Månbilen från Kina som landade på månens baksida med en sond i januari tidigare i år har ett svenskt mätinstrument ombord, rapporterar Vetenskapsradion.
Det svenska instrumentet har kunnat bekräfta tidigare observationer om att måndammet samspelar med laddade partiklar från solen, det kan leda till kemiska reaktioner där vatten kan bildas, uppger Vetenskapsradion.
Svetlana Tichanovskaja, som enligt myndigheternas officiella siffror bara fick 9,9 procent av rösterna i presidentvalet i Belarus, utropar sig själv till segrare.
– Myndigheterna bör tänka på hur de fredligt ska lämna över makten till oss, säger hon på en pressträff, enligt AFP.
De officiella siffrorna har blivit kraftigt kritiserade. Enligt dem fick sittande presidenten Alexandr Lukasjenko – som brukar kallas för ”Europas sista diktator” – 80 procent av rösterna.
Minst en person dog och dussintals skadades under gårdagens och nattens sammandrabbningar mellan polis och demonstranter i Belarus, uppger människorättsorganisationen Spring 96 enligt Reuters. Samtidigt greps minst 213 personer, varav 110 i huvudstaden Minsk, uppger Viasna Human Rights Centre enligt AFP.
Polisen använde distraktionsgranater, gummikulor, vattenkanoner och tårgas för att skingra demonstranterna. Personen som dog blev påkörd av en polisbuss som används för att transportera gripna, skriver Reuters.
I städer över hela Belarus samlades tusentals för att protestera mot resultatet i gårdagens presidentval, som de anser var riggat.
– Det är ett brott, ett hån mot vårt folk, säger 35-årige demonstranten Alexander till AFP.
President Aleksandr Lukasjenko fick 80 procent av rösterna i gårdagens presidentval i Belarus, enligt landets valkommissions preliminära siffror.
Utmanaren Svetlana Tichanovskaja fick 9,9 procent av rösterna, enligt samma statistik.
Redan i går visade en statlig vallokalsundersökning att Lukasjenko, som ibland kallas ”Europas siste diktator”, hade fått närmare 80 procent av rösterna. Det ledde till att tusentals människor gav sig ut på gator och torg över hela landet för att protestera mot det enligt dem riggade valet.
Över 200 personer tros ha dött efter explosionen i Beirut i tisdags, säger stadens borgmästare Marwan Abboud enligt BBC. Abboud säger att dussintals fortfarande saknas, många av dem utländska arbetare.
Samtidigt har landets armé nu avslutat räddningsfasen av sin sökoperation i hamnen, skriver BBC.
Den senaste officiella dödssiffran efter explosionen är 158.
Statsminister Stefan Löfven (S) säger i en skriftlig kommentar till TT att Sverige redan under de första dagarna efter explosionen i Beirut skickat hjälp till Libanon men att behoven är fortsatt stora.
”Internationellt stöd kommer att behövas för att stödja en långsiktig demokratisk och fredlig utveckling i Libanon. Inte minst visar de senaste dagarnas protester behovet av omfattande strukturella reformer i Libanon”, skriver Löfven.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har skickat experter till Beirut och Svenska Röda Korset har skickat akut bistånd. Efter att explosionen ägde rum har det varit stora protester mot landets regering.
Flera länder donerar tillsammans motsvarande 2,6 miljarder kronor för att hjälpa Libanon efter de massiva explosioner som förstörde huvudstaden Beirut i tisdags och tog över 150 människors liv. Det beslutades under en givarkonferens anordnad av Frankrikes president Emmanuel Macron, rapporterar AFP.
Enligt ett gemensamt uttalande från deltagarländerna kommer den ekonomiska hjälpen att levereras ”direkt till det libanesiska folket”, rapporterar al-Jazira.
Under konferensen, som anordnades som en videokonferens, uppmanade USA:s president Donald Trump regeringen i Libanon att utföra en ”komplett och transparent” utredning av explosionerna. Enligt ett uttalande från Vita huset sa han också att USA står redo att hjälpa till.
Ytterligare tre libanesiska ministrar väntas avgå på måndagen efter att informationsministern och miljöministern avgick i går. En av dem som väntas lämna sitt uppdrag är vice premiärministern och försvarsministern Zeina Akar. Det rapporterar Ekot med hänvisning till källuppgifter i libanesiska medier.
Hittills har 10 av 128 parlamentariker lämnat sina uppdrag.
– Jag har bestämt mig för att lämna min plats i parlamentet och ansluta mig till demonstranterna på gatan, sa parlamentarikern Michel Mouad på en presskonferens i går.
