enligt flera mätningar. Här har också Republikanerna störst förtroende bland väljarna. Även kriminaliteten och invandring är frågor som hamnar högt upp på listan.

Fram till i somras såg det också ut som att de frågorna skulle dominera mellanårsvalsdebatten. Men efter Högsta domstolens beslut att riva upp den konstitutionella aborträtten har aborträttsfrågan seglat upp som mycket viktig. Framför allt för demokratiska väljare.

Det finns en hel rad kandidater som är spännande i mellanårsvalet och i år kan till exempel många av de nya kongressledamöterna vara personer som faktiskt tror att det egentligen var president Donald Trump som vann presidentvalet 2020. Bland dem finns förutom Blake Masters i Arizona även kontroversiella Marjorie Taylor Greene som hoppas återväljas till representanthuset.

Det finns också en hel del nya uppstickare inom Trumps MAGA-rörelse. Bland de syns Floridas guvernör Ron DeSantis och utmanaren till guvernörsposten i Arizona, Kari Lake.

Bland de demokratiska guvernörskandidaterna syns bland andra Stacey Abrams som har pekats ut som arkitekten bakom Bidens valseger i delstaten 2020 och har hyllats av Demokraterna. Hon förlorade i guvernörsvalet i Georgia 2018 mot Brian Kemp, ett val som hon 2019 inte ville medge att hon förlorat och som hon antydde att Kemp hade manipulerat. Nu står hon återigen mot Kemp i guvernörsvalet i delstaten och har tonat ner retoriken.

En del färgstarka personligheter har vi också nämnt bland de som ligger jämnt i senatsvalet. Till exempel den republikanske uppstickaren och Trumpanhängaren Herschel Walker i Georgia, demokraten John Fetterman och hans motståndare Mehmet ”Dr. Oz” Oz i Pennsylvania.

Det finns en hel del saker som har diskuterats särskilt mycket inför mellanårsvalen. Här är fyra ämnen som har diskuterats.

En viktig politisk trend att ha koll på är just Donald Trumps grepp över det republikanska partiet framför allt om partiet vinner många platser i kongressen. En intressant utveckling att följa är hur många som kommer att uttrycka sin lojalitet för Trump och vilka inom partiet som inte kommer att göra det.

Polariseringen inom politiken är en annan faktor att räkna in. Valdeltagandet spås bli högre än vad det brukar vara, vilket kan vara en konsekvens av att splittringen mellan partiernas väljare är stor.

Redan före valet har engagemanget i valen varit stort, valdeltagandet i primärvalet högt och många har förtidsröstat. Enligt NBC:s senaste mätning visar över 70 procent av de registrerade väljarna ett högt intresse för valen.

En annan trend är att allt fler latinoväljare tros komma att rösta konservativt. Bland annat bedöms aborträtten och invandringen vara frågor som kan driva latinoväljarna till Republikanerna och ta kål på tesen att den väljargruppen oftare röstar på Demokraterna.

Ett inte nytt fenomen som har diskuterats är hur valkretsarna kan avgöra vem som vinner vissa delstater. Det kallas för gerrymandering, och handlar om att majoriteter i politiskt tillsatta kommittéer kan rita om valkretsar för att säkra majoriteter som inte behöver representera röstfördelningen på delstatsnivå.

Politiker från båda partierna delar alltså in valkretsarna på ett sätt som gynnar det egna partiet. Frågan är het i USA och i allmänhet ser många det som ett exempel på hur politiken inte tar hänsyn till den allmänna opinionen. Främst har Republikanerna anklagats för att sätta detta i system. Men i en nyligen gjord analys av The New York Times konstaterar tidningens politikredaktion att det ändå inte påverkar Republikanernas resultat till representanthuset fullt så mycket som allmänheten tror.

President Joe Bidens dåliga opinionssiffror inför mellanårsvalen har diskuterats. Även om mellanårsvalen till stor del kan ses som ett lackmustest för vad väljarna tycker om politiken så behöver det dock inte spela jättestor roll, då det inte är ett presidentval, menar vissa bedömare.

Men för Demokraterna märks det ändå en viss oro. Med mindre än två veckor till valet har partiet vänt sig till den förre presidenten Barack Obama som ska kampanja, med hopp om att han ska kunna vända resultatet till Demokraternas fördel i vågmästarstaterna.

En uppenbar konsekvens av valet kan bli att president Joe Biden får möta motvind och får svårare att driva igenom demokratisk politik. Det kan få konsekvenser på flera politikområden.

Ukraina oroar sig för att det ekonomiska stödet skulle kunna bli mindre med en republikansk majoritet i kongressen, rapporterar amerikanska NPR. I dag finns en grupp republikaner som motsätter sig ett större finansiellt stöd till landet.

Trots allt är partierna ganska mycket på samma linje när det gäller utrikespolitiken och presidenten och hans rådgivare har det slutgiltiga ansvaret, skriver Leslie Vinjamuri, chef för USA-programmet vid tankesmedjan Chatham house.

För omvärlden kan klimatpolitiken lida större konsekvenser, menar Vinjamuri. Polariseringen i USA kan ”förringa den djärva politik som behövs ännu mer”.

De 50 största donatorerna har tillsammans pumpat in över 1 miljard dollar i valrörelsen, enligt Washington Posts sammanställning.

Förutom George Soros, som är den som gett mest, och kryptomiljardären Sam Bankman-Fried, femma, är åtta av de tio som gett mest pengar republikanska donatorer.

Näst mest har redarparet Elizabeth och Richard Uihlein från Wisconsin, som enligt Washington Post skänkt stora summor till kandidater utanför Republikanernas mittfåra – och på så vis pressat partiet längre högerut.