Föräldrarna till en 17-årig flicka lyckades ordna ett pass åt dottern och få henne ur landet, trots att dottern varit tvångsomhändertagen i fyra år på grund av hedersförtryck, skriver Sydsvenskan.

Detta kunde ske på grund av en lucka i lagen som gör att föräldrarna står kvar som vårdnadshavare även om barnet är tvångsomhändertaget. Det gör det möjligt att ansöka om pass åt barnet, och passpoliserna kan inte se i sina register att barnet är tvångsomhändertaget enligt LVU.

En statlig utredning som görs just nu föreslår att barn som är tvångsomhändertagna ska kunna beläggas med utreseförbud.

Två år efter att regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att utreda hur utbrett hedersrelaterat våld och förtryck är i Sverige kommer deras rapport – utan ett svar på frågan, skriver TT.

Sara Mohammad, grundare av organisationen Glöm aldrig Pela och Fadime, GAPF, säger till nyhetsbyrån att hon är besviken.

– För att regeringen ska sätta in resurser och åtgärder och för att de politiska partierna ska ta frågan på allvar, behövs siffror, säger hon.

Socialstyrelsen skriver i sin rapport att undersökningen inte har varit möjlig att genomföra på nationell nivå eftersom ”hedersrelaterat våld och förtryck mäts på olika sätt och med olika mätmetoder, vilket innebär att resultaten inte är jämförbara”.

Trots att minst 31 barn fördes ur landet förra året för att giftas bort eller uppfostras enligt hemlandets seder saknar många kommuner rutiner kring barn som förs utomlands, visar Ekots kartläggning. Av landets 290 kommuner svarade 209 på enkäten och 140 kommuner uppgav att de inte har några specifika riktlinjer.

Mörkertalet måste vara mycket stort. Det tror Azam Qarai, verksamhetsansvarig på Linnamottagningen som hjälper barn och kvinnor som utsätts för hedersvåld.

– Tappar man kontakten med ett barn, då räknas hon inte in i någon statistik. Det hemska är att vi har de som har blivit mördade och då har inte heller kommunerna någon aning om det, säger hon till SR.

Opinion Trots den kända grymheten med hedersförtryck har det varit svårt för många inom politiken att entydigt säga nej, skriver Göteborgspolitikerna Ann-Sofie Hermansson (S) och Marina Johansson (S) i en debattartikel i GT.

Därför vill S söka samarbete med andra partier för att stärka arbetet mot hedersförtryck, skriver de.

Polis, skola, socialtjänst med fler offentliga aktörer måste jobba aktivt mot förtrycket, skriver de och fortsätter: ”Vi politiker måste ge dessa aktörer de verktyg och befogenheter som krävs.”

Nästan var sjätte niondeklassare i Sveriges tre storstäder lever under någon form av hedersförtryck, rapporterar Göteborgs-Posten med hänvisning till en ny kartläggning.

Bland annat uppgav åtta procent av niondeklassarna i Göteborg att de lever i familjer där våld används för att skydda familjens rykte och heder.

20 procent av eleverna i Malmö sade sig leva under oskuldsnormer, det vill säga att de inte fritt får välja partner och förväntas vara oskulder fram till den dag de gifter sig.

Stadsdelen Angered i Göteborg stärker arbetet för att möta personer som utsätts för hedersrelaterat våld, rapporterar SVT Nyheter Väst.

Ett nytt resursteam, Resursteam Heder, ska kunna ge råd och stöd till socialsekreterare, polis, vårdpersonal och skolpersonal som i sitt arbete möter utsatta. Personer som behöver hjälp att ta sig ur en svår situation ska också kunna vända sig direkt till teamet.

Resursteamet ska också startas i andra stadsdelar.

Opinion Göteborgs nya handlingsplan mot hedersvåld är ett exempel på hur akademiskt hårklyveri bakbinder arbetet mot förtrycket, skriver Expressen i en ledare.

Handlingsplanen var efterlängtad men i stället för handfasta råd till skolpersonal erbjuds ”problematiserande” av hedersbegreppet, enligt ledarredaktionen som frågar:

”Hur hjälps en lärare som oroar sig över att en elev kanske kommer att giftas bort under jullovet av att få veta att hedersförtryck är ’ett komplext samhällsproblem’ där ’olika maktordningar samverkar och förstärker varandra’?”

Fyra stadsdelar i Göteborg gör extra satsningar för att bekämpa hedersrelaterade brott som exempelvis att flickor könsstympas eller gifts bort, skriver GP.

Socialtjänsterna i Västra Hisingen, Västra Göteborg, Östra Göteborg och Angered ska få särskilda resursteam för att identifiera och motverka hedersförtryck.

– För att kunna göra goda individuella bedömningar måste man ha en god kunskap om hedersproblematiken och vilka riskfaktorer man ska titta på, säger Angela Tingström, projektledare i Angered, till GP.

Opinion Sveriges politiker måste ta krafttag mot hedersförtrycket i svenska förorter. Det skriver Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet, och Sara Mohammad, ordförande i Glöm aldrig Pela och Fadime (GAPF), i Expressen.

De menar att det har tagit ”oacceptabelt lång tid” för de folkvalda att inse problemets omfattning.

”Hederskultur, barnäktenskap och könsstympning har blivit allt vanligare i den svenska vardagen”, skriver Börjesson och Mohammad.

Debattörerna tycker nu att det är hög tid att Sveriges så omtalade feministiska utrikespolitik får en motsvarighet även på hemmaplan.

M-ledaren Ulf Kristersson pekade ut hederskultur som den största jämställdhetsfrågan i SR:s slutdebatt inför valet.

– Klass, klan och kön ska inte dominera Sverige och där har vi större problem än vi är vana vid, sa Kristersson.

KD-ledaren Ebba Busch Thor kommenterade jämställdhetsfrågan och sa att det inte behövs mer ”elitfeminism i Sverige”. I stället måste man få bukt med sjukskrivningstal och uppvärdera kvinnodominerade yrken, menade hon.

– Inte mer om vem som rakar benen eller inte, vem som leker med dockor eller inte, sa hon.