Protesterna mot regeringen har intensifierats till följd av den massiva explosion i Beirut förra veckan, då minst 150 människor dog.
Tusentals demonstranter har gett sig ut på gatorna i Libanons huvudstad Beirut för andra dagen i rad, för att protestera mot regeringen, rapporterar Reuters.
Enligt nyhetsbyrån är scenerna som utspelar sig i staden kaotiska. Många kastar stenar och avfyrar fyrverkerier mot poliser som blockerar en väg in mot parlamentet, och polisen svarar med tårgas.
– Vi vill att hela regeringen avgår nu. Vi vill ha val nu, säger demonstranten Yusef Dour till Reuters.
Många libaneser anklagar regeringen för att bära ansvar för den massiva explosion i Beiruts hamn i tisdags som tog över 150 människors liv.
Två libanesiska ministrar avgick under söndagen, mot bakgrund av tisdagens stora explosion i huvudstaden och de efterföljande protesterna, rapporterar al-Jazira.
Under förmiddagen meddelade informationsminister Manal Abdul Samad att hon lämnar regeringen, samtidigt som hon bad om ursäkt för att ha svikit det libanesiska folket.
Senare under dagen bekräftade miljöminister Damianos Kattar att även han hoppar av.
I går protesterade runt 10 000 personer i Beirut mot de styrande i landet och under söndagen utbröt nya våldsamma protester.
Publik om max 50 personer får från och med nu följa matcher i de lägre divisionerna. Det skriver Svenska fotbollförbundet i ett pressmeddelande. Enligt GP handlar det om division 2 och neråt, på både dam- och herrsidan.
Förra veckan skickades ett brev till idrottsminister Amanda Lind (MP) med kravet att tillåta publik på matcherna.
”I väntan på eventuellt gehör i frågan har vi från SvFF:s sida valt att justera den tidigare gällande rekommendationen [...], detta så länge som övriga föreskrifter och rekommendationer kring smittspridning och social distansering kan upprätthållas”, skriver förbundet.
Opinion Det är fel att ställa in högskoleprovet för andra gången till följd av pandemin. Det menar Jennie Gustafsson, förbundsordförande för Sveriges elevråd, på SvD Debatt.
”När samhället försvagas blir utbildning ännu viktigare och högskoleprovet bör därför hållas i gång som andra samhällsfunktioner”, skriver hon.
Sveriges elevråd uppmanar Universitets- och högskolerådet att tänka till om vilka signaler ett inställt högskoleprov sänder ut. De menar att provet för många är den enda chansen att komma in på en högre utbildning.
Fler och fler vågar sig ut i samhället – till restauranger, uteliv och utlandet – trots att coronapandemin inte är över. Agnes Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi, säger till GT att man inte ska kräva att ungdomar har ”jättetråkigt hela tiden”.
Wold menar att hon blir irriterad när folk kritiserar de yngre för att leva. Det är de äldre som drabbas värst och därför är det också de som ska isolera sig, menar hon.
Hur det kommer att bli i höst kan hon däremot inte svara på.
– Oavsett kommer 70-plussare inte kunna vara mer oförsiktiga. Smittan tar aldrig slut. Den finns alltid någonstans och kan blossa upp, säger hon till tidningen.
Fler europeiska länder inför krav på munskydd för att förhindra spridningen av coronaviruset – ändå kommer inga nya råd från Folkhälsomyndigheten. I tyska Bild kritiserar statsepidemiolog Anders Tegnell återigen resultaten för munskydden för att vara ”förvånansvärt svagt”.
– Länder som Spanien och Belgien har fått sin befolkning att bära masker – ändå ökade antalet infektioner, säger han och framhåller att det inte finns tillräckliga studier av munskyddets effekter.
Enligt Tegnell handlar det om att inte vagga in invånarna i en falsk trygghet samt att svenskarna inte ska glömma sociala restriktioner och hygienrutiner.
– I alla fall är det mycket farligt att tro att masker kan lösa vårt problem.
Flera forskare varnar för att hemmajobb kommer att leda till ökad psykisk ohälsa, skriver DN. Även om det ännu inte finns några säkra data om hur hemmajobb under coronapandemin påverkar så syns tendenser till passivisering och social isolering.
– När många kommer att jobba hemifrån under ganska lång tid så är det risk att det kommer leda till ökad psykisk ohälsa, säger Anna Kähler från Karolinska institutet till tidningen.
Enligt Johan Waara, som undervisar inom arbetsorganisationspsykologi vid Uppsala universitet, gäller det att ställa in sig på att många kommer att jobba hemma under lång tid.
Bli Omni Vän
