Månbilen från Kina som landade på månens baksida med en sond i januari tidigare i år har ett svenskt mätinstrument ombord, rapporterar Vetenskapsradion.
Det svenska instrumentet har kunnat bekräfta tidigare observationer om att måndammet samspelar med laddade partiklar från solen, det kan leda till kemiska reaktioner där vatten kan bildas, uppger Vetenskapsradion.
Lördagens attack i Afghanistan, då 63 bröllopsgäster dödades av en självmordsbombare, är en av landets värsta sedan kriget med talibanerna började för 18 år sedan, skriver AFP.
Trots att talibanerna säger att de inte ligger bakom attacken ifrågasätts nu fredssamtalen mellan terrororganisationen och USA från flera håll. Det skriver Reuters som bland hänvisar till den afghanska journalisten Tabish Forugh.
”De är skyldiga i det afghanska folkets ögon. De har förvandlat ett land med 30 miljoner invånare till ett slakthus”, skriver Forugh.
Kvinnor och barn finns bland offren för explosionen vid en bröllopsfest i Kabul på lördagskvällen. Det uppger en talesperson för landets inrikesminister Nasrat Rahimi, skriver Reuters.
63 människor dog och 182 skadades i explosionen som inträffade i vad som beskrivs som en fullpackad festlokal. Mohammad Hasan, som bor i området, rusade till platsen för att hjälpa till efter explosionen.
– Jag såg kvinnor och barn som skrek och grät, berättar han för nyhetsbyrån.
Talibanerna säger att de inte ligger bakom explosionen vid en bröllopsfest som dödade över 60 människor i Kabul på lördagskvällen. En talesperson för terrorgruppen säger att man ”kraftigt fördömer” attacken, rapporterar BBC.
Explosionen inträffade i västra Kabul, i ett område som domineras av shiamuslimer.
På söndagsmorgonen hade ännu ingen grupp sagt att de ligger bakom attacken.
Genom åren anses Google ha gynnats av det öppna samtalsklimatet på företaget. Anställda som haft andra åsikter än ledningen har uppmanats att framföra sina synpunkter. Men under de tre senaste åren har den ”fritänkande atmosfären” lett till djupa motsättningar bland personalen, skriver Wired i ett långt reportage.
Magasinet har pratat med 47 personer som är eller varit anställda på Google. De beskriver hur misstron och besvikelsen bland personalen har växt, bland annat genom polariserande debattinlägg på interna forum.
Läs texten i länken nedan.
Mia Khalifa blev på kort tid världens mest sökta porrstjärna på nätet, men tjänade bara några tusen dollar på sin medverkan i filmerna, skriver Washington Post i ett långt reportage om de tuffa villkoren inom porrindustrin.
Trots att Khalifa nu försöker byta bransch är det svårt för henne att tvätta bort ryktet, säger hon.
– Det känns som att jag sitter fast i kvicksand. Det finns fortfarande miljoner människor som tror att jag bara gjort porr de senaste fem åren.
Men Alec Helmy, vd och utgivare för porrnyhetssajten XBiz tror inte att Khalifas öde väcker några större sympatier:
– De vet exakt vad de ger sig in på. Det är den hårda verkligheten inom porr, säger han.
Läs hela reportaget i länken nedan.
När Boris Jeltsin utnämnde Vladimir Putin till Rysslands premiärminister hade den tidigare KGB-byråkraten inte haft några som helst politiska ambitioner. Nästan exakt 20 år senare har han förändrat Ryssland i grunden – och fått närmast kultstatus bland sina anhängare, skriver The Independent i ett långt reportage om hans tid vid makten.
Trots den senaste tidens demonstrationer är Vladimir Putin den mest populära politikern i Ryssland – där 80 procent av landets befolkning fortfarande tycker att han gör ett bra jobb.
Läs texten i länken nedan.
Lite för engagerade föräldrar har blivit ett växande arbetsmiljöproblem för lärare – samtidigt som skolorna på andra håll sliter för att få föräldrar att bry sig om barnens skolgång, rapporterar Göteborgs-Posten.
Andrea Meiling, ordförande för Lärarförbundet i region väst säger att vissa föräldrar i välbärgade områden anser sig ligga ”skyhögt över läraren” och därmed har rätt att lägga sig i arbetet. Hon får medhåll av läraren Matts Tohver i Torslanda.
– Jag tror att föräldrarna har lärt sig att de är köpare av en tjänst och förväntar sig kunna påverka, säger han.
