Minst 146 barn som saknades i skolan när terminen började kan ha förts utomlands, enligt en kartläggning från DN. Orosanmälningar har gjorts i minst 30 av landets kommuner. I 23 fall finns konkreta misstankar.

Flera skäl kan hänga samman med att barn förts utomlands, däribland tvingade giftermål eller hedersrelaterat våld.

DN:s enkät har skickats till alla landets 290 kommuner. Av dem har 125 svarat.

Fyra av tio stadsdelar i Göteborg har tagit emot orosanmälningar gällande barn som saknas i skolan på grund av misstänkt hedersförtryck, rapporterar Göteborgs-Posten.

Det kan till exempel handla om barn som inte kommit tillbaka efter sommarlovet och som man misstänker har förts ut ur landet.

Men ingen vet exakt hur många barn det gäller totalt eftersom det inte är någon som har huvudansvar för att redovisa det. Stadens statistik gallrar heller inte orosanmälningar på det sättet.

Poliser i hela Sverige ska få ökad kunskap om hedersrelaterad brottslighet för att förbättra sitt arbete med dessa frågor, rapporterar Sveriges Radio.

Syftet är att snabbare kunna identifiera hedersrelaterade brott och sätta in anpassade åtgärder som exempelvis kontaktförbud eller skyddat boende.

Jenny Edin, som är ansvarig för arbetet på polisens nationella operativa avdelning, menar att det är viktigt att känna till mekanismerna bakom de hedersrelaterade brotten.

– Alla ska ha viss grundkunskap men polisens verksamhet är väldigt komplex och vi anser att det här är så speciella ärenden så att man behöver få en extra kunskapshöjning inom den biten, säger hon till Sveriges Radio.

Minst 44 barn har förts ut ur Sverige mot sin vilja i år. Det skriver SvD med hänvisning till nya siffror från den nationella stödlinjen för hedersförtryck.

Mörkertalet tros dessutom vara stort eftersom det saknas samlad statistik hos polis, kommuner och socialtjänst.

– Det är helt oacceptabelt att vi inte vet hur många som saknas. Det är politiker på lokal nivå som har det ansvaret och det måste de ta, säger Liberalernas partisekreterare Juno Blom, som länge arbetat mot hedersförtryck, till SvD.

Liberalernas krav på en lagändring som ska göra att hedersrelaterade brott får en egen brottsrubricering kommer att utredas av riksåklagaren Petra Lundh. Hon ska presentera utredningen senast 30 september nästa år.

Det bekräftar justitieminister Morgan Johansson (S) på en pressträff under torsdagen, samtidigt kommer en översyn om lagstiftningen kring kvinnofridsbrott att göras, siktet är inställt på straffskärpning.

– Här vill vi också utreda möjligheten att underlätta användandet av elektronisk fotboja på dem som till exempel bryter mot ett kontaktförbud, säger Morgan Johansson till TT.

Hedersrelaterade brott ska få en egen brottsrubricering, lex Fadime, rapporterar DN. Regeringen tillsätter en utredning för att skärpa lagstiftningen efter att Liberalerna drivit på att det bör införas.

– Barn och vuxna utsätts för allvarlig brottslighet men vår lagstiftning inte är anpassad efter deras utsatthet, säger Juno Blom, Liberalernas partisekreterare, till tidningen.

Partiets krav för att gå med i Januariavtalet var att lagen för hedersrelaterat brott skulle få en egen paragraf.

Rubriceringen kallas ”lex Fadime” efter 26-åriga Fadime Sahindal som sköts ihjäl av sin pappa 2002 – ett fall som blivit väldigt uppmärksammat.

Föräldrarna till en 17-årig flicka lyckades ordna ett pass åt dottern och få henne ur landet, trots att dottern varit tvångsomhändertagen i fyra år på grund av hedersförtryck, skriver Sydsvenskan.

Detta kunde ske på grund av en lucka i lagen som gör att föräldrarna står kvar som vårdnadshavare även om barnet är tvångsomhändertaget. Det gör det möjligt att ansöka om pass åt barnet, och passpoliserna kan inte se i sina register att barnet är tvångsomhändertaget enligt LVU.

En statlig utredning som görs just nu föreslår att barn som är tvångsomhändertagna ska kunna beläggas med utreseförbud.

Två år efter att regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att utreda hur utbrett hedersrelaterat våld och förtryck är i Sverige kommer deras rapport – utan ett svar på frågan, skriver TT.

Sara Mohammad, grundare av organisationen Glöm aldrig Pela och Fadime, GAPF, säger till nyhetsbyrån att hon är besviken.

– För att regeringen ska sätta in resurser och åtgärder och för att de politiska partierna ska ta frågan på allvar, behövs siffror, säger hon.

Socialstyrelsen skriver i sin rapport att undersökningen inte har varit möjlig att genomföra på nationell nivå eftersom ”hedersrelaterat våld och förtryck mäts på olika sätt och med olika mätmetoder, vilket innebär att resultaten inte är jämförbara”.

Trots att minst 31 barn fördes ur landet förra året för att giftas bort eller uppfostras enligt hemlandets seder saknar många kommuner rutiner kring barn som förs utomlands, visar Ekots kartläggning. Av landets 290 kommuner svarade 209 på enkäten och 140 kommuner uppgav att de inte har några specifika riktlinjer.

Mörkertalet måste vara mycket stort. Det tror Azam Qarai, verksamhetsansvarig på Linnamottagningen som hjälper barn och kvinnor som utsätts för hedersvåld.

– Tappar man kontakten med ett barn, då räknas hon inte in i någon statistik. Det hemska är att vi har de som har blivit mördade och då har inte heller kommunerna någon aning om det, säger hon till SR.

Opinion Trots den kända grymheten med hedersförtryck har det varit svårt för många inom politiken att entydigt säga nej, skriver Göteborgspolitikerna Ann-Sofie Hermansson (S) och Marina Johansson (S) i en debattartikel i GT.

Därför vill S söka samarbete med andra partier för att stärka arbetet mot hedersförtryck, skriver de.

Polis, skola, socialtjänst med fler offentliga aktörer måste jobba aktivt mot förtrycket, skriver de och fortsätter: ”Vi politiker måste ge dessa aktörer de verktyg och befogenheter som krävs.”