Opinion Riksdagsledamöterna Annika Strandhäll och Amineh Kakabaveh vill stoppa religiösa skolor skriver de på Expressen Debatt. De vill även dra in offentliga bidrag till organisationer som rättfärdigar hedersförtyck.

Debattörerna som företräder organisationen Varken hora eller kuvad (VHEK) uppmanar till striktare lagar.

”Hela samhället måste visa att det står på flickornas sida och alla som arbetar i skola och socialtjänst ska veta att de har mandat att agera mot hedersförtryck”, skriver de i debattartikeln.

Den här månaden ska riksdagen ta beslut om skärpt lagstiftning mot hedersbrott.

Opinion De begränsningar i rörelsefriheten som den pågående pandemin innebär gör att risken för våld mot barn ökar – inte minst för de som lever i hederskontext, skriver flera debattörer på Aftonbladets debattsida.

De beskriver att en del barn och unga nu berövas det andrum som tiden i skolan kan innebära och i stället lever under konstant bevakning av familjen.

Debattörerna, bland dem Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör Lena Ag, menar att arbetet mot hedersrelaterat våld måste fortgå och stärkas ytterligare under coronakrisen, särskilt inom skola och socialtjänst.

Opinion Våldet i nära relationer ökar under coronakrisen och en extra utsatt grupp är de som lever under hedersförtryck, skriver Liberala Kvinnors ordförande Cecilia Elving i en debattartikel i GP.

Regeringen avsätter, tillsammans med L och C, 100 miljoner extra till civilsamhällsorganisationer som arbetar med att motverka hedersvåld och förtyck. Elving vill dessutom se ökad beredskap hos socialtjänst, polis och andra berörda myndigheter och betonar att yrkesverksamma har en skyldighet att orosanmäla vid minsta misstanke om hedersförtryck.

”Nu behövs stora insatser från många olika aktörer för att hindra att hedersvåldet eskalerar i skuggan av coronakrisen”, skriver hon.

Opinion För exakt 18 år sedan mördades Fadime Sahindal av sin egen pappa. I många år hade hon kämpat mot hedersförtryck, men våldet lever kvar och mer måste göras för att bekämpa det, skriver Miljöpartiets Per Bolund och Åsa Lindhagen på DN Debatt.

I dag lever mer än 100 000 ungdomar i Sverige under hedersförtryck, med begränsningar i bland annat val av klädsel och yrkesval till utsatthet för könsstympning och tvångsgifte. Miljöpartiet vill se ett mer effektivt förebyggande arbete mot destruktiva normer, bland annat i form av ökad sysselsättning för kvinnor i hederskontext och initiativ för att bekämpa hedersförtryck globalt, skriver de.

Organisationen Glöm aldrig Pela och Fadime kräver att brott med hedersmotiv får en egen rubricering i brottsbalken och har lämnat en kravlista med 64 punkter till regeringen, rapporterar Ekot.

Organisationen anordnade under söndagen Fadimegalan till minne av Fadime Sahindal som mördades för 18 år sedan av sin egen far.

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) säger till radion att en utredning ser över frågan.

– Det här är en väldigt viktig fråga som lyfts, säger Lindhagen.

Kravet har framförts av Glöm aldrig Pela och Fadime i många år.

Opinion Sverige har blundat för förtrycket mot unga menar Liberalernas Juno Blom som varit samordnare för det nationella arbetet mot hedersvåld. Med anledning av årsdagen för mordet på Fadime Sahindal den 21 januari skriver Blom på SvD Debatt att Sahindal hade modet att agera.

L:s partisekreterare tycker att Sverige vacklar när man stöter på motstånd hos föräldrar som ställer krav på segregerad undervisning i stället för att stå upp för barn och unga.

”I en missriktad välvilja har samhället varit tolerant mot föräldrar och organisationer som kränker grundläggande rättigheter för barn och unga”, skriver Blom och menar att den taktiken gjort att tusentals, kanske hundratusentals barn drabbats av förtryck och övergrepp.

Opinion Läget i den svenska sjukvården, Vänsterpartiets vägval och årsdagen av mordet på Fadime Sahindal är några av de ämnen som lyfts på Sveriges lokala ledarsidor i dag. Nedan har Omni samlat fyra av dagens mest intressanta ledartexter.

Opinion Riksdagsledamoten Désirée Pethrus (KD) skriver i Svenska Dagbladet att Sverige bör införa ett särskilt nationellt kompetensteam mot tvångs- och barnäktenskap. Förebilden finns i Storbritannien som inrättat ett system med ”Forced Marriage Unit” som arbetar proaktivt i samarbete med inrikes- och utrikesdepartementet. I Sverige saknas verktyg för att agera på utländsk mark, skriver hon:

”I Storbritannien kan man ta till rättsliga åtgärder mot en förälder som inte inom en viss tid återför flickan/pojken eller kan påvisa var han eller hon finns (...) Med ett sådant system blir det svårt att dölja att ens dotter är bortförd och dessutom har det en starkt preventiv effekt”.

Minst 146 barn som saknades i skolan när terminen började kan ha förts utomlands, enligt en kartläggning från DN. Orosanmälningar har gjorts i minst 30 av landets kommuner. I 23 fall finns konkreta misstankar.

Flera skäl kan hänga samman med att barn förts utomlands, däribland tvingade giftermål eller hedersrelaterat våld.

DN:s enkät har skickats till alla landets 290 kommuner. Av dem har 125 svarat.

Fyra av tio stadsdelar i Göteborg har tagit emot orosanmälningar gällande barn som saknas i skolan på grund av misstänkt hedersförtryck, rapporterar Göteborgs-Posten.

Det kan till exempel handla om barn som inte kommit tillbaka efter sommarlovet och som man misstänker har förts ut ur landet.

Men ingen vet exakt hur många barn det gäller totalt eftersom det inte är någon som har huvudansvar för att redovisa det. Stadens statistik gallrar heller inte orosanmälningar på det sättet.