Det så kallade likvärdighetsbidraget, statsbidraget som Skolverket delar ut för att minska klyftor mellan skolor riskerar få motsatt effekt, uppger Skolverket i en rapport till regeringen, enligt DN.
I juni fick sju skolhuvudmän betala tillbaka 24 miljoner till staten eftersom de inte uppfyllde villkoren.
– Det skulle kunna få en dubbel effekt, där kommuner och enskilda som redan har svårt att satsa pengar på skolan, inte kan få del av det här statsbidraget, som är ganska stort, säger Andreas Spång, Skolverkets enhetschef för statsbidrag, till tidningen.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) säger till DN att regeringen tar rapporten på allvar och kommer gå igenom den noga för att se hur frågan kan hanteras.
Opinion Den väntande skolstarten är ämnet för flera av dagens ledarsidor.
Aftonbladets Susanna Kierkegaard skriver om att klagomål och annan feedback från föräldrar blivit en extra arbetsbörda för många lärare. En orsak är att föräldrarna inte tror på att lärarna ”kan sin sak”, anser hon:
”Både föräldrar och politiker måste börja tro på lärarnas kompetens. Men det är svårt i ett system där eleverna ses som kunder”, skriver hon.
Expressen skriver att dagens brist på lärare varit lätt att förutse men att ”regeringarnas reformer på skolområdet har sällan tagit hänsyn till att det inte går att trolla fram lärare”. Nu krävs nytänkande, bland annat ”att politikerna slutar med populistiska förslag som kräver ännu fler av de lärare som inte finns”, skriver tidningen.
Svenska Dagbladets Catarina Kärkkäinen konstaterar att antalet studenter på universitet och högskolor ökat för fjärde året i rad.
”Vid någon punkt under utbildningsväsendets expansion verkar politiker och andra ha slutat fråga sig vilket värde det är vi försöker uppnå med den högre utbildningen. Kanske för att man inte vill erkänna svaret – att fler platser på våra universitet och högskolor ska lösa alla möjliga samhällsproblem – i synnerhet arbetslösheten. Student låter bättre än utan jobb”, skriver hon.
NHL-proffsen Mattias Ekholm och Filip Forsberg , båda i Nashville Predators, stödjer Damkronornas bojkott av spel i landslaget.
– Starkt att de vågar säga ifrån. Det bidrar till att vi kan bli bättre som hockeyvärld, säger Ekholm till TT.
Damkronorna valde tidigare i veckan att bojkotta ett förberedelseläger och en turnering på grund av att de upplever ett bristande stöd från ishockeyförbundet.
Anna Borgqvist, tidigare landslagsforward hos Damkronorna, har twittrat sitt stöd till lagets lönestrejk. ”Jag gråter av frustration över hur länge detta pågått” skriver hon. De senaste fyra åren har åtta spelare lämnat landslaget på grund av tuffa ekonomiska villkor, skriver DN.
Även herrhockeyspelare som Mikael Tellqvist och Robin Kovács har twittrat stöd till det strejkande damlandslaget.
Opinion Söndagens ledarsidor tar upp ämnen som bland annat lagförslaget om att förbjuda samröre med terroristorganisationer, explosionen på en rysk militär testanläggning och feminism för män.
Borås Tidnings ledare tycker att regeringens lagförslag är ”ett stort steg i rätt riktning i arbetet mot terrorismen”, men flaggar för att det kan anses bryta mot grundlagen: ”Det hade varit beklagansvärt om Lagrådet nu kommer till den slutsatsen”.
Linnéa Bruno på Dagens ETC skriver i sin ledare om ”ryska myndigheters hemlighetsmakeri” efter vad som tros vara ett misslyckat vapentest: ”Dimridåerna kring haveriet väcker obehagliga associationer, inte minst för oss som såg miniserien ’Chernobyl’ på HBO i våras.”
Sydsvenskan lyfter feminismens betydelse för pojkar och män. Ledarskribenten anser att det finns mycket kvar att göra, särskilt i mjuka frågor om exempelvis förväntningar och ansvarstagande.
Det råder en hel del oklarheter om vad som egentligen skedde vid explosionen vid en militäranläggning i Archangelsk i nordvästra Ryssland. Fredrik Westerlund, expert på rysk militärstrategi och kärnvapenfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, säger till SvD att Rysslands hemlighetsmakeri är förväntat.
– Makten i Ryssland är väldigt måna om att visa upp en bild av ofelbarhet och allsmäktighet för att upprätthålla auktoriteten, säger Westerlund.
